lördag 9 mars 2013

Lördagstema: Smeknamn

Kärt barn har många namn och just smeknamn har Gnuttan tänkt att vi ska skriva om idag.
Här i huset är det ju katterna som får de flesta smeknamnen. Gullplutta, Lillhumla, Kattskrälle, Pissemisse och Gosemosa är bara några i raden som båda kan få höra. Sonja kallades som liten ofta för Radiobilen eftersom hon höll sin långa, stiliga svans rakt upp med en vinkel högst upp som släpkontakten på Tivolis radiobilar.

Själv har jag bara haft smeknamn under några år i de nedre tonåren, om jag minns rätt. I familjens sommarstuga, som är ett gammalt undantag till en gård, hade det bott en kvinna som hette Malena. Pojkarna i granngårdarna började kalla mig Malena för att retas men jag tog inte alls illa upp. En kamrat som följde med till stugan ibland tog upp det och sen kallades jag Malena av vissa vänner i några år. Jag har alltid tyckt att det är ett rart namn och litet kul är det att min gamla häst fick namnet Malena av sin uppfödare.
Så Malena och Malena har nu kamperat ihop i 21 år.




Olga, alias Gosemosan eller Pissemissen (i alla fall när hon pinkat på makens ajfån...).

När det gäller smeknamn tror jag ändå ryssarna tar priset. Mig veterligt har alla ryska förnamn ett flertal sk diminutiver som används som smeknamn av familj och vänner. Vi hade en gång en katt som i stamboken hette Petruschka. När jag frågade uppfödaren varför hon gett en hona ett pojknamn menade hon att det var ett flicknamn eftersom det slutade på a. Men det betyder Lillpeter, eller kanske som det skulle heta på svenska "Pelle". Så vi kallade katten Muschka som betyder fluga på franska om jag inte tar fel.

Lördagsförfattarna står i högerspalten!
Skön söndag!

14 kommentarer:

  1. Smeknamn är nog lika vanliga på den här sidan Atlanten som i Sverige. Min pappa kallade mig Lilla Mi när jag var väldigt liten. Sedan tyckte jag själv att Marianne var finare än Anne-Marie. Egentligen är det ju A-M omvänt. :) Ha en fin helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har garanterat rätt. Jag är svag för dubbelnamn och tycker Anne-Marie är jättefint! Dubbelnamn med just Marie i efterledet används också som mansnamn i vissa länder, t ex Jean-Marie.

      Radera
  2. Våra katter och kattor har haft många olika smeknamn också, mycket beroende på deras personligheter.
    Atlas fick också heta Nimrod på grund av att han trodde att han var den stora jägaren....rådjur, det är ju ingen sak att ta ett sådant eller åtminstone smyga på...
    Blixten var också Randamanda, VisselJohanna och blixtungen
    Jutta blev lilla Pop pop för att det lät så om henne när hon gick på golv
    Kära barn har många namn

    Ha en fin söndag Malena!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, detsamma, Karin, mästaren att hitta på namn!

      Radera
  3. Tänker alltid på Jeanna Oterdahls (tror det var hon som skrev den) gamla mor Malena och stugan som hon satt i, när jag hör namnet Malena.
    Engelskan är ju också rätt förfärlig när det gäller att få till mer eller mindre långsökta former av tilltalsnamn.
    Men allt beror på hur det sägs, om det blir ök- eller smeknamn.
    Margaretha
    som inte avslöjar
    sina alias

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst var det hon med hönan?
      Från början hade nog pågarna tänkt sig att jag skulle ha ett öknamn men tji fick dom, det blev ett smeknamn!

      Radera
  4. Underbar bild på Pissemissen. I kombination med texten blir det ju en fin illustration till hur hon ligger och ser skamsen och ångerfull ut efter att ha sabbat husses telefon!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det vore så väl att hon skämdes! Hon har en förkärlek att kissa på fr a husses säng och särskilt om han lagt kläder där. Vi har tjusiga överkast av plastad frotté för att minimera skadan men nu hade han lagt sin fjällrävenväst där med telefonen i fickan och så gick det som det gick. Som tur var så hämtade telefonen sig från chocken till dagen därpå och husse fann för gott att sätta ett Life Proof-fodral på sin telefon för alla framtida eventualiteter. Västen överstod en tvätt väl.

      Radera
    2. Vår Alexander (salig i åminnelse) hade fattat särskilt tycke för mina finaste läderstövlar. Jag misstänker att lädret ursprungligen var uringarvat, för om jag inte hängde upp dem högt var han där inom tio sekunder och kissade njutningsfyllt på dem. Pinfärskt kattkiss går ju att spola av, men så en dag var jag inte snabb nog och sövlarna måste slängas. Och nej, han skämdes inte alls.

      Radera
  5. Det där med ryska namn är ju intressant. En fd. kollega till mej träffade en rysk flicka på en weekendresa i Moskva som han blev över öronen förälskad i. Stefanova hette hon ända till han varit där en andra gång. Då fick han veta att det första namnet är pappans namn, men med -a på slutet, sedan kom hennes tilltalsnamn och sist familjenamnet.

    SvaraRadera
  6. Tilltal på ryska är en hel vetenskap. Artigt tilltal är förnamn + fadersnamn i den ordningen. Nära vänner kan använda tilltalsnamnet, allra närmaste vänner och familj ett smeknamn.Det finns flera olika smeknamn kopplade till ett tilltalsnamn och de skiljer inte alltid på femininum och maskulinum. T ex kan Sasja och Sjura betyda både Alexander och Alexandra. Det här gör läsningen av rysk litteratur svår när man inte begriper att samma person benämns på både tre och fyra olika sätt! Jag minns min första läsning av Krig och Fred som helt obegriplig!

    SvaraRadera
  7. det är alltid kul/intressant att höra hur smeknamn (och öknamn för den delen) kom till. Fast sant, med namn som Pissemissen hade man nog som ägare av "offret" gärna sluppit att situationen som skapade namnet överhuvudtaget inträffade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Innan vi skaffade våra flotta sängöverkast av plastad frotté blev det massor av tvätt och jag kan lova att det utslungades en del hotelser av det grövre slaget. Det finna kattägare som har mycket värre problem än vi. Och om man mot bättre vetande lägger grejor i riskområdet får man skylla sig själv litet grand, eller hur?

      Radera
  8. Att Petruschka var ett mansnamn visste jag eftersom jag fortfarande minns den underbara baletten jag såg för ca 55 år sedan på Operan i Stockholm. Vi har ju inga diminutiver i svenskan (vad jag vet) som så ofta förekommer i andra språk som i exemmpelvis även franskan, italienskan coh tyskan. Jag har ännu inte skrivit lördagstemat eftersom jag har varit borta en vecka, men har nu fått lite inspiration :-).
    Ha det gott önskar
    Ingrid

    SvaraRadera