tisdag 25 mars 2014

Publishing party och litet till

Som Saltis redan berättat är jag åter på plats i NYC. Ett kyligt väder med minusgrader avlöste de 18 grader plus som mötte mig på lördagen och i natt väntas snö. Men jag är rustad så det ska inte vara några problem.
Jag har ju fått träffa den nyaste knoppen på familjeträdet, Ellas lillebror och Videungens nya kusin. Han sköter sig som han ska efter sin brådstörtade ankomst och om det fortsätter i den här takten hoppas jag kunna se honom hemma i sin familjs sköte innan jag startar återtåget österut.

Jag bor hos goda vänner i samma hus som Saltis familj, bara 4 våningar högre upp och med utsikt åt andra hållet mot Queensboro Bridge. Njutbart i alla väder och ljus, vill jag mena. Även i denna familjen har det blivit tillskott sen sist och en charmig knappt ett år gammal yngling langar sina små strumpor på mina fötter när han kommer åt, en sysselsättning som roar honom kolossalt.
Fötter som är en aning ömma efter två dagars knallande på Manhattan, däribland två museer, MoMa och Metropolitan Museum of Art, favoriter bägge två. MoMa bjöd på en magnifik Gauguain-utställning från hans Tahitiperioder. Av någon egendomlig anledning fick man inte fotografera men idag på Metmuseum fanns en tavla från samma period.



Morgonen startade tidigt med Publishing Party på Ellas skola. Det var härligt att se alla dessa ungar visa sina How to... - böcker som de jobbat med. De går första året i det som kallas kindergarten här och de flesta har knäckt läs- och skrivkoden bra. Stoltheten över böckarna om hur man planteras ett frö, matar fiskar, åker skidor eller packar sina saker när man ska till skolan var inte att ta fel på.



Varje unge hade en blankett där man kunde skriva en kommentar och det blev många kommentarer på listorna.



Ellas bok handlar om att så frön. Jag gillade särskilt sidan där hon konstaterar att sen behöver man solen! När jag kommer hem är det hög tid att förkultivera tomaterna så jag vill verkligen att solen kommer opp!

Jag ägnar mig på förmiddagarna åt ett besök i min favoritskoaffär på Lexington Avenue. Det är en affär med vidhängande verkstad för justering och tillverkning och jag får god hjälp med justeringar av både skor jag köper där och andra jag tar med. Det brukar bli ett nytt par nästan varje gång jag är här, inte billiga men bekväma och slitstarka.

Kaffepaus på Java Girl på 66 th Street blir det också. Aldrig Starbucks blask om jag slipper.

PS. Om bilderna ser suddiga ut så klicka på dem, då ska de bli skarpa!

9 kommentarer:

  1. Här tänker jag på dig varje dag när jag går förbi barnkammaren där the Bloody butcher och Lille svarte Petter växer...
    Tack för möjligheten att vara med på ett hörn i N.Y. och hälsa Saltisfamiljen så mycket!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och Ella och jag funderar på att hitta på äventyr för häxan Ålga. Hennes öden hittills har blivit ett litet häfte som Ella och jag har läst tillsammans.
      Jag avstod att sätta tomatfrön innan min resa för att maken skulle slippa det ansvaret;) men sen hoppas jag att solen sätter fart på dem!

      Radera
  2. Spännande att få vara med på din resa! Härligt med Gaugin-utställningen. Bilderna fungerar bra när man klickar på dem. Och vilken bra skoaffär. Nästan värt en USA-resa bara den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Denna skoaffär är guld värd!

      Radera
  3. Det verkar vara en mycket kreativ miljö som Ella vistas i. Fina självporträtt på väggen. Härligt när barnen börjar kunna läsa och skriva. Hade gärna hängt med på båda muséerna!
    Ingrid som just gått en liten sväng på Moderna när hon var uppe i Mälarhöjden för några dagar sedan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är en kommunal skola i ett verkligt bra område. Inte alla har den fördelen här där kvalitén lär skifta oerhört mycket. Ella är lyckligt lottad!

      Radera
  4. Jag skrev till Saltis att jag tycker det är UNDERBART att du är där hos dem nu! Vilken lycka för dem alla, inte minst för Ellan!!! O vad bra att du for! Som jag skrev till Saltis minns jag själv hur det var att få syskon, jag var tre. OCH jag var svartsjuk och lite konfunderad. DÅ kom min mormor, och som jag älskade det!!! Jag minns det än!! Hon blev liksom som en kärleksboj. Vande mig vid lillasyster sen på det bästa sätt, men ack och O vad fint det var att ha mormor där.
    Ella kommer aldrig att glömma att du kom dit. Det blir som en extra bonus i hela den underbara leken!
    Sa till Saltis att om DU känner för det får du gärna komma ner till DC en dag, eller två. Du får bo i min källare :-)
    Men jag förstår ju om du är i NYC hela tiden, SÅKLART!!! YOU BET!!
    Jag tycker det är SÅ bra att du är där nu!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Annika! Det vore väldigt trevligt och jag hoppas det blir av en annan gång. Den här gången stannar jag här, som du ju förstår.

      Radera
    2. OH ja! Ha det så bra. Det värmer hela min själ att du är där hos dem. Ge Saltis en stor kram från mig!!! Kram till dig också såklart!!!

      Radera