lördag 28 augusti 2010
Maman
Den senaste veckan har jag helt ägnat åt min mor.
Louise Bourgeois, den fransk-amerikanska konstnären som dog 31 maj i år, illustrerade ofta sin fascination inför modersrollen med spindeln. LB hade stor kärlek till sin mor men ännu större besvikelse över sin far och det förhållandet färgade hennes konst. Jätteskulpturen Maman visades på Wanås 2007 och en version står utanför Tate Modern i London.
Nu skulle min egen mor inte gilla spindelkopplingen alls; hon har nämligen en riktigt ordentlig spindelfobi. Det har jag fått erfara sedan barnsben och varit tvungen att "rädda" henne otaliga gånger och ta ett oräkneligt antal spindlar av daga.
Mor är 90 år och fick för någon vecka sedan en infektion som satte ner henne ordentligt men nu är hon på bättringsvägen och jag har kunnat åka hem igen. Vanligtvis klarar hon sig bra med hjälp av hemtjänstpersonalen men nu behövdes mer kvalificerad service. Vi ville helst undvika sjukhus. Jag har bl. a. kunnat servera extra god mat där min kålpudding på hjortfärs varit paradnumret.
Ett tecken på mors bättring fick jag i går när hon beordrade mig att klättra upp på en stol och döda en pytteliten spindel som satt höst upp på väggen vid taket på andra sidan rummet. Inget större fel på synskärpan där, inte.
Själv har jag inget emot spindlar bara dom inte kryper direkt på mig. Tvärtom tycker jag dom är fascinerande och deras textilkonst är ju oöverträffad. Maken kallade på mig i eftermiddags när han fått syn på ett pågående drama utanför fönstret. En nässelfjäril hade fastnat i ett spindelnät och en praktfull korsspindelhona var fullt upptagen med att spinna in den. Det var svårt att få skarpa bilder, hela ekipaget vajade i vinden och spindeln snodde runt i en rasande fart. Men man kan ana trådarna från körtlarna i bakkroppen i alla fall.
När fjärilen var välpaketerad halade spindeln in den mellan plankorna i takutsprånget där den säkert har sitt bo och lager med mat till de ungar som kommer att kläckas ur de ägg hon lägger nu höst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Visste inte att spindlar kunde spinna in sina offer i kokonger! Jag har en viss spindelfobi - små spindlar gör detsamma men stora får MM ta hand om och avvisa från hemmet.
SvaraRaderaJa, för det första skulle jag gott kunna tänka mig att vara din mor när jag är krasslig.:) Bättre vård kan man knappast få.
SvaraRaderaKan till och med tänka mig att bli sjuk bara för att få smaka på kålpuddingen med hjortfärs:)
Så underbar spindelkonst. Maman. Toppenfin. Litet större än vår Helga i badrummet.
Jag tycker att du fick väldigt bra bilder av spindelvävandet runt nässelfjärilen. Jättefina bilder. De är ruggigt snabba att få dem inkapslade innan de för dem till skafferiet.
Hoppas nu att hälsan står din mor bi och att hon snart är på fötter igen!
Pröva nästa gång att använda blixt. Då "fryser" du rörelsen!
SvaraRaderaUffe
Musikanta:
SvaraRaderaSpindelfobi är nog inte ovanligt - i närbild är dom rätt skräckinjagande. Men jag ser dem som renhållningsarbetare. Louise Bourgeois menade att de är beskyddande och vänliga.
Karin:
Egentligen är jag bättre som doktor än som sjuksköterska, dvs bättre på ordinationer än som utförare av desamma;-) Men det är nyttigt att byta plats ibland, eller rättare sagt, få göra både och.
Jag älskar verkligen Maman. Jag åkte ett antal gånger till Wanås innan hon togs ner. Tycker fortfarande att den placeringen slår alla de andra som är i storstadsmiljö.
Mor hälsar och tackar för den internationella uppmärksamheten - t o m från Egypten efter att Marianne läst min kommentar hos dig!
Uffe:
Tack för tipset! Det ska jag komma ihåg.
Oj vilka bilder! Fantastiska! Den spindeln har helt klart tur som har flyttat in hos dig och inte hos mig. Själv hade jag sprutat in diverse kemikalier där den kröp in, allt för att hindra den där äggkläckningen du talar om. Inte för att jag har fobi, men jag tycker avgjort mycket illa om dem.
SvaraRaderaHaha, påminner mig om en gammal kompis i Malmö. Hon rusade ut på gatan i bara nattlinnet och drog in ett par okända killar i lägenheten en gång när hon fick spindelbesök. Av en JÄTTEspindel, hela cirka 4 mm i omkrets skulle jag tippa : ) Tur att det var ärliga och schyssta killar!
Wow, vilka bilder!! Naturen är otrolig, speciellt när man fár se den pá sá nära háll. Jag är inte överförtjust i spindlar men har kommit över den värsta spindelfobin som jag hade som ung. O är nog mer rädd för spindlar än jag ;-) Spindelskulpturen är häftig men kanske otäck för de som inte gillar spindlar...
SvaraRaderaVad skönt att höra att din mor már bättre. Hemlagad mat gör nog susen tillsammans med trevlig sällskap.
Kram!
Marianne:
SvaraRaderaSpindlar ska inte bekämpas! De håller efter andra fän jag tycker sämre om, fr a flugor. Men visst är det synd att en fjäril stryker med också. Djungelns lag. Tycker egentligen att spindlar och katter spelar i samma lag. Fast jag vill inte ha spindlar i sängen, förstås!
Mor har fått utstå mycken spe för sin spindelfobi, stackaren, men ser man henne när hon blir rädd förstår man att det inte är skoj. Far påstod att hon en gång ringde till honom på jobbet och skrek att han skulle komma hem och ta bort en spindel. Hennes version var att de talade med varandra i telefon när en stor spindel firade ner sig i sin tråd mitt för hennes näsa och att då, naturligtvis,skrek hon "Hjälp, en spindel!"
Petra:
Själv var jag inte nöjd med bildernas kvalitet men dramat framgår ju!
Ja, det är jätteskönt att mor bättrar sig. Jag börjar andas ut nu. Är man 90 år så kan man ju lätt gå ner sig av en rejäl infektion.
Skönt att din mamma mår bättre!
SvaraRaderaVilka coola spindelbilder!
Anna F&T:
SvaraRaderaTack och lov!