Silver, grundlovsdag och högsommarväder.

Idag öser ett ymnigt regn över min trädgård. Det gör att jag slipper ut och ta itu med allt som jag trodde jag skulle idag, haha.

Helgen i Köpenhamn bjöd däremot på hett sommarväder och en kontinental stämning med ett brokigt folkliv på Kompagnistraede, alla gräsmattor fullpackade med sollapare och utomhusserveringar precis överallt. Jag anlände tidigt på fredagsmorgonen och maestro Owe Johansson hade ännu inte anlänt. jag försökte entusiasmera ett fik att servera mig kaffe trots att dom inte skulle öppna på en halvtimme men fick ett ovänligt "Naj, vi åpner først klokken ni". Det gjorde inte Irene Frohm heller som kom gående just då mot sin butik två hus från Owes K29. Vi känner varandra sen tidigare besök hos Owe och jag blev inbjuden på kaffe och morgenmad i hennes butik istället. Og det var i grunden saa hyggeligt. Hos Irene inhandlar jag bl a stenar, däribland den månsten jag gjorde en ring av under kursen. Owe säger åt Irene att bara sälja gatsten åt oss, han gillar inte när vi kommer med smått krafs som vi definitivt inte är kompetenta att hantera. Men nån gång måste man ju lära sig! Annars håller jag med honom, jag är inte särskilt förtjust i det småtta krafset, jag gillar mest rent silver där metallen talar för sig själv.

Vi kom igång snabbt, 4 elever, tre damer och en herre, alla 25+. Verkstaden är liten men det är märkligt hur väl det går det att samsas om både utrymme och verktyg utan att kollidera. Jag lärde mig i en ridfilosofi att man ska ha "mjuka ögon" så att man i utkanten av synfältet vet var de andra är och vad dom gör och det funkar även i verkstaden. Man funkar litet som efter leken "Hela havet stormar", fast tvärtom, dvs man flyttar sig automatiskt om nån annan ser ut att behöva just den plats man själv sitter på och det går lika bra att sitta på en annan stol. Främst är det lödningsbordet och skruvstädet Matador som man behöver emellanåt medan man kan såga och fila var som helst.
Owe hade städslat sin återkommande kokerska, B-S som skämde bort oss med god mat till dukat bord och fika dessemellan.

Verkstaden ligger i souterrängvåningen så man ser bra ut på gatan och livet där. Cykeltaxi är poppis i Köpenhamn men även hästdroska förekommer.

 Även andra sorters fordon ser man. Ofta cykelkärror med passagerare och/eller diverse gods. Den här lilla damen, Owes dotterdotter, anlände i kärran, packade upp sin sparkcykel och tog sats. Det gick undan längs Kompagnistraede, vill jag lova. Morfar brukar ta henne till skateparken där hon far runt bland 2-metersgossarna.

Vi övernattade på ett Danhostel, mycket bra till billigt pris. På grund av ett "hekseskud" i ryggen sov jag inte mycket under natten till lördagen och var således litet trött den dagen. Till slut sa kompisarna att nu får vi ta ut och lufta dig en stund. Då tog Owe täten och ledde oss runt och visade bl a intressanta innergårdar, duktiga kollegors fönster (det mesta var stängt - utom serveringer - p g a av Grundlovsdagen) och det kooperativa huset som han var med om att ockupera 1968, lyckas att få överta det och som fortfarande drivs av föreningen.  Uppiggade kunde vi sen jobba vidare.

Tack och lov gav sig hekseskudet rätt bra och söndagen jobbade vi så det glödde och kunde trötta och nöjda avsluta och åka hem.
Det här har vi gjort, bland annat:

Bilden på mitt eget arbete tog jag först sedan jag kommit hem och då ville Sonja också titta och fr a känna!
E gjorde ringar och fixade till olika ytor, B gjorde en ängel med guldfrans. Jag bankade halvklot, servettringar och infattade min månsten. J kombinerade ebenholts och silver.

När vi gick till tåget passerade vi en turkisk manifestation av något slag på Rådhuspladsen med skrällande högtalarmusik och en folkmassa som det var nästan omöjligt att tränga sig fram genom. Folk såg ut att roa sig kungligt och var glada men den sura tanten i mig reagerade på allt skräp och blev rätt irriterad när jag såg en söt tjej i vackra kläder och knuten klut kasta sin tomma vattenflaska rakt ner på marken där hon stod.

Jag kan fö intyga att jag sovit som en stock i natt och drömt om vad jag ska göra av biten ebenholts som jag fick av vår manlige kurskompis som är möbelkonservator till professionen.