Denna ännu så gråa december består Pettaskarin oss med teman för lördagsförfattandet. Idag ska det vara Dråpligt. När man börjar fundera på vad ett ord egentligen betyder och var det kommer ifrån kan förvirring uppstå. Forskar man sen litet så ser man hur det ordet en gång stod för förändras hela tiden.
I Svenska Akademins Ordbok från 1922 står det så här:
DRÅPLIG drå³plig² äfv. (numera i sht emfatiskt) DRÅPELIG -pe-, adj. -ara († -igiste, superl. best. GR 6: 340 (1529)). adv. == (†, GR 1: 115 (1523), SWEDBERG Schibb. 163 (1716)), -A (†, Jos. 11: 4 (Bib. 1541), RHYZELIUS Episc. 2: 39 (1752)), -EN (numera bl. arkaiserande, GR 10: 137 (1535), WULFF SvRim 37 (1898)), -T (CNATTINGIUS SnE 121 (1819) osv.). (draapOPETRI (1525) i SthmTb. 1: 43; drap- GR 1: 35 (1522), 12: 81 (1538); drop- GR 1: 115 (1523); dråp- Apg. 2: 11 (NT 1526) osv. – -pel- OPETRI (1525) i SthmTb. 1: 43 osv.; -pl- GR 1: 207 (1524) osv. -igit, n. sg., GR 6: 162 (1529: -iged), SP 1779, s. 571)
[fsv. drapliker drapelikin, dropelig, äfv. dräpelig, motsv. d. drabelig, ä. dan. äfv. dræbelig, af mnt. draplik, drepelik (eg.: som träffar målet), af drapen, drepen, träffa (se DRABBA, resp. DRÄPA); jfr (FÖR)TRÄFFLIG]
[DRÅPLIG 1]
1) ansenlig, synnerlig, stor, väldig, framstående; betydande, betydelsefull, märklig, förunderlig; med afs. på ngt ondt l. skadligt ofta: allvarlig, svår; numera bl. i några från ä. tid kvarstående uttr.: dråpligt verk, dråplig gärning, dråplig skada o. d., där ordet emellertid nu snarast torde uppfattas i bel 2. Then stora och drapelig skadæ .. (Västerås) domkirka lidhit haffuer. GR 1: 35 (1522). Gudz dråpeligha wärck. Apg. 2: 11 (NT 1526; Bib. 1917 väldiga gärningar). (De) fulle (dvs. föllo) .. offta j dråpeligha synder. OPETRI 1 Post. 26 a (1528). Wtscriffter aff the drapeligiste breff som tw nw ther seet haffwer. GR 6: 340 1529; högre upp, på samma s.: stark oc owinnelig breff). Då något dråpeligt och stort skal åstadkommas, måste det ske med mångas tilhjelp. LINNÉ PVetA 1739, s. 7. Konungen.. gick manligen fram emot trollet, och vitta (dvs. gaf) det många dråpliga hugg. SvFolks. 65 (1844). (†) ssadv.: duktigt, i hög grad, mycket, öfvermåttan, väldigt. Then .. peninge swmme . ., ther gansche dropelig stoor ær. GR 1: 115 (1523). Man . . kan taga dråpeligen miste. GEIJER I. 3: 141 (1825). – jfr ÖFVER-DRÅPLIG.
[DRÅPLIG 2]
2) utmärkt, utsökt, förträfflig, härlig, präktig, makalös, "gudomlig"; i sht numera ofta i ironisk mening; stundom: öfvermåttan barock l. löjlig. Ett dråpligt väder. En dråplig utsikt. Att Rijket förstärcht blifwe motte .. medh wällige och sköne Örligz Skep. Thesz(likes)t dråpelige bössor och wärier. GR 14: 395 (1542). Är det icke dråpeligen argumenterat och slutit? HIÄRNE Orth. 128 (1717). (De) funno et så dråpeligit öl, at de af alt hjerta drucko deraf. SP 1779, s. 571. Jag gjorde ett dråpligt fiasko. GHT 1898, nr 41 B, s. 2. Detta dråpliga bondlugn! PT 1904, nr 274, s. 3.
Ha en skön helg!
Kollade Hellquists etymologiska ordbok också, eftersom det är ett rätt lustigt ord, dråpligt. Släkt med "dräpa" och betyder egentligen "träffande". Eller storslaget, en gång i tiden. Minns att det förekommer "dråpliga" bröllop i de isländska sagorna.
SvaraRaderaIbland undrar man hur språket utvecklas och varför. De allt vanligare särskrivningarna bestjäl oss på en hel massa ord och betydelser. Somliga lever i villfarelsen att svenskan är ett ordfattigt språk (då ofta i jämförelse med engelskan) men inser inte att vi genom hopskrivna kombinationer har och kan bilda ett oändligt antal nya ord, fullt begripliga! I alla fall om vi slutar att särskriva!
RaderaEtt motsägelsefullt ord alltså. Men ändå, så nära det yttersta, eller yppersta.
SvaraRaderaOch numera mest använt om något synnerligen roligt, i alla fall för den som tittar på, kanske inte för den som utför det som skall benämnas.
RaderaJa, ett smått spännande ord egentligen när man tänker efter och jag har lärt mig massor om ordet dråpligt bara av att läsa inläggen hos oss alla. Dräpande brukar man ju också säga...Själv har jag aldrig tänkt på att ordet dråpligt har med dråp att göra utan mera på det komiska som kan uppstå nu och då.
SvaraRaderaJag har alltid gillat språkspalter i tidningar och programmet Språket i radio. För att inte tala om Fredrik Lindströms program i TV för några år sedan. Förresten tänker jag att just dråpligt passar på den nu sverigeaktuelle John Cleese och hans roliga kompisar.
RaderaSpännande med ord! Tittade liksom du efter fler betydelser och såg att dråpligt kan tolkas på flera olika sätt.
SvaraRaderaHa en fin söndag!
Nog blev vi riktiga språkexperter på dråpligt!
RaderaVad roligt att du tog med detta; riktigt kul att läsa med tanke på betydelsen och hur det stavades; en fin lärorik detalj! Tack!
SvaraRaderaVäl bekomme! Ett klurigt ord och många fina inlägg blev det!
RaderaJag blev också förvirrad när jag kollade upp ordets betydelse...
SvaraRaderaJag har ny bloggsida, välkommen dit!
Oj - det var mycket på en gång. Själv har jag varit uppe i Mälarhöjden och haft annat att tänka på än att skriva lördagsblogg. För mig är dråpligt något som är lite lustigt, mer ett adverb än ett adjektiv.
SvaraRaderaIngrid som inte firar jul förutom att spela på midnattsmässa och julotta. Således ingen stress.