1800-talet är i konstarterna det romantiska seklet, i musiken är väl Beethoven pionjären men själv upplever jag nog Chopin som den store romantikern. Wagner lämnar jag gärna därhän...
1800-talsmåleriet frossar i romantik och inte minst i nationalromantik liksom arkitekturen som dels försöker återknyta till (icke i verkligheten existerande) "fornstora" dar (Karl XXI:d likfärd och diverse offentliga byggnader) och naturromantik (Carl Larsson och Skagen)! Mycket är dock synnerligen vackert, själv är jag svag för ryskt 1800-talsmåleri där även ganska realistiska bilder av elände har ett romantiskt skimmer över sig.
 |
| Ilja Repins Pråmdragarna |
Litteraturen och poesin med Geijer och Tegner är mer än jag orkar med numera, kanske tog OD:s gräsliga trappsång i Uppsala knäcken på mig i det avseendet.
Romantisk, ja. Ni vet, sommarnätter med fullmåne och nån att vandra hand i hand med. Frieri på knä, litet suddiga bilder och blommiga klänningar med volanger.
Jag vet inte vad unga människor idag har för slags förväntningar på vad som kommer efter de ljuva sommarnätterna men jag måste medge att jag höjde ett ögonbryn när en ung mor med två blöjbarn berättade varför hon skulle skiljas. "Det finns ingen romantik kvar"!
Jag kan bara hoppas att det inte var en förskönande omskrivning för något mycket värre - men det kanske det var. Men tror jag inte att tillvaron med två småbarn för två arbetande föräldrar ger särskilt mycket utrymme för vardagsromantik. Förhoppningsvis kan det ta sig igen efter några år till; om man orkar vänta, vill säga.
Enligt min erfarenhet är vi kvinnor ofta litet mer romantiskt sinnade än män. Ibland kan det leda till besvikelse men borde kunna överbryggas med litet bättre kommunikation. Förmodligen blir man även litet mer krass och mindre romantisk med åren!
 |
| Isak Levitans En solig dag |
Där kom Romantiktiden som jag först hade i tanken, nu kan jag så lite om det så det skulle bli så mycket sök, så det var roligt du bjöd på det! I tavlan En solig dag såg jag först en
SvaraRaderasittande man i trädet, men det var ju på hustakets kant ju!
Romantiken blomstrar nog inte så mycket i vardagspusslet, och ändrar sig över tid och ålder.Jag hade en yngre man som arbetskamrat för en tid sedan. Han stod för det romantiska, han upplevde att han fick lite respons från sin fru ibland.
Där ser man; ja, man kan ju inte generalisera!
RaderaJag och maken har aldrig varit särskilt romantiskt lagda - skulle han komma hem med en bukett blommor skulle jag definitivt bli misstänksam :-). Jag har heller aldrig haft några förväntningar på smycken eller andra presenter från hans sida - vi har alltid haft gemensam ekonomi och minst två jobb så vi köper det vi vill ha när vi vill.
SvaraRaderaÄr man sen vegetarian, som Kent, och mer eller mindre absolutist som jag, blir det heller aldrig några särskilt romantiska måltider. Vi tycker om varandra ändå och har ett bra liv tillsammans. Synd om de unga föräldrar (kvinnor?) som förväntar sig romantik i äktenskapet när småbarnen kommer. Det är mest hårt jobb då...
Fina romantiska målningar du visar - tack för dem!
Ingrid
Alltid bäst att få välja sina egna presenter. Men varför vegetarisk meny utan alkohol skulle exkludera romantiska måltider förstår jag inte!
RaderaKom just hem från bio där jag sett filmen om Turner, som ju ibland anses vara en romantisk konstnär. Det undrar jag om han hade hållit med om. Han försökte ju bara måla som det såg ut och han strävade efter att fånga framförallt havets olika humör. Men också ångbåtar och ånglok i full aktion. För mig är romantisk konst nog mer romantiserande än verklighetsnära.
SvaraRaderaOch stackars alla småbarnsföräldrar som matats med falska romantiserande bilder av hur det "ska vara". För så är det ju aldrig.
Undrar om man vet vilken epok man tillhör själv, är det inte eftervärlden som bestämmer det?
RaderaHoppas jag kommer iväg på Turner-filmen. Jag är så dålig på att gå på bio.
Säger du Turner så säger jag Ajvazovskij, fö! Litet kul att jämföra de två havsmålarna.
Ja, många likheter, verkligen! Möjligen var Turner lite "modernare", trots att han var tidigare. Men så var han ju inte heller officiell hovmålare.
RaderaJag tror att många människor ger upp för fort. Första möjliga motgång så ska vissa skiljas. Min svärmor som är död för många år sedan sa alltid. Unga föräldrar har de så bra idag för allt finns ju klart som barnmat, välling blöjor och så vidare. Tänk vad de fick streta på förr. Hur det var med romantiken det har jag inte en aning om. Ett som jag vet att föräldrar av idag fodrar på mera egentid. Tack för ditt fina inlägg /kram
SvaraRaderaBåde föräldrar och barn har idag ibland väl stora krav, tycks det mig. Många blir rent av chockade över hur jobbigt det faktiskt är med småbarn.
RaderaRoligt att du uppskattar inlägget! Kram!
Ja det blev tvära kast från romantik till skräp. Romantik kan vara så mycket, om inte annat blir man påmind av det genom att läsa allas bidrag. De egna kraven på att allt ska vara så perfekt, att man ska vara i centrum, att man ska bli uppvaktad osv. ja, det går visst lite för långt för många. Man måste trots allt också bita ihop lite ibland och vänta ut stormen.
SvaraRadera