Jodå, det är vacker musik om än med en del "transportsträckor" och Leif Segerstam ska ha stor uppskattning för ett mastodontjobb - även om jag tyckte han kunde skyndat på litet mer. 5 timmar Wagner ÄR för länge.
Men om jag trodde att historien i Ernani var operavärldens gräsligaste så hade jag fel. Parsifal är värre, mycket värre. Ernani är löjlig, Parsifal grotesk. Jag hade inte studerat den förrän jag dagarna före föreställningen såg och lyssnade igenom operan i Metropolitans arkiv. Ska jag uppleva den live igen ska det vara konsertant utan översättning, tack. Unket tankegods är bara förnamnet.
Jag blev djupt imponerad av körerna och framför allt av Susanne Resmark, mezzosopran från Ängelholm, verksam över stora delar av operavärlden, inte minst Met där hon även i höst sjunger i Le Comte D´Ory. I Malmös Parsifal sjunger hon den enda kvinnorollen och är då förstås häxa och förförerska som anses fördärva männen. Det gladde mig att Camilla Lundberg på SVT1:s Kulturnyheterna i kväll höll med mig på varje punkt, både musikaliskt och dramatiskt.
På tåget hem från Malmö mötte jag en kollega som är Wagnernörd och nu på väg till Stockholm för att se Lohengrin. Jag, däremot, har behövt "motgift" i form av Donizetti och Rossini sen i lördags. Tack vare just Metropolitans arkiv, som jag prenumererar på är det ju inga problem. I synnerhet inte sedan man lanserat en app för iPad, Metopera On Demand, så att jag kan bära med mig operan runt i huset.
På söndagseftermiddagen samlades 5 födelsedagsbarn, varav 3 var Ingrids döttrar. Det är väldigt praktiskt att få undan så många firningar på en gång. Vi tre systrar hälsar varandra förstås med "ja, må vi leva!"
Mor Ingrid, snart 92, var också med, förstås, och satt längst fram när vi pratade med NY-familjen på Skype. Ella visade sin bröllopsklisterbok som hon pysslar med inför sin fasters kommande bröllop i sommar.
Stora presenter förekommer inte, bara nåt litet påhitt, gärna "sånt som tar slut". Det roligaste var det här som njese med fästman hittat:
"Litet" mer present blir det från maken - den nya paddan. Men det är leveranstid på den jag vill ha så den kommer när den kommer. Den "gamla" kommer att flytta norrut till en annan del av familjen där den är välkommen. För utsliten har den ju inte hunnit bli på 16 månader....
Makens present (jo, han är en av "de 5"), ett nytt datorprogram, har redan kommit så han är sysselsatt.
Nu ska jag fortsätt lyssna på Pavarotti i Donizettis Kärleksdrycken från 1981 (när Luciano var i sin krafts dagar).
Jag TROR att det var Parsifal jag var och hörde 1954 på Stockholmsoperan (möjligen Lohengrin). I varje fall tog operan över 4 timmar och jag och min pojkvän satt obekvämt högst upp på tredje raden. Glömmer det aldrig... Inte begrep jag heller så mycket av handlingen. Sen dess har jag inte sett eller hört någonting av Wagner.
SvaraRaderaBra namn, Ingrid, som din mamma heter ;-)! Det börjar bli modernt igen faktiskt.
Ingrid som alltid sörjt över att hon har hetat så eftersom hon döptes efter sin farmor och inte efter sin farmorsmor som sker idag.
Wagner kan vara rätt avskräckande även om det finns mycket som låter vackert också. Men jag har fått en tillräcklig dos för ett bra tag!
RaderaNamnet Ingrid har nog aldrig varit riktigt omodernt; det förekommer i alla nu levande generationer enligt min erfarenhet.Själv fick jag diminutivvarianten Inger som ett av mina namn.
Uffe påstår att jag inte har hört allt av Wagner ännu, att det finns mycket fint, när jag högt har deklarerat att jag inte tycker om hans musik. Säkert är det så. Parsifal har jag missat, det vet jag med säkerhet.
SvaraRaderaSå fiffigt med Ingrids döttrars äppelmust. Kul och fin idé! Mycket!
Grattis till födelsedagen!
Karin med Wagner-fördomar:)
Som operanörd klara jag mig mycket bra även utan Wagner som i min öron ofta är tråkig.
SvaraRaderaI min barndom hördes ofta en skånsk radioröst, Kjell Stensson. I ett program pratades det om kroppens reaktioner på olika saker och bl a på värme. Är det tillräckligt varmt så kan man inte rysa, sas det. "Menar du att om jag sitter i bastun och hör Wagner så kan jag inte ens rysa?" frågade då Stensson;)
Kram från en som också har vissa Wagner-fördomar.