onsdag 25 oktober 2017

Veckans rubrik: Myriader

”Det största tal som de gamla grekerna namngav var myriad. Numera står myriad för ett fantasibelopp – eller för ett ofattbart stort antal – men på grekernas tid stod det för beskedliga tiotusen: hundra gånger hundra. Givetvis visste grekerna att det fanns mycket större tal, hur stora som helst, men det största tal som de definierade lär ha varit en myriad myriader, alltså hundra miljoner. Arkimedes bollade med det talet.”
Citatet är ur Språktidningen http://spraktidningen.se/artiklar/2013/11/nu-behover-vi-tala-om-stora-tal
Där kan man få rett ut den förvirring som råder när det gäller skillnaden i språkbruk om de stora talen man läser om t ex olika länders budgetar eller kostnader för diverse katastrofer.

Min egen första association till myriader är flyttfågelflockar av småfåglar men sen kommer tanken på bilder från länder som Kina och Indien där det myllrar av folk i t ex trafiken och på marknader.

Men jag ägnar mig idag åt myriader av porträtt. Det finns det nämligen på National Portrait Gallery i London beläget på baksidan av det stora National Gallery.
I alla fall finns det myriader av gubbar, gubbar och åter gubbar!


Just därför gick jag nyligen några timmar och letade efter kvinnoporträtt.

Jag har ett favoritporträtt sedan mitt första besök i början av 1970-talet, nämligen Stuartdrottningen Anne som på 1600-talet misslyckades med sin viktigaste uppgift, förutom att vara regerande drottning, nämligen att föda en tronföljare. Hon genomgick 18 graviditeter varav inte ett enda barn överlevde sin barndom. Den sistfödde dog när han var 11. Hon ser inte glad ut på porträttet heller.



Många av porträtten är inte avsedda att smickra personernas utseende utan visar hur de såg ut och deras personlighet. En betydande 1700-talskvinna är Catherine Macaulay, historiker och politisk aktivist. Hon skrev en engelsk historia i 8 band, var radikal och stödde de amerikanska självständighetsplanerna. Hon kom även att resa till Amerika och träffa George Washington.


En annan 1700-talskvinna är Flora Macdonald som hyllas som hjältinna för att ha räddat livet livet på Bonnie Prince Charlie genom att klä ut honom till sin kammarpiga. Att jag kommer ihåg henne beror på att jag i min garderob har ett plagg, en slags cape, som kallas just Flora MacDonald och som jag köpt i Skottland en gång i tiden.




The Chevalier d’Eon, född 1728, var en fransk soldat, diplomat, spion och fäktmästare som från 1777 levde som kvinna. Han var man, det konstaterades vid obduktionen, men man skulle kunna tro att han var vad vi idag kallar transperson. Han undervisade och gjorde uppvisningar i fäktning klädd i klänning som på bilden.



Adelina Patti var en av 1800-talets stora operasångerskor, jämförbar endast med de samtida Jenny Lind och Kristina Nilsson. Hennes karriär varade i nästan 60 år vilket får en att tänka på Placido Domingo. Patti gifte sig tre gånger, den sista med en svensk friherre Cederström.


Dame Eileen Younghusband undervisade i många år vid London School of Economics samtidigt som hon engagerade sig i arbete för fattiga och flyktingar och i socialt reformarbete.



Helen Kennedy, född 1950, är en ledande jurist i Storbritannien. Hon är specialist på mänskliga rättigheter och arbetar mot våld mot kvinnor och barn och mot diskriminering.



Avslutningsvis uppehöll jag mig vid porträtt av ytterligare några drottningar bland vars främsta gemensamma merit nog är att de behållit sitt ämbete rysligt länge, nämligen Elisabet I, 45 år, Viktoria, 64 år, och Elisabet II, nu på det 65:e året.

Bettan nr 1. I den här klänningen spelade Sonya Radvanosky drottningen i Metropolitans uppsättning av Roberto Devereux häromåret.




Ett ungdomsporträtt av Vickan. Litet roligare än alla de av den tjocka, sura tanten som finns.





Nuvarande Bettan 2 som inte vill släppa fram sonen.....
Genom alla tider finns det myriader av betydande kvinnor inom alla områden och fram till 1800-talet kände man allmänt till dem. Det är inte medeltiden som är mörk, ur ett kvinnoperspektiv är det 1800-talet, då männen lyckades skriva ut kvinnor ur historien. Hög tid för revansch!

9 kommentarer:

  1. Va kul att du släppt fram några av alla, för det mesta, osynliga kvinnorna! Det finns ju hur många spännande livsöden som helst bara man tittar efter dem - och roligt är det att gå på kvinnojakt!
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Myriader av kvinnor (ca hälften av mänskligheten) skrevs ut ur historien på 1800-talet. Som alltid går det fort att rasera men tar lång tid att bygga upp igen!

      Radera
  2. Vilken bra idé att leta upp kvinnorna! Och visst är det så att 19800-talet hade ett väldigt sjå med att göra kvinnorna osynliga. Otur att det var just det århundrades som råkade bli vårt mest historieproducerande, för det innebar ju att kvinnorna plockades bort retroaktivt också. Sen traderades de versionerna av historia genom nästan hela 1900-talet och det är väl först på senare tid som historiker börjat så smått att försöka råda bot på det.

    Kul att du associerar myriader till fågelflockar. Jag har alltid trott att det handlar om myror!

    SvaraRadera
  3. Jag har också trott att myriader handlar om myror i långa rader men lärde mig lite annat när jag googlade. Nå, hela sanningen är det förstås inte men att det handlar om många kände jag till. Jag har inte kommit underfund med hur mitt myriad-inlägg ska se ut ännu. Ditt blev gentilt och kvinnorna intressanta. Bettan två kunde gott och väl ta och pensionera sig nu innan Charles blir för gammal.

    SvaraRadera
  4. Karin och Karin!
    Tänk, jag associerar myriader med myller och massor och har aldrig tänkt myror! Där ser man.
    Jag tillbringade nästan hela dagen på detta fascinerande museum. Är jag i London vill jag gärna dit. En annan gång kanske jag studerar olika porträttekniker istället.
    Nu var där bl a en sal med Julian Opie jämförd med van Dyck. Och det dan efter att jag ramlat på en Julian Opie på Carnaby Street! Han hade en kul installation på Kivik Art för några år sedan.

    SvaraRadera
  5. Vilken intressant och spännande vinkling och tolkning av temat! Trevlig läsning och mycket ny kunskap fick jag här!

    SvaraRadera
  6. Du reder ut begreppen och lägger till några i ditt kvinnoletande!
    Bockar niger och tackar :-)
    Intressant på rubriken!

    SvaraRadera
  7. Tack för ett högintressant inlägg. Jag kan inte ens föreställa mig hur Anne måste ha känt efter alla graviditeter, helt omänskligt! Och kravet på att försöka producera, inte bara ge upp...Nog är dessa porträtt uppfriskande ärliga till skillnad från nutidens selfies på sociala medier där man använta så många filter för att få till det perfekta så det fullkomligt äcklar mig. Och tänk, när man sett ett vackert ansikte och nästa dag stöter på samma person inne på Konsum i sitt vardagsskick, då får man ju en chock, minst sagt! Det skulle behövas flera myriader av kloka kvinnor för att navigera bättre i denna vår värld som vi gör vårt bästa för att förstöra.

    SvaraRadera