lördag 9 december 2017

Veckans rubrik: Rikedom

Anki håller i taktpinnen över rubrikerna i december och denna veckan är det Rikedom.

Alla vet att lyckan inte ligger i pengar även om det hjälper att ha en smula av den varan. Det som gör att jag känner mig rik är att få ha rimlig hälsa, goda relationer till nära och kära och vänner. Man kan inte äta sig mer än mätt och även på rysk kaviar lär man bli trött i längden. 

Jag känner mig rik när jag njuter av musik och konst och prioriterar operabiljetter och resor till operahus framför fin bil och nya tapeter.

Jag känner mig rik när mina händer kan åstadkomma något fint av råmaterial som silverplåt, ull, tyg eller en kaplin (som blir till en hatt) eller när jag kan skörda min egen sparris och potatis i trädgården. För att inte tala om att för 10:e året i rad kunna plocka citroner på mitt eget träd mitt i vintern! 

Jag känner mig rik när jag träffar ungar som är kreativa, nyfikna och entusiastiska.

En gång om året gör jag en bilresa på egen hand i Sverige och känner mig rik när jag kan svänga in på en väg som faller mig in och hitta nåt jag inte sett förut eller återse ett smultronställe. Jag känner mig rik för att jag ÄR rik som bor i ett rikt land.

Men alla i Sverige är inte lika priviligierade som jag och det gör mig ont. Jag vill vara solidarisk och dra mitt strå till den gemensamma stacken men inte känna mig god genom att idka välgörenhet. Skattefusk är bland det fulaste jag vet och det är så tragiskt att de som har allra mest pengar är de som fuskar mest medan vi lever i en tid där sjuka, arbetslösa och fattigpensionärer får det allt tuffare. Allt medan svensk ekonomi sägs vara i toppform och mångmiljonärer frågar ”Vad fan får jag?” Jo, en hel del för pengar som andra slitit ihop åt den girige. De allra rikaste svenska kommunerna är också de allra njuggaste mot flyktingar och tiggande migranter. 

Jag känner mig rik som kan ge av mitt överskott till människor i länder som behöver hjälp, särskilt om hjälpen leder till att man klarar sig bättre själv.

"Ojämnt falla ödets lotter, så en högre vishet bjöd, Jag fått glans och rika håvor, du fått ringhet, du och nöd;” står det i Fänrik Ståls sägner och aforistikern Stig Johansson spetsar till det: 

”Ödets lotter faller inte bara olika - en del kommer inte ens med i dragningen.”

Men, så fasen heller, att en ”högre vishet” skulle ha bestämt att det ska råda ojämlikhet! 

Nej, livet är förvisso inte rättvist i många avseenden, men en hel del rikedom kan och ska vi fördela på mycket bättre sätt.





2 kommentarer:

  1. Jag kan bara hålla med dig, vi lever i ett rikt land o ändå är har också vi stora orättvisor. Jag strävar inte efter rikedom, jag märker hur oförstående jag är när människor hela tiden måste nämna priset på sånt de har köpt sig eller rest för eller skänkt eller fått. Mycket är ju också en generationsfråga, visst var jag själv mycket mer materialistisk i yngre år. Men jag tycker ärligt synd om dem som inte förstått att jaga något annat än statusprylar. Du har mycket rikedom som jag inte besitter, citronträd, kreativ förmåga osv. Många guldkorn blir det som berikar livet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt är, som bekant, relativt!

      Radera