tisdag 30 juni 2009

Sommarpratare

Jag är dålig på att lyssna på sommarpratarna. Jag har svårt att lyssna på radioprogram där man blandar prat med musik jag inte uppskattar och tyvärr spelar pratarna mest popmusik. Dessutom verkar det helt omöjligt för radioteknikerna att balansera ljudstyrkan mellan tal och musik så att båda blir lagom starka. Ska man höra talet är musiken oftast för hög. Jag har förstått att jag inte är den enda som har detta problem, så det är nog inte inbillning.

MEN idag gick det bra att lyssna på Hans Alfredsson som berättade om sina resor av alla de slag, från enkelbiljett till Grönland i 30-årspresent av Povel Ramel till äventyrliga seglatser över Nordsjön. En underbar bok av H.A. är Bästa vägen till Muckle Flugga, som handlar om en resa tillsammans med Kim Meurling till olika gamla vikingaorter med början på Island. Den resan berättade han också om, förstås. Och musikvalen var utmärkta, filmmusik, jazz, revymusik och så Dirk Passer med Hul i spannen.......

När jag för några dagar sedan välkomnat nattviolen skickade jag ett e-postmeddelande om detta faktum till en vän som tidigare varit markägare där den blommar och fick en fin liten haiku som svar:
Ja det är en härlig tid
i skymningen
doften

lördag 27 juni 2009

Hjärngympa

Somliga spel innebär hjärngympa.
Mah Jong gör det definitivt! En kompis och jag spelade i flera timmar - så gott vi nu kunde med mina nya kunskaper och hennes avdammade från förr. Risken är att det blir beroendeframkallande! Jag har fler sittningar inbokade med pappa Lu för att få de regler som används i hans kretsar i Kina inbankade i skallen. I alla fall ett antal av dom, det tycks finnas ett oändligt antal. Om man letar på nätet hittar man ett antal varianter och det framgår att folk måste komma överens om vilka regler som ska gälla. Det finns mycket intressant om Mah Jong på nätet, bl a om ett Mah Jong-museum i USA med massor av bilder på spel och brickor.
Rean i byn har gått igång. En hel del damer bläddrade bland godbitarna under förmiddagen, somliga medförande rätt motvilliga äkta hälfter som förmåddes prova herrsortimentet som skall utgå och därför hade väldigt fördelaktiga priser. När de stackars männen var klara kunde de dra en lättnadens suck och uttåga ur butiken och låta sina hustrur övergå till att förse sig själv. Själv kom jag inte ens på idén att be min hälft komma med - det hade varit lönlöst.

Jag har idag gett upp en länge förd tyst protest. Efter att ha läst om myndigheternas hot om vad som kan hända hästar utan pass(!) efter den 1 juli har jag insett att min protest varit förgäves. För ett antal år sedan bestämdes att alla hästar ska ha pass men jag förstod inte vad min häst skulle ha det till och gjorde ingenting åt det. Min nu 22-åriga häst ska i alla fall äntligen förses med pass à SEK 2000. Hon ska inte resa nånstans, hon ska inte tävla, hon ska inte säljas och hon ska inte bli mat men pass måste hon ha! Hon har registreringsbevis med stamtavla sen hon föddes och det ska skickas in tillsammans med en id-beskrivning utfärdad av behörig person för att bytas mot ett pass. Där ska skrivas in alla mediciner hon möjligen får i framtiden - vad med dom hon redan fått under sitt 22-åriga liv??
Jag kan förstå om man inför nya regler för nya föl som föds efter viss datum, för hästar som reser och tävlar och inför försäljning, men för en gammal häst som inte ska nånstans - vad är det för vits? Har reglerna om hästpass haft nån verkan på de vidriga slaktdjurstransporterna över Europa? Jag tvivlar. Men man får kanske vara tacksam att hästar i alla fall inte behöver ha de stora id-brickorna i öronen som kor måste ha!

torsdag 25 juni 2009

Hon har kommit!

