Uppenbarligen göder reklamen företag, annars skulle de ju inte göra reklam.
Vi har satt meddelande på vår brevlåda att vi inte vill ha reklam och så har många med oss. Så nu bläddrar man in reklamen i tidningar och tidskrifter för att kompensera bortfallet. Jag skakar alltid ut lösbladen och kastar dem direkt innan jag tar itu med det jag vill läsa.
Telefonen är nixad.
Radio och TV med reklam bojkottar jag helt. Vi tittar på SVT, det är allt, om ens det. Tyvärr tar även public service efter reklamhysterin och kör s k trailers ( fast jag skulle vilja kalla det prewievs, en trailer hänger ju EFTER, inte kommer den FÖRE, eller hur? Men träliga är de, det är kanske det som menas?)
Nå, dessa snuttar ur kommande program körs om och om igen tills det står en så upp i halsen att man (i alla fall jag) definitivt INTE vill se programmet i sin helhet. Även Sveriges Radio har ovanan att reklamera för kommande program och tar upp tid som annars kunde använts till att låta folk som har nåt vettigt att säga tala till punkt.
Det finns bra och dålig reklam. Dålig reklam anser jag alla säljsamtal vara. Alldeles särskilt de som egentligen är bedrägerier, t ex att ringa upp min 90-åriga mor och sen påstå att hon tackat ja till att byta elbolag.
Bra reklam har ett faktameddelande inbyggt i en snygg design som stannar i minnet. Smarta reklammakare vet hur en logga ska se ut för att väcka rätt associationer och bli ett starkt varumärke. Till slut behöver en viss vara ingen reklam i media, det räcker med att den faktiskt är bra och finns på hyllan i butiken.
Eller hur?
Annars känner jag mest så här:
En viss ambivalens har jag dock haft tidigare i sammanhanget. Under 70- och 80-talen kom jag att vistas i dåvarande Sovjetunionen under några perioder. Där var i stort sett helt reklamfritt. Det enda som reklamerades för var kommunismen och partiet och då oftast som neonskyltar högst upp på byggnader dit man knappast riktade blicken alls. När jag anlände dit kändes det väldigt befriande efter att ha avrest från en superkommersiell flygplats. Efter ett tag var det dödande tråkigt! Inga flotta skyltfönster, allt var grått och färglöst i stadsbilden om inte ett och annat arkitektoniskt - men förfallet - mästerverk lyste upp. Sen var det härligt att komma hem till klatschig reklam. Tills man var mätt återigen.
Just nu är jag övermätt på reklam och blundar med både ögon och öron så gott jag kan och skaffar information själv om det som för tillfället intresserar mig, badrumsinredning och köksgolvsmaterial, t ex.
Övriga temadeltagare finns i högerspalten och bilderna har jag hittat på nätet.
Jag tänker ibland på hur snubblande nära det var att vi fick reklam i SVT. Alla ville det, även starka krafter inom socialdemokratin, som tyckte att SVT borde "få reklampengarna". Men Bengt Göransson ville det inte. Han fick kämpa hårt för sin linje och det händer att jag sänder honom en tacksamhetens tanke när jag lämnar en hopplöst reklambemängd kanal för att titta på reklamfria SVT-program i stället.
SvaraRaderaTack och lov att kommersiell reklam inte förekommer i SVT - annat än i undantagsfall som sponsring. Aldrig som avbrott i alla fall. Vissa bekanta säger sig spela in program med reklam och sen spela förbi reklaminslagen - det skulle jag aldrig orka. Så, tack även från mig, Bengt Göransson!
RaderaJag ser heller aldrig på teve 4 (vi har bara fem kanaler) eftersom jag också blir så trött på reklamen. Håller med dig om att det också är tröttsamt med alla trailers på ettan när jag någon gång tittar där. MM brukar spela in de program som jag vill se på ettan, tvåan och kunskapskanalen och sen tittar jag på dem i lugn och ro på datorn.
SvaraRaderaEftersom jag har företag blir jag ofta uppringd av telefonförsäljare. Numera känner vi igen de värsta numren så då svarar vi inte.
När du skriver om Sovjetunionen poppar ett minne upp från Prag, där vi var en sommar innan muren föll. 1987 tror jag det var. Vi stod högst uppe vid svenska ambassaden (MM jobbade där) och såg ut över stan. Det fanns inga neonskyltar någonstans men staden var ändå upplyst av tusentals gamla Mozartlyktor. Jag tänkte då att det här får jag aldrig mer uppleva i mitt liv och jag får fortfarande tårar i ögonen när jag tänker på det. Fantastiskt vackert!
Jag önskar dig en skön helg! Själv åker jag iväg på målarkurs på Öland så det blir inte mer skrivet på datorn på ett tag.
Tack, detsamma! Och njut av din målarkurs!
RaderaFör mycket och för litet skämmer som det heter, och i synnerhet inom reklambranschen. Fast där kan man nog aldrig få för lite...kanske?
SvaraRaderaBedräglig telefonreklam betackar man sig för...fy attan!
Kalles kaviars Kalle blir jag glad att se även om jag inte äter kaviaren:)
Jag är däremot inte säker på att reklamen göder företag, inte ohejdat i alla fall, men det tutas in från olika håll och kanter att om du inte syns är du död. Så det är bara att bestämma sig om man vill synas eller dö. Konstigt nog så har vi valt att vara halvdöda, men väljer däremot noggrant vilka kanaler som vi låter oss synas på. Reklam är dyrt om man låter andra sköta om den...tur att det finns hemsidor och FB...munväder och djungeltelegraf.
Reklam för Pettas är vi rätt många som gör, det är jag övertygad om. Mun till mun-metoden är nog rätt effektiv när det gäller er typ av verksamhet.
SvaraRaderaF ö hoppas jag att mina vänner hinner till Pettas i morgon, söndag, för det är nu de är på väg till Åland. Jag har meddelat dem öppettiderna.
Åh, dessa telefonförsäljare! Märkligt nog har jag en känsla av att även dom har bytt skepnad i och med att Nix kom. Försäljning och reklam döljs i "marknadsundersökningar" och "försäkringshjälp". Jag blir galen, för som forskare är man ibland beroende av att kunna göra intervjuer med folk, men i sorlet av alla försäljare med andra syften får dom det mycket svårare att nå ut till människor. Här borde bättre reglering till, enligt mej.
SvaraRaderaHåller helt med! Och nu när det talas om NIX för mobiltelefoner, vilket tycks riskera en försämring, tvärtemot avsikten så är det faktiskt läge för lagstiftning.
SvaraRaderaJag har installerat en app på iPhonen som stoppar oönskade samtal redan. Men man måste ju själv lägga in de nummer som ska spärras.
Seriösa samtal, typ forskning, kan ju aviseras genom brev, det har hänt mig. Det är ju helt OK.