Klockor, krukor och andra odlingar.

Lördagstemat har blivit eftersatt eftersom KLOCKAN den sista tiden gått alldeles för fort. KRUKORNA där hemma har fått vänta ett tag men längre fram denna veckan blir det nya tag med dem. De första agapanthusknopparna var faktiskt framme redan innan jag for hit till New York. Här har varit kyligt och regnigt men rapporterna från Sverige talar om vårtemperatur så nu blir det nog snart fart på växtligheten.

Här har jag odlat själen emellanåt med bl a Whitney Museum och Metropolitanoperan.
Det är sista gången jag besöker Whitney i den nuvarande byggnaden; nästa gång huserar en avdelning av Metropolitan Museum of Art här medan Whitney flyttar in i sitt nya bygge vid Hudsonfloden precis där High Line Park börjar.
På Whitney pågår just biennalen av de allra senaste konstnärerna, en faslig blandning som skulle ta mig dagar att avverka. Jag valde att lägga min ork på American legends: From Calder to O'Keefe.
Bägge dessa två hör till mina favoriter och där fanns också Jasper Johns, Hopper och Lichtenstein, bl a.

















Jag har inte haft tid att fixa till lutande bilder så det blir att hålla tillgodo med hur det blev!

Utan att ha läst några recensioner av Giordanos Andrea Chenier som alldeles nyligen hade premiär gick nevön och jag på Metoperan och såg den. Vi var helt överens om att musiken är synnerligen njutbar, ingen sångare var dålig men alldeles lysande var barytonen Lucic, dvs hans namn ska ha litet krumelurer över och under som jag inte lyckas få till här.
Dagen efter hittade jag två recensioner från NY-tidningar, en sval och en översvallande. Själv hamnar jag således mittemellan.

Den stora tilldragelsen denna vecka är att Ellas lillebror får komma hem från sjukhuset i morgon, hela 4 veckor innan han egentligen skulle vara född!
Gissa om storasyster är otålig! Hon har ju inte ens fått se honom ännu.
Men hon har i alla fall fått träffa den sjuksköterska som blivit föräldrarnas favorit, Cynthia. När jag och Ella idag väntade tillsammans utanför neonatalavdelningen kom hon i korridoren och hälsade på Ella.




Cynthia, som är från Fillipinerna har jobbat extra mycket de här veckorna för att få ihop till en litet längre ledighet för att åka hem till släkten som bor i stormdrabbat område. Därför har familjen och Oskar haft förmånen att ha denna sympatiska, lugna och erfarna sköterska många dagar under sina första veckor.

Om jag hinner vara med om Oskars hemkomst återstår att se för jag ska själv också åka hem i morgon. Ella gick och hämtade sin Pippi- plånbok i morse och undrade hur mycket det kostade för att jag INTE skulle åka hem....
Men jag tror hon glömmer avskedssorgen snabbt när nu lillebror blir en del av hennes vardag. Att jag föreslog att vi ofta ska facetima var ingen tillräcklig tröst - då kan vi ju inte kramas.