Längs min ridväg i skogen finns massor av olika växter att studera litet
grann från ovan när man sitter där på hästryggen. Jag rider i en lövskog med övervägande ek och bok men också många andra lövträd plus en och annan gran och lärk.
Tidigt på våren finns stora mattor av vitsippor i det då gröna, magiska ljuset. Dom avlöses av en kort fröjd - liljekonvaljerna. Sen exploderar allt det andra, ekorrbär, smultronblommor, björnbär, skogshallon, fibblor, stjärnblommor och allt vad du vill. Men jag väntar och spanar, väntar och spanar.
Nu har hon kommit! Nattviolen! Och som hon doftar!

onsdag 24 juni 2009

Se upp för katten!

Våra två katter har helt olika vanor och personligheter. Olga, gamla katten, av den ädla sorten Sösdala White, är en soffpotatis för det mesta. Sonja, av den ännu ädlare sorten Russian blue, är ett kvicksilver som kan återfinnas på oväntade platser. Viss betydelse har kanske åldersskillnaden, Olga har just fyllt 11 år och Sonja är knappt 1 1/2, men så snabb som Sonja är har Olga aldrig varit. Försök inte lyfta och bära Olga; hon får 18 vilt sprattlande ben och skjuter iväg sig som en katapult och landar med ett brak. Sonja ligger i famnen som en bebis och njuter och spinner tills hon inte har tid längre. Det finns kanske nån matta att skrynkla! Båda kommer själv och vill ligga i knät och gosa. Dom är goda vänner men inte så kompis att dom ligger ihop, det är mest brottning och eventuellt en öronslickning som kan gå an. Dom konkurrerar aldrig om mat. Olga äter helst hjortstek eller lammrulle, Sonja skulle inte få för sig att äta människomat, helst torrfoder ska det vara men ibland litet burkmat.
Eftersom hjortstek och lammrulle inte serveras varje dag är Olga ofta missnöjd med menyn. Då klagar man på tjänstefolket! Jamar, river oss på benen, prasslar med papper, biter i böcker, puttar tavlor på sned eller river sönder tidningar. Ett stort problem tornar just upp sig: den enda burkmat hon gillar tillverkas inte längre!! Vi har meddelat detta trista faktum men hon lyssnar inte på det örat. Och trots att hon är vit hör hon utmärkt, särskilt när hjortsteken sjunger i kylskåpet - eller vad den nu gör som hon hör. Hon har gröna ögon och några blåa hår dessutom så hon har inte den döva genen.
Sonja bryr sig inte om kylskåpet, för henne gäller skafferiet. Där finns asken med kattgodispillerna. Om den lilla silverpilen inte kommer på skafferidörrsljudet så kommer hon som en raket när man tar i pillerasken. En utmärkt fjärrkontroll om man inte vet var hon håller hus! Några gånger om dagen sitter hon vid skafferidörren och undrar om det inte dags för en godispilla! Det är det inte varje gång och hon är ingen tjatmoster!
Fjärrkontroll kan vara bra i andra sammanhang också. Men en sådan har en godisfabrikant förstört för mig. Det fanns en tablettask som hette Domino, gula med frisk smak. Min häst älskade dom! Hon kunde göra vad som helst för en Domino. Och lystrade ju genast på skramlet av asken, förstås. En höst red jag över stubbåker i galopp och hur det gick till vet jag inte, men rätt som det var låg jag på marken medan hästen fortsatte i galopp hem mot hagen. Jag kom på fötter, hittade Dominoasken i fickan och skramlade med den, och si, hästen stannade, vände sig om och väntade tills jag kom ifatt med med godiset. Nä, hon kom inte tillbaka själv, där gick gränsen. Numera finns inte Domino och inga andra tabletter har väckt samma förtjusning, tyvärr. Jag till och med ringde tillverkaren men dom hade inte minsta förståelse, det var väl konstigt? Hästen gillar äpplen och morötter men dom skramlar så dåligt.

