Mitt fredagstema blev kort och koncist som flera har noterat. Det berodde på att jag varit helt uppslukad fredag till söndag hos Owe Johansson på
K29 i Köpenhamn. Han är min silvermaestro sedan 6 år. Jag återvänder gång på gång för tre dagars handledning i hantverket. Denna gång var vi tre elever, alla med viss erfarenhet av att jobba i den vackra men ibland så motsträviga metallen. Idéerna flödade och Owe stöttade och uppmuntrade. Vi hade i förväg meddelat honom våra tankar så att material skulle finnas och jag hade fått tips om att skaffa svarvade träformar till mina idéer. Det lyckades mig så väl att Owe skickade med mig hem ett brev till svarvaren med beställning om formar till Owe själv! Formarna är konstverk i sig själva! Alla tre dagarna gick åt för en skål och ett fat. Silverpriset har eskalerat nåt enormt på sistone. Råmaterialet till skålen gick på 2000...
 |
| Owe avsynar min skål, |
som är smidd i den här formen
 |
| Blankpolerad inuti, en helt annan yta utanpå. |
 |
| Fat som ett vågskvalp. |
 |
| Såna här idéer sysselsatte J, |
 |
| ..liksom det här och ett flott stort halsband som tyvärr inte kom med på bild. |
 |
| P skapade en hel massa till hustru och tre döttrar, bl a detta. De fyra formerna med bokstäver på är avsedda att hänga i ett band runt halsen. |
Trötta men belåtna återvände vi hem på söndagskvällen fast beslutna att återkomma.
Inte minst tänker jag snart ta mig en dag i Köpenhamn och vandra runt och titta mig omkring för det hann jag ju inte alls i helgen. De enda promenaderna blev egentligen bara fram och tillbaka mellan vandrarhemmet och ateljén. Jag gjorde bara en kort utflykt till det lilla galleriet
Bærbart, ett kooperativ av smyckesmeder där jag inhandlade ett par nya silikonpraliner till den ring av Mette Laier jag har sedan tidigare.
Oj, så mycket fint!
SvaraRaderaDu har min beundran för den vackra skålen - jag har provat på, och tyckte att det var jättesvårt!
Margaretha
Även jag är full av beundran och storligen imponerad. Jag vet vilket mästerstycke det är!
SvaraRaderaAllting mycket vackert och njutbart!
Silversmide är något som jag aldrig prövat på och aldrig heller kommer att göra. Det verkar väldigt svårt och är dessutom väldigt dyrt, som du berättar. Så allt jag kan göra är att beundra de vackra sakerna som ni har skapat. Vågskvalpsfatet är helt underbart!
SvaraRaderaVilken otroligt vacker skål!!!! Så fin! Har du "hamrat" den eller hur gör du den? Jag gjorde en hamrad skål i koppar i skolan när jag gick på högstadiet, och minns att jag tyckte den var väldigt kul.
SvaraRaderaAlla saker du visar är ju otroligt fina. jag gillar armbandet jag såg också.
Tazo verkar bättre nu men haltar fortfarande en hel del. Han ligger dock mer still än vanligt så jag gissar att han "reglerar" det här med knäskålen själv. Som veterinären sa.
Stor KRAM!!
Imponerande och man känner när du skriver att du är verkligen uppfylld av alltihop.
SvaraRaderaHärligt med engagemang.
Det finns folk som säger att de inget har att göra.......även om det här är dyrt så finns det ju oändliga andra möjligheter.
Det är så härligt med energi....
Margaretha:
SvaraRaderaTackar!
Karin:
Tackar!
Ingrid:
Förut har jag mest gjort smycken som kräver betydligt mindre mängd råmaterial; då blir det inte så dyrt. Men silverpriset nu är nästan dubbelt mot för bara något år sedan. Så jag kommer inte att ägna mig åt corpusarbeten på ett bra tag nu.
Saltis:
Jag har utgått från en 120x120 mm silverplåt 1,2 mm tjock och, efter att ha sågat ut rundeln, just det, hamrat och hamrat och hamrat hårt från insidan i träformen. Dessemellan har jag glödgat och kylt arbetsstycket ca 10 ggr för att hålla det smidbart. Sen har jag hamrat lätt med en planerhammare från utsidan mot ett järn så att skålen blev allt slätare. Till slut har jag smärglat och slipat in- och utsida, gjort mönstret på utsidan och arbetat kanten med polerstål. Det tog ca 15-16 timmar. Vi jobbade ca 11 timmar per dag.
Skönt att det inte är nåt allvarligt med Tazo. Vi får hoppas att hans lilla knäskål stabiliserar sig av sig själv.
Kramis!
Eva H:
Det här var inte så dyrt tills för ett tag sedan, i varje fall inte om man avstår corpusarbeten som de här större föremålen kallas. Men nu får jag allt begränsa mig framöver till små pryttlar!
Fantastiskt vacker skål! Vilket jobb, jag läste din beskrivning till Saltis om hur du har gjort den. Så roligt att det blev en så lyckad helg!
SvaraRaderaMarianne:
SvaraRaderaRiktigt nöjd blir man aldrig själv men ganska nöjd i alla fall, haha!Formen är ju enkel men det är det som är vackrast, tycker jag.
Vilken otroligt vacker skål! Jag sällar mig till skaran av lovord. Silver, precis som guld, har blivit väldigt dyrt det senaste året. Alla smycken du visar är verkligen fina.
SvaraRaderaJag tror att du var mer i NU än många av oss andra när du var i din kreativa skapande energi. :) Så vacker skål! Fatet "vågskavalp" som en vacker melodislinga...
SvaraRaderaAnne-Marie:
SvaraRaderaTack för uppskattning av mitt alster! Vi hade väldigt kul och inspirerade varandra.
Ewa:
Haha, det var jag kanske! Jag blir helt uppslukad och närmast irriterad av matpauserna som ingår i kursen. Vi äter i ateljén och jag är ofta tillbaka vid arbetsbänken först. Men inser ju att jag arbetar bättre med mat i magen och normalt blodsocker.
Känner igen mig! :D
SvaraRaderaSkålen är så vacker! Allt det andra också, men skålen är något alldeles extra. Kram
SvaraRaderaEwa:
SvaraRaderaNär man kommer in i total koncentration är det underbart!
YraTyra:
Tack! Tydligen funkade dongeln idag!
Vilka vackra ting!! Den första skålen var min favorit! Förresten, måste berätta att min mor är väldigt förtjust i sina pepparkaksgubbsörhängen och använder dem fortfarande. Jag tyckte att julen var över men visst, den varar ju till påska ;-).
SvaraRaderaKram från Bryssel!
Petra:
SvaraRaderaRoligt att din mamma uppskattar sin julklapp! Men nu är det ju påsk så jag antar att gubben och gumman får vila ett tag nu!
Ser på din blogg att du också råkat ut för vårförkylning. Min är äntligen på upphällningen nu efter tre veckors eländigt hostande!
Hoppas din inte varar så länge!