Brev från cellen

Christoph Andersson, författare och journalist, specialiserad på högerextremism, skriver i dagens Sydsvenska:

Breivik hyllar Sveriges slappa attityd mot högerextremisterna.
KRÖNIKA
Längst ner i min brevlåda, under högar av valbroschyrer och reklamblad, ligger ett tjockt kuvert, skickat från en märklig adress i Norge. Nyfiket sprättar jag upp kuvertet och hittar ett 34 sidor långt brev.

Det är skrivet och undertecknat av Anders Behring Breivik.

Lagom till det svenska valet gör han ett utspel från sin fängelsecell i norska Skien. Han skickar ett brev till journalister och medieföretag, där han bland annat jämför hur Norge och Sverige behandlat extremhögern sedan 1945, en jämförelse som utfaller till svensk fördel.

Breivik anser att Sverige varit föredömligt tolerant mot fascistiska och ultranationalistiska grupper. Enligt Breivik är både Säpo och den svenska polisen måna om att exempelvis låta Svenskarnas parti, Svp, föra ut sina budskap på gatorna.

Säpo låter även militanta Svenska motståndsrörelsen, SMR, hållas.

”Ett 22/7 kommer troligen aldrig att ske i Sverige, eftersom Svp och SMR får vara ifred”, skriver Breivik apropå sitt bombattentat i Oslo och sina begångna massmord på Utøya den 22 juli 2011.

Han uppmanar därför den norska säkerhetspolisen att ”ringa Säpo” och lära ”av den svenska modellen”. Av brevet framgår att Breivik har sympati för Svp och SMR, men indirekt även för Sverigedemokraterna och ”fascistiska partier”, som vill få makt på demokratisk väg.

I brevet läser jag också att Breivik säger sig ha ”konverterat” från sin tidigare militanta hållning till att bli en god ”demokrat”, om än med en ”fascistisk” grundsyn.

Breivik avråder alla på yttersta högerkanten från att begå våldsdåd i Sverige. Det finns ingen anledning. I Sverige har ju yttersta högern sedan länge getts samma möjligheter som andra partier.

På den punkten har Breivik rätt. Sverige är nog det enda landet i Europa som ger generösa presstöd till högerextrema tidningar, låter nazister värva röster på skolor – och låter polisen gå bryskt fram mot antirasister.

Det är omöjligt att veta om förhållningssättet verkligen besparat oss bombdåd och massmord. Men i gengäld har den toleranta hållningen mot yttersta högern bäddat för att SD återigen tycks bli vågmästare i riksdagen. SD-väljarnas röster får därmed ett oproportionellt stort inflytande i förhållande till den majoritet väljare som inte alls vill ha SD i riksdagen.

Frågan är om taktikröstning är sista möjligheten att hålla yttersta högern borta från makten. Samtidigt visar det vart den missriktade toleransen tagit Sverige. Medan vi förr kunde rösta av politisk övertygelse, så tvingas vi idag kanske rösta taktiskt. Därmed är demokratin i princip redan satt ur spel, vilket säkert gläder brevskrivare Breivik. Men också andra på yttersta högerkanten som vill avskaffa dagens styrelseskick, med eller utan bomber.

CHRISTOPH ANDERSSON

Nog får man en otäck klump i magen.....