Mina minnen från barndomens påskhelger är fragmentariska och rapsodiska.
Jag minns en påsk när vi veckan före hade haft besök av en vän till familjen från Tyskland. Hon hade med sig var sin chokladhare i vad vi tre barn uppfattade som kolossalformat. De var kanske 20 cm höga, klädda i färggrant stanniolpapper och förvarades högst uppe på linneskåpet tills det var påskafton. Jag minns den spända förväntan, den olidligt långa väntan på den rätta dagen och den stora besvikelsen när haren befanns vara IHÅLIG och bestå av ett ytterst tunt lager choklad! Tyvärr hittar jag ingenting på nätet som liknar de hararna. Det var också den gången jag för första gången hörde talas om påskharen. Dessförinnan var det bara kycklingar och ägg för hela slanten.
Att gå utklädd till påskkärring har jag inget eget minne av. Jag tror mina föräldrar hindrade oss från att gå och ringa på dörrar och förvänta att få godis. Men jag minns att det på gatan nedanför vårt hus vimlade av utklädda ungar och att när vi sen flyttade till villa kom påskkärringar och ringde på.
Flera "påskminnen" minns jag bara som återberättade. Jag lär ha varit väldigt liten när jag fick ett vackert tittägg. Mor har lyriskt berättat om det många gånger men jag har ingen som helst minnesbild av det.
Bild från nätet |
(En viss tant har tagit undan en del godis även denna påsk. Maken kom nämligen hem från ett jobb med ett gigantiskt ägg fyllt med ca 2 kg godis. När han hade ätit snask som besatt i flera dagar tog jag undan resten och gömde för kommande behov... Jag vill ju inte att han ska äta på sig en akut debuterande diabets, t ex.)
Bild från nätet |
Ett annat barndomsminne som inte har med påsken att göra kan också få komma med idag. Jag besökte min mor idag och mina systrar hade hittat i mors gömmor en present jag tillverkat till henne långt innan jag börjat skolan. Nu fick jag den tillbaka efter dryga 60 år.
Ha nu en trevlig avslutning på påsken och låt er gärna luras i morgon!
Jag har heller inte några speciella minnen från min barndoms påskar - men några kanske jag ska försöka sammanfatta i morgon. Bättre sent än aldrig.
SvaraRaderaDet var en mycket fin smycke- och ringpåse. Din mamma blev säkert glad för den.
Påskkäringar fanns inte när jag var barn. Otänkbart att man skulle gått runt och tiggt godis...
Ska försöka komma ihåg att det är den första april i morgon. Vi får ingen lokaltidning, men det är kanske något lurt i nätupplagan. Får väl se hur långt fantasin sträcker sig i de stora drakarna!
Det blir säkert mycket nätlur i morgon. Sydsvenskan kommer inte heller i pappersform i morgon; det är det väl bara kvällsblaskorna som gör.
RaderaÅ vad roligt att de hittat din fina Smyckepåse!!!!! Du var duktig på att sy.
SvaraRadera:-)
Hoppas ni haft och har en fin påskhelg.
KRAM!
Haha, ja den är fin, den," smykepåsen"!
RaderaVi har en stilla påsk med pyssel inför badrumsrenoveringen. Platta paket, du vet.....
Inga barn som letar ägg, inga gäster öht. Sol på dagarna, svinkallt nattetid. Några stackars vintergäck och snödroppar gör så gott de kan och mor fick årets första scilla idag i en bukett med vintergäck och snödroppar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaPåskkärringar som gick runt och önskade Glad Påsk, delade ut teckningar i förväntan att få godis, fanns inte heller i min barndom. Den seden är rätt ny för Åland överlag. Inte ens mina barn har varit med om detta, men nu förväntas man ha godis hemma för eventuella besök. Vi fick fem söta häxor på besök i år.....
SvaraRaderaTittägg är också något jag bara har hört talas om men aldrig upplevt själv.
Påskharen brukar komma till oss från Tyskland, så tydligen är det en väldigt tysk tradition. I år hoppade han nog någon annanstans....
Så fina dina små personliga hantverk är. Du hade det i dina händer redan då:)
Till oss kom inga påskkärringar. Det bor inga barn i rätt ålder nära oss just nu. Jo, det var roligt att få
Raderatillbaka det lilla alstret från anno dazumal!
Vilket kärleksfullt arbete! Fint utvalt tyg i "smykepåsen", med blommor på och fodrad med egentillverkad väv dessutom.
SvaraRaderaMen vilken galen idé att ge bort påskägg med två kilo godis i dessa sockermedvetna tider. Klokt av "tanten" att ransonera!
Tyget hade nog mor tillhandahållit men hon valde att låtsas som hon inget visste om presenttillverkningen.
RaderaKanske godisgivaren trodde att vi hade massor med barnbarn att utfodra med snask. Och helt ovetande om att vi ALDRIG ger ungar godis - det får deras föräldrar göra om de vill. Barn idag sätter i sig alldeles tillräckligt med godis och läsk utan att jag vill öka på ransonen. Det heter ju att det ska vara lördagsgodis men jag bevittnar ofta hur tjatet i affären lönar sig trots att det inte är lördag.
Ååå smykepåsen! Har du fått tillbaka den? Den har jag tittat på många många gånger som barn i stugan. Tyckte alltid att den var så söt. Världens charmigaste lilla påse. kram!
SvaraRadera