lördag 26 november 2011

Lijiang revisited

Mitt absoluta favoritställe i Kina är Lijiang, vars gamla stad är listad som världsarv. Den präglas av Naxifolket vars kultur man numera vårdar. Den är intressant på många sätt, bl a av det faktum att den delvis har en matriarkal grund. Bl a lär språket vara konstruerat så att epitetet kvinnlig används som positiv förstärkning och manlig som nedsättande. Man ingick inte äktenskap och vem fadern till ett barn var var oviktigt. En man inbjöds att besöka kvinnans hus men fick inte bo där utan fick gå hem till sin mamma och arbeta. Det finns ett urgammalt skriftspråk, dongba-picturen. Under kulturrevolutionen förstördes stora mängder av ovärderligt material men numera försöker man bevara det som finns kvar.

Som jag berättade kom vi fram mitt i natten efter vår bussresa från Shangri-La men rumskompisen M och jag var uppe med tuppen för att uppleva marknaden och staden på morgonen innan alla hade vaknat. Vi inledde med var sin jakyoghurt, det kan man köpa överallt. Man slurpar den i sig genom ett sugrör och återbördar sedan glasflaskan. Mycket gott!


Sålunda styrkta traskade vi till marknaden och den berättelsen gör sig bäst på bild.
Var så goda!

Somligt kan jag identifiera, som maskrosblad till sallad,
men det här har jag ingen aning om vad det är.


Chili i alla former kan man frossa i.



Nyskördade grönsaker finns hur mycket som helst och man blir oerhört frestad.

Ägg av alla de sorter och hemmablandningar av grönsaker fördiga för woken.


Gissar på tofu, men jag vet inte.

Korgarna är jättefina men litet knökiga att ta med hem på flyget.

På flera hotell serverades vi insaltade jättegoda ankägg på frukostbuffén. Det nog sådana till höger på bilden, stora och ljusblå.

Ägg, ägg ägg!


Över staden vakar Jadedrakens berg med toppar på över 5000 m.


M handlar saftiga clementiner.

Svamp, någon?

Nästan alla är glada och pigga och ställer gärna upp på bild.

Det i mitten ser ut som hela innehållet i en bikupa - utom de levande flygande bina. Desto fler larver... Säkert en dyr delikatess, hm.







I den här avdelningen doftade det himmelskt av inläggningar.



Potatissorterna voro legio.

Nyskördad ingefära. Och så kallas den vi kan köpa här färsk??





Köttmarknaden hastade vi förbi. Den är INTE aptitlig till skillnad från det mesta annat, ja utom bikupan, då.


Men allt är väldigt nystyckat och vem är jag att ha synpunkter...
Tack, du som orkade ända hit! Du har säkert insett att jag är väldigt fascinerad av marknader och kanske särskilt denna. Jag var ju här även förra hösten och hade förberett rumskamraten M på resans höjdpunkt, Lijiang. Jag var litet orolig att jag i min entusiasm hade överdrivit men hon försäkrar att det hade jag verkligen inte.
Idag blir det "bara" marknaden men jag lär återkomma om denna underbara stad.

PS. Bilderna kan klickas större om man vill skärskåda något.

7 kommentarer:

  1. Jag har skärskådat alla bilder!:) Vilket utbud!
    Mycket intressanta varor...och slakteriavfallet rakt på gatan så där bara.
    Tack åter för en fin upplevelse!

    Fin första advent önskas!

    SvaraRadera
  2. Även jag har skärskådat bilderna i större format, men blev nästan lite illamående av köttbilen med koögat...

    Jag drog emellertid den slutsatsen att om folk äter så där mycket grönsaker måste de vara väldigt friska utan övervikt.

    Det ser ut som om det var ganska kyligt. potatisförsäljarna ser ut som de frös i alla fall.
    Ingrid

    SvaraRadera
  3. Karin:
    Nog blir man skeptisk till kötthanteringen. I Kina äter jag mest grönsaker och aldrig något som inte är hett och nylagat. Som tur är är det inte svårt att hitta gott om sådant.

    Ingrid:
    Vi gillade som sagt inte heller kötthanteringen. Djurskyddet är uppenbarligen också helt obefintligt. Jag har sett transporter jag helst vill glömma men Europa kommer inte långt efter trots alla lagar.

    SvaraRadera
  4. Det är så intressant att se hur annorlunda det är i Kina jämfört med vad vi är vana vid. Djurhanteringen är onekligen litet magstark. Tack för alla fina bilder återigen.

    SvaraRadera
  5. Wow, vilka bilder och vilken MAT!
    Så intressant.
    Precis, vi kallar vår ingefära färsk, och se ser man då vad DU visar upp. DET är färsk ingefära, det!

    SvaraRadera
  6. Anne-Marie:
    Jag trodde inte jag skulle bli så fascinerad av landet som jag blivit! Vi tror att vi har så mycket att lära ut men det kanske är tvärtom...

    Annika:
    Allt utom köttet är verkligen aptitretande. Men jag undrar hur den verkligt färska ingefäran smakar. Varför köpte jag inte en bit, mitt dumma nöt!

    SvaraRadera
  7. Jag tittar och njuter. Oj, vad mycket det finns av världen som jag vill se.

    Nu har jag förresten utmanat dig på min blogg. ;)

    SvaraRadera