onsdag 8 september 2010

Trädgårdsdag

Den aktuella "gräsmattekrympningen" är så gott som klar. Pimpernötplantan från Hovdala är planterad liksom "lilla Åland", dvs de blåsippsplantor jag hade med från Åland i maj och som stått i sina krukor hela sommaren. Jag hade också med plantor av den lila nunneörten men de tynade snart. Jag har i alla fall grävt ner det som fanns i krukorna om det till äventyrs skulle finnas en levande rot kvar nånstans.

Grästuvorna som jag grävde bort och ruskade jorden av är gömda i innergarderoben. Vi har två garderober i trädgården, nämligen, inner- och ytterdito. Det är utrymmen som är väl dolda av växlighet där vi tippar kompost. Där är djup skugga så det brukar inte gro nåt och behöver man jord så är det bara att gräva sig ner ett stycke.

Gräsmattan kantas av lavendel och som alla vet (?) är det svårt att så lavendelfrön. Men min lavendel i rabatten på altanen fröar av sig och sätter massor med plantor mellan stenarna. Åtta av tio går att få upp med rötterna och jag har genom åren kunnat levera 100-tals lavendelplantor gratis till goda vänner. Nu kunde jag på ett litet kick få upp plantor till den nya gräsmattekanten samtidigt som altanen blev litet lukad.
När jag var klar med detta jordiga värv var jag så smutsig att jag inte ville ens ta i kameran och föreviga mästerverket; det får anstå till en annan dag. Däremot kan ni få se bild på Ålandsberta, pelargonen jag likaså medförde hem från Karin på Pettas. Vi har konstaterat att det är en rosenknoppspelargon eftersom den ser sån ut och inte har ståndare eller pistiller. Närmare släktforskning än så har ännu inte lyckats. Men söt och snäll är hon!


Häromdagen fick jag en ny planta av en bekant. Hon har rötter i Kroatien och åker dit regelbundet. Därifrån har hon tagit frön med hem från ett silkesträd och har nu dragit upp ett antal plantor varav jag förärats en.  Den påstås vara härdig till zon 1 och vi bor i ca 2 till 3 så det gäller att hitta en plats med ett gynnsamt mikroklimat. Enligt givaren ska trädet bli ca 4 m, men jag har hittat uppgifter på nätet att det kan bli 10! Men det hoppas jag det inte hinner bli i min livstid. Om det nu överlever...

5 kommentarer:

  1. Oj så roligt att få se en gammal bekanting som tycks trivas riktigt bra. Vodoo hälsar tillbaka och säger att hon också trivs riktigt bra, det var visst lite kallt för henne i början av sommaren så hon fick komma in och då blev hon mycket gladare och visade sina fina blommor. Vi pratar med henne varje dag där hon står i vårt köksfönster.
    Lavendelfingrar tycks ju du ha, fast jag upplever att du har gröna fingrar hur många som helst.
    Och du får säkert silkesträdet att överleva...jag är övertygad om detta.
    Nunneörten är svår att flytta; jag tror att när det blir aktuellt nästa gång så måste en större del av Åland flyttas över till Skåne...inte skall vi ge oss:)

    SvaraRadera
  2. vilken härlig pelargonbild.
    Underbara souvenirer du skaffar.
    Inte ett enda askfat eller nyckelring med Åland skrivet på (eller Geta?)

    SvaraRadera
  3. Karin:
    Jag har ju en gång tidigare försökt med lila nunneört som jag köpte på plantskola - den ville inte heller med mig. Men den gula växer som ogräs...

    Eva:
    I mitt hus är askfat den absolut onödigaste prylen;-)

    SvaraRadera
  4. Silkesträd finns här också! Jag tror jag har en bild på det någonstans, men det var nog rätt längesedan. Hoppas du lyckas! Du kommer snart att ha en riktigt exotisk trädgård : )

    SvaraRadera
  5. Marianne:
    Silkesträdet har nu planterats ut i en rabatt. Nu håller jag tummarna!
    Vore kul om du hittade din bild! Hur stora silkesträd har du sett?

    SvaraRadera