På 1960-talet tillbringade jag ett år i Kalifornien och fick en amerikansk familj och vänner som förblivit en del av mitt liv. Bägge föräldrarna är borta, Mom så sent som för ett år sedan och jag är glad och tacksam att jag träffade henne en sista gång bara några få år dessförinnan. Min amerikanska syster, Sue, har nyligen gått i pension efter en lärarkarriär och vi har regelbunden kontakt. Hon och hennes man håller igång ett aktivt liv och bl a skriver Sue krönikor i en tidning. Länken går till en obetalbar drapa om hur deras husdjur styr deras vardag.
http://www.sanluisobispo.com/2013/06/16/2549351/barking-up-a-new-set-of-standards.html
Vad gör man inte för sina älsklingar!
SvaraRaderaÅskar ser helst att jag följer med och kliar honom på rumpan när han äter - i synnerhet klockan tre på morgonen (maten finns redan där).
Margaretha