Jag har hittat en Mah Jong-intresserad kompis på hyfsat nära håll! Vi ska spela på fredag.....

tisdag 23 juni 2009

Sommarkort

Under sommaren kan man åka 50 resor om vardera 3 timmar vart som helst med Skånetrafiken för 485 kronor. Man behöver inte åka många turer innan man gjort av med 485 pix till normalpris. Så idag invigde jag mitt kort och åkte till den akademiska ankdammen Lund. Nu på sommaren är den inte riktigt lika "akademisk", dvs full av studenter, som under terminerna.
Kulturen har en utställning om Signe Persson-Melin som är synnerligen sevärd!
Högklassig formgivning som vi alla sett i vardagen ända sen H-55, utställningen som satte svensk design på världskartan, har hennes, Stig Lindbergs och Viola Gråstens signaturer.
I Kulturens sparsmakade butik hittade jag en 2-årsfödelsedagspresent och en 50+ dito. Fint inslaget paket kunde man minsann få.
Om det är ekonomikrisen eller nåt annat som är orsaken vet jag inte men jag har nog aldrig sett så våldsamma realisationer överallt! Butikerna skyltade med "50% på ALLT I BUTIKEN". och det var minsann inte dåliga ting som nu reas bort. Jag håller mig emellertid tills rean på hemmaplan börjar; den är av tradition litet senare än som är vanligt idag.Jag vill helst stötta handeln nära mig. Om inte vi som bor här handlar här blir vi tvungna att åka iväg i framtiden.
Så jag knallade in på Konsthallen och såg utställningen där, Eva Löfdahls "Pi och omkring" (pi ska vara den grekiska bokstaven, eller talet 3,14 men jag hittar inte tecknet på tangentbordet). Utställningen är vit, det är "objekt" och installationer. Mina associationer gick till dressyrbana, fotbollsmål och Kreta. Konstnären har säkert tänkt sig nåt helt annat. Men jag tyckte det var intressant och jag gillade verkligen "pi-svampen". Länken går till ett bildspel om utställningen.
http://www.lundskonsthall.se/utstallningar/09pi.html
På väg till stationen inhandlade jag två stora påsar stenugnsbakat surdegsbröd hos Jakob bagare. Vi knaprade i oss var sin"rågbåt" till kvällsmat, mmmmm! Fabriksbakad vadd får vara för min del. Har jag inte ett lager gott bröd i frysen äter jag knäckebröd eller bakar själv surdegsbröd.
Utanför stationen i Lund stod ett "partytält" med reklam för nåt telefonbolag befolkat av påstridiga unga män. Både vid min ankomst och avfärd blev jag antastad på det sätt dom lärt sig på kurs, brrrr, och jag avvisade dom så vänligt och skämtsamt jag orkade. Stackars satar som måste acceptera ett sånt skitjobb! Jag skurar hellre toaletter än har deras jobb eller, ännu värre, telefonförsäljares! Aktar man sig inte blir man lätt omkullpratad, vilket kan stå en dyrt. Vi har vår hemtelefon NIXad så vi är ganska förskonade, tack och lov. Det är inte lika lätt att undvika gatumånglarna.

måndag 22 juni 2009

Mah Jong


Idag har jag haft min andra lektion i Mah Jong, det kinesiska spelet. Herr Lu från Chengdu, som är på besök hos sin i Sverige bosatta dotter, är min högst kompetente lärare.
Under en resa till Kina i påskas köpte jag ett vackert spel med brickor i bambu och ben och självklart måste jag nu lära mig spela. I lådan med brickorna ligger en instruktion på "chinglish" som är fullständigt obegriplig och dessutom synnerligen kortfattad jämfört med vad pappa Lu förmedlar. Han delar upp utbildningen i kapitel, låter mig smälta bit för bit och så spelar vi med öppna brickor för att jag ska fatta. Jag har ingen i närheten att öva med men har vänner på litet håll som gärna vill spela när jag hunnit längre. Om nån är intresserad så hojta till!

