Ljudterror

Ibland är jag en riktig surpotta. Något som gör mig ursur är den ljudterror som råder inom vissa omgivningar. Affärer med "musik", restauranger med "musik", folk i bil som kör omkring med öppna fönster och högsta volym på "musik" (häromdagen hörde jag dunket en god stund innan fordonet i fråga dök upp på landsvägen där jag stod och väntade på bussen), grannar som tror att hela byn har samma musiksmak som dom själva, de nonsenssamtal med hög röst en del har i mobiltelefon bland andra människor, osv osv.

Jag har ett par bekanta med nedsatt hörsel. Det för dem fullständigt meningslöst att försöka handla i en affär med "musik" och helt uteslutet att gå ut och äta för att umgås om det ligger ljudmatta över krogen. En gång var jag med en av dessa vänner i London och vi kollade säkert 10 lunchställen innan vi hittade ett där man var villig att stänga av musiken.

För ett antal år sen hade vi grannar tvärs över gatan som brukade sätta sin musikanläggning på hög volym, öppna fönster och dörrar och gå ut och jobba i trädgården med "underhållning". I vår trädgård var det omöjligt att föra ett samtal. En dag beslöt jag mig för att be dom skruva ner. Då satt mannen på balkongen på övervåningen och jag gick över och ropade på honom. "Skulle du vilja vara snäll och skruva ner litet?" Han skrek "VA?" tre eller fyra gånger, sen "Jag hör inte vad du säger. Vänta så så ska jag skruva ner...." Tablå.

Glassbilar, hos oss kör två olika, irriterar mig också. Dom kör runt i vad som känns som timmar och spelar sin idiotiska ramsa 100-tals gånger.

Somliga med pod i öronen har läckande proppar; dom är inget kul att ha bredvid sig på tåget till Stockholm!

Nyligen har Göteborg infört restriktioner mot gatumusik vid vissa tider under dagen för att affärspersonal har klagat. Levande gatumusik har aldrig stört mig, den är inte så högljudd, dessutom går man ju kvickt förbi. Tycker jag om musiken slänger jag ofta en slant i fiollådan eller hatten. Men jag kan förstå den som jobbar intill och hör samma låt för 57:e gången på ett par timmar eller om musikanten använder förstärkare och högtalare. Jag antar att dom som klagat inte har musik i sin egen affär, eller så gillar dom inte konkurrensen...

Jag har påtalat att jag är störd i några affärer. En gång såg en kassörska lyckligt på mig och tryckte på snabbtelefonen och väste: "Skruva ner! Kunderna klagar!"

En klädaffär där jag tidigare varit flitig kund har infört musik senaste året. Vid två tillfällen har jag sagt att jag tycker det är tråkigt att dom börjat med det och att jag inte kan handla då. Snutigt har jag fått svar att det har någon på huvudkontoret bestämt. En proffsig expedit hade så klart sagt:"Tråkigt att du tycker det. Men då stänger vi av medan du handlar i lugn och ro!" Men icke.
Jag tog efter andra gången kontakt med "huvudkontoret" som beklagade och ville kompensera mig nästa gång med en present. Men jag vill inte ha nån present, jag vill ha tyst! Så nu handlar jag inte där mer. Jag kan inte koncentrera mig på vad jag vill köpa med skrällig popmusik i rummet. Om det vore stillsam bakgrundsmusik på låg volym vore det OK, men det är det praktiskt taget aldrig.

OK, jag är en surpotta!