I södags var det Camarguehästens Dag på Bäckaskog Slott i norra Skåne. En god vän och kollega till mig har två Camargue-valacker och deltog vid uppvisningarna. Rasen kommer från Frankrike där den funnits sedan romartiden. Den lever halvvilt utomhus året om och används fortfarande som boskapshäst av franska cowboys. Det är en kraftig häst med mankhöjd upp till 150 cm och alltid avblekbar skimmel. Dvs fölen föds mörka och ljusnar sedan till slutligen helvit.
Vädret var idealiskt och vi fick se hästar i olika uppvisningar, kadriljer, dressyrprogram och visning hur man i boskapsarbete använder en lans, inte lasso. Rasen används numera i alla olika discipliner och turridning i Frankrike är populärt.
Vår vän K visade upp sin Nectar, själv klädd i typisk riddräkt och sittande i en vacker sadel. Hennes första ridlärare för drygt 10 år sedan var faktiskt jag, men då rörde det sig om annan hästras.
Jag gillade inte att en hel del av uppvisningarna genomfördes utan hjälm. En av våra mera välkända ryttare fanns i publiken och hon uttryckte samma åsikt.
Det är alltid roligt att träffa hästfolk och alla gillar sin ras bäst. De här verkar vara mysiga hästar av "arbetstyp", inte de smäckra och eleganta nervknippena vi brukar se på dressyrbanorna annars.
Dessa tog det lugnt bland publiken och lät sig inte störas nämnvärt av någonting.
Måndagen startade en ny utställning i vår konstförenings regi. Elin Forslund, glaskonstnär, visar gjutet glas i fyra veckor under rubriken "Den blomstertid som kom..". Hon anlände med en "buss" full med alster, podier och plankor på morgonen. Sen jobbade vi hela dagen med upphängning, anskaffning av nya plankor (de ursprungliga var alltför "propellerformade" för att funka), målning av desamma och ljussättning. Det sistnämnda fick vi proffshjälp med av Conny Åhs från Hässleholms Kulturhus. Tidningen Norra Skåne kom med fotograf och ägnade en oss en god stund, det brukar vi inte vara bortskämda med i vår by! Vi blev lagom klara till kl 19 då föreningen hade "Möte med konstnären" för medlemmarna. Jag var ganska slut vid läggdags och jag gissar att Elin som hade en färsk förkylning på gång var ännu mera slut efter allt klättrande och att ha stått i centrum på kvällen, dessutom.
Nedan en bildkavalkad från dagen.
Underbara hästar, underbar konst.
SvaraRaderaFågeln/fjärilen med oranga vingar gillas särskilt mycket!
Tack!
Karin:
SvaraRaderaAlla Elins fjärilar har ett personligt uttryck och jag tycker också mycket om denna med sin röda magprick!
Vilkas underbara glasdjur!!!!! Wow! Måste varit jättekul att vara delaktig i denna utställnignen!
SvaraRaderakramar!!!
De här hästarna hade min dotter, som är en riktig hästtjej, gillat! Det måste ha varit jättekul att titta på! En kollega till mig har gotlandsruss och kika in på länken nedan om du vill se några riktigt fina föl :-)
SvaraRaderahttp://prinsessapavift.blogg.se/2009/august/gotlandsruss.html
Saltis:
SvaraRaderaDet kan du tro att det är! Och Elin är en så härlig tjej, f ö dotter till min silverlärare, Owe Johansson och Margareta Forslund och syster till Maxjenny som jag köpt Ellas regnkappa av.
Lise_lotte:
Hästar är underbara djur vilken ras det än är. Och nåt sötare än djurungar finns ju inte. Jag hade bekanta som födde upp shettisar och de fölen gillade att sitta i knät på en!
Min egen häst är svenskt varmblod och sen är jag väldigt svag för islandshästar...
Vilka fina glasskulpturer, särskilt fjärilarna!
SvaraRaderaVad konstigt att de inte hade hjälm! Trodde att det var om inte lag men ganska hårda bestämmelser på det.
Mycket vackert med hästarna och med glaskonsten.
SvaraRaderaDu visar så fina konstverk
Men jag glömmer aldrig min favorit Bilarna som stod nerkörda i jorden...så bra och effektfullt.
Camarguer har alltid fascinerat mig. Just att de fortfarande finns i vilt tillstånd (eller fanns när jag var liten) är väl det som gör att det känns som en så levande ras. Kul att de finns i Sverige också.
SvaraRaderaVackra glasdjur! Och vad roligt att få vara inblandad i utställningen.
Anna F&T:
SvaraRaderaPå tävlingar är det ganska stränga regler om hjälm numera, utom i de högsta dressyrklasserna där man rider i frack med hatt. Här var det "bara" uppvisningar och man tyckte man hade så pålitliga hästar. Bullshit, if you ask me. Man vet aldrig när man åker i backen från den frommaste häst. Vid någon enstaka del hade man faktiskt hjälm . På samma hästar som man tidigare ridit utan!
Eva:
Bilarna på Marsvinsholm var verkligen roliga!
Kul att du uppskattar konstverken, Eva!
Marianne:
Vilda och vilda, aveln är nog välkontrollerad med endast en hingst per stoflock. Men sättet att hålla dem ute hela året på stora områden som "halvvilda" är sympatiskt. Det finns även andra ställen med andra typer av hästar som hålls så. Island har ofta också sina hästar på liknande sätt. Russen på Lojsta hed på Gotland har också sedan urminnes tider levt i relativ frihet. Det försöker Jordbruksverket sabotera nu med kravet på ligghallar...
Kanske ska älgarna och rådjuren också ha det??
Vi har väldigt trevligt i vår konstförening och hjälps åt med utställningarna.
Ligghallar? Som någon slags gymnastiksalar fast med madrasser? : ) Ja du, Jordbruksverket har inte alltid så snillrika idéer, kan jag tycka. Bara en sån sak som att man INTE FÅR ta hem katterna i kabinen, trots att det hade varit mycket mer humant för dem att se att jag är med ...
SvaraRaderaDet är lag på ligghallar till alla djur som går ute året om. Där ska vara vindskydd och torrt strö. Vissa har dispens, Lojsta hed till 2011. Veterinärer intygar att dessa utegångsdjur har det bäst av alla och behöver oftast inte nån ligghall.
SvaraRaderaMin norske "hestekar" Leif Haugen måste också bygga ligghall, Norge har samma regler. Några av hans över 50 islandshästar går någon gång in i hallen på sommaren när insekterna är för jävliga. På vintern - aldrig!
Trevlig läsning om russen finns på länken:
http://www.lojstahedrussen.se/