På hemvägen gjorde ett sånt där besök som folk säger: Titta in när du har vägarna förbi! Idag gjorde jag det och vederbörande blev jätteglad. Hon visade sin underbara trädgård med massor av blommande rosor med förföriska dofter och många andra sorters växter. Rosor har jag gett upp för många år sen, dom trivs inte med mig (och jag inte med den skötsel rosor vill ha). Jag har tidigare visat I en kvist av mitt koreanska cornusträd som hon aldrig hade sett och blev mycket förtjust i. Det är ett sällsynt träd i Sverige men nu hade hon hittat 2 st i en "halvallmän" plantering nära sitt hem. Vi promenerade dit och på vägen upptäckte vi ytterligare ett i en trädgård. Alla i full blom och fantastiskt vackra.

söndag 21 juni 2009

Vackert väder

Till skillnad från alla övriga orter - låter det som - har vi haft sol mest hela helgen förutom någon kort skur som varit välkommen i den torra jorden. Jag njuter i fulla drag av den här årstiden, av alla gröna nyanser, av allt som blommar och prunkar. Det är härligt att påta i jorden och se att det lever och växer och lycka att plocka sina egna grönsaker till dagens middag.
Jag känner mig som i en idyllisk bubbla i en värld av krig och våld som omger oss. Händelserna i Iran är förfärliga och man baxnar inför detta att utländska journalister inte FÅR LOV att rapportera. Hur är det bara möjligt att genomföra ett sånt förbud i dessa högteknologiska tider? Och hur är det möjligt att upprätthålla repressionen i ett land när MILLIONER människor går ut på gatorna och protesterar?

Allt småttigt gnäll förbleknar i jämförelse med omvärldens katastrofer och krig. Tills bomben faller ner på ens egen trappa - en sjukdom som drabbar, ett oväntat dödsfall, en trafikolycka. Hittills har sex personer dött i midsommartrafiken i Sverige; det lär bli fler innan måndagen. Därtill kommer alla de som inte dog utan överlever med svåra handikapp. Alla skadade och de anhöriga till olycksoffren har fått se livet vändas upp och ner på ett ögonblick.

Den här veckan har två av mina bekanta drabbats av allvarlig sjukdom i familjen.

Livet är det som pågår medan man är upptagen med annat. Konsten är att vara här och nu och ändå veta att vad som helst kan hända när som helst.

lördag 20 juni 2009

Debut!

Efter en lätt frustrerad puff från visst håll begår jag med darrande fingrar idag min bloggdebut. Även i detta sammanhang känner jag mig som den felformade pluggen, men, liksom i så många andra situationer struntar jag numera i det! Efter ett långt liv som kvinna i en mansdominerad yrkesroll men på kvinnodominerad arbetsplats, som helnykterist i ett spritflödande samhälle, som feminist och vänsterinriktad i en konservativ och machopräglad yrkesgrupp (och därmed delvis umgängeskrets) , operafantast i en värld som domineras av kommersiell kultur och förakt för "finkultur" liksom i andra konstellationer har jag vant mig vid att inte passa in. Ju äldre jag blivit desto mindre har jag ansträngt mig för att inte sticka ut.Nu bryr jag mig inte längre det minsta om att "alla känner apan".
Jag läser inte många bloggar själv; bara ett litet fåtal som av någon anledning fångat mitt intresse förutom de nära och kära som är viktigast. Det är ett enkelt sätt att hålla en viss kontakt även om man inte ses så ofta.
Jag kommer att vädra käpphästar, ilskor och förtjusningar. Den som vill läsa är välkommen, den som inte vill slipper, det är det fina i den här sortens kråksång!