fredag 22 oktober 2010

Fredagstema: När tystnad dödar

Karin i Pettas bageri på Åland står för fredagsämnena i oktober. Idag ska vi fundera över tystnad som dödar.
Det är inte de onda människorna som är det värsta, det är alla de andras tystnad. Ungefär så låter ett klassiskt citat av någon klok person som jag glömt vem det var. Det lär syfta på nazismen i Tyskland men är tillämplig på oändligt många situationer i världshistorien. Just nu behöver man bara tänka på alla de oroshärdar som finns där det begås de grövsta skändligheter varje dag, medan "världssamfundet", dvs vi alla, handfallna tittar på.


Jag frågar mig vilka de är som sorterar fram det vi får veta genom media och bestämmer vilket som skall förtigas och vad som avgör det.


Jag frågar mig varför FN avlövats sin auktoritet och initiativförmåga alltmer och blir allt tystare sedan Dag Hammarskjölds dagar och vilka som har intresse av det.


Jag frågar mig varför 10 döda israeler basuneras ut medan 100 döda palestinier knappast nämns.


Men tystnad dödar inte bara rent konkret människor.
Tystnad dödar relationer. När vi slutar tala med varandra så dör vänskapen, gemenskapen på en arbetsplats och kärleken i ett äktenskap.

Tystnad är en utstuderat grym mobbningsmetod som kan driva den utsatta personen till och med till självmord.

Mottot för AFS, organisationen som jag fick stipendium till USA av, när jag gick i gymnasiet, är ett citat från sanskrit:

WALK TOGETHER
TALK TOGETHER
ALL YE PEOPLES OF THE EARTH
THEN AND ONLY THEN SHALL YE HAVE PEACE

Så för livets, vänskapens och kärlekens skull, låt oss tala med varandra!

(Alla bilder från internet)

13 kommentarer:

  1. Toppenbra inlägg, väldigt bra. Tyvärr är det så att många inte öppet vågar ta ställning, tiger, knyter näven i byxfickan...ett ord i rätt tid kan betyda en skillnad på liv och död.

    SvaraRadera
  2. Tänkte också naturligtvis också på nazismen i första hand när jag såg temat och också på tysnaden i fråga om mobbning. Ett bra exempel på vuxenmobbing är ju när någon av deltagarna i en diskussion systematiskt tigs ihjäl. Ofta sker ju detta mot kvinnor i diskussioner där kvinnor deltar och majoriteten är män.
    Ett mycket tänkvärt och intressant inlägg som vanligt!

    SvaraRadera
  3. FN ja, ja man kan verkligen ifrågsätta deras tystnad om och om igen...Det har jag undrat över länge.
    Bra inlägg, tänkvärt.

    SvaraRadera
  4. Wow, vilket inlägg! Ja vem avgör om vad som ska visas i media? HUR väljer de egentligen? Varför är vissa saker "hemliga".

    Citatet i slutet säger allt: Walk and talk together...

    SvaraRadera
  5. Karin:
    Tack för beröm.
    Den verkliga konsten är att veta när man ska höja rösten och när man ska hålla mun.

    Musikanta:
    Tack för beröm.
    Som kvinna i en (ännu så länge) manlig profession har jag många gånger varit utsatt för detta! Smällde man då av nån gång blev det ännu värre, då blev man "lilla-vän-ad", åtminstone tills man blev tillräckligt gammal för att inte vara nåns lilla vän. Då var man bara besvärlig kärring.
    Till slut var det rätt kul att vara besvärlig, haha.

    Annika:
    FN är alltför slätstruket, ja. Går nog mest i USA:s ledband, tyvärr. Annars får dom inte ut pengarna.
    Tack för betyget.

    Taina:
    Tack för ditt wow, Taina.
    Med litet insyn i journalistiken vet jag att allt mera av materialet köps in från stora byråer - det är garanterat både pengar och politik på högsta nivå som styr. Vi får det påpekat angående t ex Kina och hur dom censurerar men inte så ofta på andra hållet, dvs i väst.

    SvaraRadera
  6. Ja, vem väljer vad som ska skrivas och vad som ska tystas ned?? Och är det inte så att ibland väljer vi att inte lyssna fast saker och ting basuneras ut? Ett mycket träffande och tänkvärt inlägg på detta tema, tycker jag!
    Trevlig helg! //Lotta

    SvaraRadera
  7. Du har så rätt!
    Och kombinationen av tystnad och medborgare som inte vill (kan eller orkar) ta' in sanningen är förödande. Och hur många tror inte att de har hela sanningen, därför att de läser tidningen eller tittar på sin vanliga nyhetskanal. Hur vet man förresten vad som är sanningen?
    Nu räcker det förstås inte att tala - man måste även lyssna och tänka.
    M

    SvaraRadera
  8. Vilken bra tolkning! Jag har samma undringar, även om jag bidrar till det också givetvis. Allt är så dubbelt. T ex du ska ju till Kina nu. Finns ju många som anser att man ska bojkotta dem, inte handla med dem, inte resa dit. På ett sätt är det ju rätt kanske, men å andra sidan är det kanske genom dialog och inte tystnad som man får till förändring, även om det tar lång tid.

    SvaraRadera
  9. Lotta:
    Tack detsamma!
    Jo, det är kanske det som är så farligt, att vi vänder dövörat till av olika orsaker.

    Margaretha: När man är insatt i något som behandlas i media vet man ju hur mycket som är fel. Då måste det sannolikt vara lika mycket fel i resten - men vilket är fel?
    Just så, vi har en mun men två öron! Och förhoppningsvis en hjärna däröver.

    Anna F&T:
    Tack!
    Visst är det svårt att veta när man ska bojkotta eller försöka ha dialog. När skadar man de fattigaste genom bojkott, när hjälper man dem? Jag tror på dialogen i första hand, att träffa "vanligt" folk. Bl a därför ska jag åka tåg och buss i Kina. Men jag gör mig inga illusioner.

    SvaraRadera
  10. Jättefint inlägg! Tycker mycket om citatet i slutet, det stämmer så väl.
    Och jag håller med om vad du säger om vem som väljer vad som ska berättas och inte. Varför är det bara en del saker som är värda att ordas om?

    INtressant att läsa allas inlägg den här veckan. Olika tolkningar, men alla tänkvärda.

    kram

    SvaraRadera
  11. Så BRA skrivet! Tänkvärt! Du har så rätt! Vi ansvarar inte bara för vad vi säger utan även för det som vi inte säger...
    Må så gott!

    SvaraRadera
  12. Jag läser det här sent, men jättebra inlägg! Skriver under på alltihop.

    SvaraRadera