En liten fin installation att meditera över, tycker jag. Fast jag hade velat ha en liten plats mellan stenarna att sätta ner rumpan på och ha dom som bänkgrannar. Marie Lindström heter konstnären och verket kallar hon "Sista måltiden".
Dom här "Vindfåglarna" av Karel Becvar var väldigt livliga i vinden och vände sina huvuden av och an. Maken gillade dom skarpt. Och snart får dom en kungsljuskandelaber som sällskap.
På Marsvinsholm kunde man själv bidra till skulpturparken ad modum Antony Gormley.
Edwin Håårds spindelstol var riktigt bekväm!
Magnus Ringborg har gjort dessa vita marmorskulpturer under rubriken "Kan själv".
Vit är också denna Bébé Ivre (Den druckna Babyn), en lite mindre släkting till den Grand Bébé jag såg i Kristianstad i våras. Det är samma konstnär, Jonathan Haner. Det är ett projekt han håller på med, "Armé Des Enfant" med just nu 80 vita plastfigurer som reser runt i världen. Den här ser ut att sova ruset av sig bland träden. Man kan läsa om projektet på www.armedesenfants.com
Nog ser det ut som om det blivit tvärstopp i en bilkö nedan. Om just denna installation "Vägskäl", såg vi ett inslag på Sydnytt när konstnären Klas Sundkvist grävde ner sin egen gamla Volvo.
De här Bäckahästarna av Anna Gärbergvar nästan mina favoriter - en sån kunde gärna titta fram i min trädgård.
När jag gick i realskolan gick jag på målarkurs på fritiden för en då ung konstnär, Eric Lennarth. Jag minns några episoder, bl a en där jag visade fram ett alster. Han frågade då om jag själv tyckte den var bra. Strängt fostrad enligt jantelagen svarade jag naturligtvis nej. "Bra, då är vi överens", sa han. Inte särskilt pedagogiskt, och att jag fortsatt att vara kreativ är inte hans förtjänst. Nu är han välkänd och erkänd och 84 år. Här har han gjort en skulptur, "Spelplats för näktergalar", men jag vet inte om jag precis kommer i stämning för näktergalar av denna skapelse. Jag tänker nog mer på vägarbete...
Vivianne Geijers gäss av målad gips ger ett genuint skånskt intryck och hade titeln "Vandring mot höst". Kanske ett uttryck för att vi går mot döden vart vi går, vad vet jag. Jag gillade dom i alla fall.
Innan vi åkte hem fikade vi i kafeet där man har vyn nedan åt ena hållet. En installation så god som någon men jag tror nog att den sneda delen plockas bort när man får tid!
Besök på både Tjörnedala och Marsvinsholm kan rekommenderas! Båda pågår till den 22 augusti.
Gillade både spindelstolen, bilarna och gässen. Hade varit kul att ha dem i trädgården!
SvaraRaderaSpelplatsen för näktergalarna får nog vara ifred för mig och plastbabyn ser ut att ha blivit övergiven av modern. En kvinna skulle inte ha gjort ett sådant "konstverk" tror jag...
Det verkar också som vissa hus skulle vara i behov av reparation - eller är dessa och en del av någon installation?
Oj, jag blir så inspirerad och vill greja både det ena och det andra när jag ser alla roliga, välgjorda installationer och konstverk. Toppen att du delar med dig som du gör. Tack!
SvaraRaderaJag hoppas verkligen att den opedagogiska konstnären lämnade skolvärlden på ett tidigt stadium! vccccccccccccccccccccccccccccccccccc< (Åskars hemliga meddelande till Olga och Sonja) Så säger man bara inte!
SvaraRaderaMargaretha
som också gillade gåsarna
Så många fina installationer och skulpturer! Den enda jag inte gillar är din gamla lärares : )
SvaraRaderaÖnskar att jag hade varit där och fått vandra runt själv.
De borde behålla det där sneda huset och göra en grej av det. Kan de ha lutande torn i Pisa kan de väl ha lutande hus i xxx?
Glömde säga: TACK för att du visade!
SvaraRaderaMusikanta:
SvaraRaderaBilarna är roliga men i min trädgård har jag hellre gässen och spindelstolen. Jag gissar att det sönderfallande huset kommer att rivas, det var nog inte meningen att det skulle falla men jag tror det underminerats av vattnet i vallgraven. Just nu är det dock litet kul som spontan installation.
Karin:
Visst blir man inspirerad! När jag såg Eric Lennarths pinnar tänkte jag på utställningen vi såg med din gamle lärares fina tavlor i Eckerö. Han var dessutom en bättre pedagog, han!
Margaretha:
Sonja och Olga hälsar tillbaka till Åskar med ett tyst meddelande.
Den opedagogiske herr Lennarth var inte i den vanliga skolan, det var en målarkurs på fritiden. Men varken han eller min totalgräsliga slöjdfröken lyckades knäcka min kreativitet; det är jag i dag både förvånad och stolt över. Jag minns fortfarande hur golvet i korridoren utanför slöjdsalen såg ut, jag satt mest där efter att ha blivit utkastad för att jag inte godtog alla frökens idiotiska förslag. Jag sydde redan mina egna kläder hemma när hon vägrade mig att klippa ärmhål där armarna fick plats, bl a.
Marianne:
Jag tror inte näktergalarna gillar den heller, haha.
Ja, både maken och jag gillade det sönderfallande lilla huset. Man skulle kunna göra en grej av det, precis som du säger!
Ska kanske skatta mig lycklig som hade så glest mellan både tecknings- ochslöjdlärare. Du slapp gå till rektorn i alla fall! Där var jag stamkund - fast det var en biologilärare och jag som inte drog jämt.
SvaraRaderaHade en sömmerska en gång i tiden, som sydde klänningar, vilka man iklädd nätt och jämt kunde föra maten till munnen - franska ärmar tror jag det var... Kanske man alltid skulle ha om man vill banta.
Margaretha
som kompenserar nu med XXXXXXXXL
Margaretha:
SvaraRaderaSom tur var hade jag två jättebra teckningslärare i skolan! Kanske dom som "räddat" mig, rent av. I gymnasiet pluggade jag stenhårt på artkunskap i biologin och gick på Malmö Museum på söndagarna och ritade alla blommor , fiskar och djur i gamla räknehäften ovanpå alla talen. Av en slump fick fröken Fågelberg, teckningsläraren, syn på ett sånt häfte och undrade vad det var. Jag skämdes litet över klottret och ville inte visa men hon tog det ifrån mig och bad att få se resten. "Det här höjer ditt teckningsbetyg", sa hon. Vilket var bra eftersom jag gjort dåligt ifrån mig i såna där krångliga ritningar av geometriska figurer från alla håll som jag inte minns vad det heter och aldrig kunnat lära mig ordentligt.
Det var en bra pedagog! Det var också fröken Fågelberg som under lektionen berättade vad hon fått veta på rasten före: att Dag Hammarskjöld störtat med flygplan i Afrika på hösten 1961.
Vilka roliga installationer! Har man en gammal bil som ska skrotas kan man alltså donera den till en konstnär :)
SvaraRadera