Lördagstema: Surrogat

Pettaskarins finger fastnade på surrogat den här veckan. Hade det varit för en månad sedan hade min tanke genast landat på ransoneringstidens kaffesurr. Om de olika varianterna kan man läsa på wikipedia

Kaffe och en mängd andra varor var ransonerade under och efter andra världskriget och när de flesta åter var fria något år in på 50-talet fick jag överblivna kuponger att leka med. Ett dryckesalternativ som min far brukade berätta om - och ibland tillaga sig en kopp av - var silverte, dvs hett vatten med en skvätt mjölk och en sked socker. Inget te och förstås inget silver.

I det sammanhanget har jag i minne ett brev jag sett som min far skrev till sin mor, min farmor, några månader efter min födelse. Förutom att berätta hur "snäll" jag var så relaterar far ett besök i Danmark där ockupationen då hade upphört. De svenska besökarna hade bl a med sig ett paket riktigt kaffe vilket hade blivit oerhört uppskattat.

Under kriget var det stopp för den mesta importen och inte bara mat och dryck fick ersättas med kristidsmaterial eller surrogat av olika slag. Man tillverkade tyg av cellulosafibrer; vistra var ett sådant material som fick rykte om sig att vara sladdrigt och av dålig kvalitet. Det var dock föregångare till vår tids viskos som finns i olika former och ofta av mycket hög kvalitet.

Men nu är det surrogatmödraskap som kommer för mig. Under mitt besök i USA nyligen träffade jag vid en tillställning ett antal samkönade föräldrar varav flera män. Det framgick av den öppna diskussionen att de flesta av de manliga paren hade skaffat barn via surrogatmoderskap, några i Indien men de flesta i USA där detta är lagligt.  Två av paren hade dessutom tvillingar.

Babybrunch

Själv känner jag en stor tveksamhet inför möjligheten att utnyttja en främmande kvinna på detta sätt, oberoende om det är samkönade par eller inte.  Är pengar inblandade känns det ännu mera tveksamt. Ett antal svenskar har redan skaffat barn i bl a Indien och USA och fra i USA är det synnerligen dyrt, mellan 1,5 och 2 miljoner kronor, i Indien förstås billigare. Förmedlingsbyrån ska ha betalt, kliniken, diverse advokater, myndigheter och det krävs ett antal resor. Man behöver inte ha mycket fantasi för att inse att den lilla skärven hamnar hos surrogatmodern.  Det finns ett otal "agencies" som flitigt marknadsför sina tjänster. Kritikerna framför att det bara är fattiga kvinnor som blir surrogatmödrar.
 Nota bene, jag har inget som helst mot samkönade föräldrar, inte heller mot vare sig ägg - eller spermiedonation. Det betraktar jag som likvärdigt med organdonation till förmån för någon som saknar den normala funktionen i fråga, liksom en hornhinna eller en njure. Det är lånet eller köpet av en annan människas hela kropp för en graviditet som bekymrar mig, framför allt hälsorisken som ju alls icke är försumbar. Detta sagt utan att lägga några moraliska synpunkter på de föräldrar jag träffade. De har alla handlat utifrån sina egna val och förutsättningar.
RFSL anser att Sverige bör tillåta surrogatmödraskap och införa lagstiftning till skydd för de inblandade, fra barnen. 

Andra organisationer är kraftfullt emot och jag lutar nog mest åt den syn som redogörs här från Kvinnolobbyn. 

Hur känner ni andra inför detta?

Hoppas alla får en fridfull Luciahelg trots att jag kanske satt igång allvarliga tankar. Och ute härjar stormen Alexander....