tisdag 5 november 2013

Lördagstema: Skrämmande ( Det är ju Halloweentider)

Skrämmande, sa Pysseliten att vi skulle vara  i lördags men det är kanske mest skrämmande att jag inte hann med! Nå, bättre sent än aldrig.

Somliga firar Halloween; det gör inte jag. Ingen i min närhet heller så jag blir inte utsatt för bus i brist på godis.

Normalt sett är jag nog inte så lättskrämd men visst finns det saker som får mig att känna obehag. Jag har just skrotat min cykel eftersom jag inte litar på att mina medtrafikanter ger mig den vingelmån jag behöver efter att ha känt vinddraget väl tydligt några gånger. Efter att ridande längs en väg fått stöveln touchad av en blådåre är jag heller inte förtjust i att rida i trafik längre.

Åska är inte mitt favoritväder. Men då kan man ju lägga sig på magen på ett bord med en böckling i munnen - jag har inte hört talas om att åskan slagit ned på nån i den positionen. Däremot har jag på akuten tagit emot en man som träffats av blixten. Den slog ner i hans lillfinger och for ut genom ena skinkan där han hade en stålkam i fickan som gav ett fint brännavtryck i skinnet. Så när det åskar på natten stiger jag upp, klär på mig nödtorftigt och sätter fram katternas transportburar. Maken finner för gott att lyda mig då, i alla fall stiger han upp. Kanske det är desperationen i min röst som biter.

Skrämmande i högsta grad är sånt som sverigedemokrater och fanatiker av olika slag sprider omkring sig: intolerans, rasism och hat.

Spöken och gastar skrämmer mig däremot inte ett dugg. Dom spricker i solsken. Synd att inte sverigedemokrater och sannfinländare gör det....

Att medvetet låta mig skrämmas av skräckfilmer eller litteratur finner jag ingen mening med. Jag har tillräckligt livlig fantasi själv för att kunna måla fan på väggen om det skulle behövas.

Fan finns på många väggar, kanske oftast i kyrkor. Bilden från nätet.




5 kommentarer:

  1. Böckling mot blixtnedslag! Det MÅSTE ju bara fungera...

    Jag har, som du, svårt att roas av eller skrämmas av skräckskildringar. Men jag målade fan på väggen en gång i föräldrahemmet, för det sa mina föräldrar att man inte skulle göra. När jag väl gjort det blev de rätt förtjusta och pappa tog en bild som finns... någonstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med böcklingen låter verkligen intressant! Har du testat?
      Sverigedemokrater och Sannfinnländare och liknande är mycket skrämmande. Jag får gåshud. Månne det hjälper med en böckling i munnen mot sådana också?
      Jag vinkar snart, fastän på håll men nästa höst är det planerat....men vi hörs innan dess. Var rädd om dig, se till att ha böckling hemma för ev. åskväder

      Radera
    2. Och det var en stOr fan du målade på väggen, och snygg.

      Radera
  2. Måste det vara böckling? jag gillar inte rökt fisk, annars måste det vara en oslagbar metod. Men lagom åska kan vara rätt så praktiskt, den är liksom arg så man slipper vara arg själv, det är ju jobbigt.
    Det där med att bli rädd med konstlade medel som skräckfilm har jag aldrig förstått, räcker det inte med att läsa tidningen och lyssna på nyheter.

    SvaraRadera
  3. Böckling var otippat, men visst är det så att det mer vardagliga, mänskliga är långt mycket mer skrämmande än monster och spöken. Jag spiller heller inte min tid på skräckfilmer/-litteratur. Det räckte mer än väl med en mycket kort period i ungdomen.

    SvaraRadera