fredag 20 april 2012

Fredagstema: Flaskor

Pettaskarin har gett oss ämnet Flaskor att filosofera över idag.

Jag minns barndomens mjölkflaskor som man släpade fram och tillbaka till och från affären.
När jag var riktigt liten handlade vi mjölk i "lösvikt", dvs man hade med sig en egen spann och damen i vit rock och mössa öste upp ur en stor kanna med ett litermått. Det fanns två mjölkaffärer nära oss där vi bodde i Malmö, den ena "över gården", den andra "över gatan". Jag fick inte gå över gatan men till affären över gården skickades jag tidigt ensam med den gula emaljerade spannen i ena handen och en enkrona i den andra. Det var på den tiden jämna pengar till 2 1/2 l mjölk. Spannen rymde 3 liter så med 2 1/2 brukade jag kunna komma hem och uppför tre trappor utan att spilla.



Sen kom 1-liters flaskorna, först bara i klarglas, sedan även bruna. Det blev betydligt tyngre att kånka på men hygienen krävde det ju. Systemet med utkörd mjölk har aldrig fått fäste i Sverige så det har lagts på kunderna själva att göra jobbet här. Och det var ju bara en blygsam början av den idén!

Vi hade en kasse med två fack för mjölkflaskor, ett i vardera kanten och så ett mellanrum för andra varor. När jag var 11 år flyttade vi till stans utkant med betydligt längre till affärer, och jemine, vad vi kånkade! Jodå, vi hade bil, men den använde far till att köra till jobbet - dit det hade gått utmärkt att åka kollektivt - medan mor (och vi ungar) kånkade. Idag fattar jag inte varför vi inte skaffade en dra-maten-vagn.

Det fanns även mindre flaskor för bla grädde och så småningom yoghurt.
Även i en familj som vår där öl, vin eller sprit inte förekom, fanns ju massor av andra glasflaskor, inte minst de med patentkork till den hemkokta saften. Läsk var en lyxartikel så de flaskorna var lätt räknade.
Praktiskt taget alla glasflaskor var returglas så det var inget stort problem med glas i soporna, vad jag kan minnas.

Så gjorde tetrapak sitt segertåg genom Sverige - och världen och en tillverkningsindustri fick lägga om sitt sortiment. Inte vet jag om det blev miljövänligare men det blev betydligt lättare att bära...
Tills läsk- och flaskvatteneran tog fart. Då blev det hela backar istället.
Läsk förekommer här bara till jul i form av julmust men en period bar maken hem bubbelvatten i backar. När man kunde börja hembubbla vårt goda kranvatten övergick vi dock till det och även det kånkandet försvann.



Egentligen är nog Kiviksprodukter det enda vi någon gång bär hem i glasflaskor numera. Deras goda Da Vinci bordsvatten har vi som festdryck. Tyvärr är det inte en returflaska men glas återvinns ju i alla fall, tack och lov, numera ändå. Märkligt nog finns Da Vinci inte i vanliga affärer utan vi åker till Kiviks Musteri när vi är i närheten och lägger upp ett lager.


På söndag har familjen anledning att fira 5 (!) bemärkelsedagar på en gång. Jag ska försöka komma ihåg att medföra några flaskor Da Vinci till kalaset.....

Firar ni andra också något i helgen, kanske?

21 kommentarer:

  1. Olgakatt,
    Så fanns det en plastgrej som såg ut som Rosenboms hatt, som man skulle trycka in kapsylen på mjölkflaskorna med.
    Fast ända in på 60-talet kunde vi hänga ut emalj- eller bleckflaska på en krok vid vägen, så fick vi en liter färsk mjölk varje morgon.
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns ingen sån manick. I mitt minne finns först en plös man drog runt och senare att man satte tummen mitt i korken och tryckte.
      På somrarna hämtade vi färsk mjölk hos en bonde, förstås. Men "hemkörd" har jag inte upplevt.

      Radera
  2. Roligt med "tillbakablicken" vad gäller flaskor! Mjölkflaskorna har min mamma också berättat om.
    Och hopas ni får det riktigt bra på söndag! Synd att vi inte kan vara med er och fira.
    Kram!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Vi kanske kan skajpa - medan det fortfarande är "gratis".... Idag står det i tidningen att Telia ska börja ta betalt för Skype. Men, hallå, vi betalar ju för bredbandet redan!

      Radera
  3. Ja, det var skoj med en liten tillbakablick av ngt jag själv aldrig har upplevt.
    Ha så trevligt på söndag då ni har SÅ mkt att fira!

    SvaraRadera
  4. Säger som min gamle chef när han ville jag skulle minnas saker från tiden innan jag var född: Barnrumpa, där!

    SvaraRadera
  5. Så intressant och kul att få höra lite om mjölkflaskans historia genom tiderna. Tänk att du har fått vara med och uppleva detta. Underbart även att ha Kiviks musteri i din närhet. Glasflaskor är kanske inte praktiska men är väldigt fina på sitt sätt många gånger.
    Trevlig helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Så väldigt nära har vi inte Kivik; ca 2 timmar att köra dit. Men närmre än från din horisont, förstås.

      Radera
  6. Jag har aldrig upplevt glasflaskor till mjölk, men väl mjölkkannor av aluminium och i emalj. Vi bodde mitt emot ett mejeri med bageri och en mjölk- och brödaffär, där jag jobbade en sommar som skolflicka. Vi hällde upp kärnmjölk med litersmått och till sötmjölken ställdes stora mjölk"kunkor" under bänken. Uppe på disken fanns en pump där man kunde se hur mjölken kom upp när man pumpade en halv liter i taget och sedan hällde över i de medtagna mjölkkannorna. Mycket snart kom tetrorna in i min bild
    Däremot minns jag att man kunde köpa grädde i 33 cl flaskor som kom från fastlandet.
    Roligt med alla minnen som är en bit historia nu
    Aha, har vi åter varvat ett år...jag tänker på alla födelsedagar hos er som stundar. Grattis till er alla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för gratulation!Ja, ett år rinner fort!!
      Var det den affären ditt brödintresse väcktes, kanske?

      Radera
  7. Hej vad kul med mer mjölkflaskhistoria! Jag fastnade också för mjölkflasktemat och undrar fortfarande om man också kunde få mjölkflaskorna påfyllda, på samma sätt som man kunde ta med en mjölkkruka till mjölkaffären för påfyllning.

    De där små gräddflaskorna minns jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sitter här och funderar på hur många år den varade, glasflaskperioden i mjölkhistoren....

      Radera
  8. Jag minns också hur vi köpte mjölk i bruna glasflaskor, det känns väldigt länge sen...Jag sparade flera av dessa flaskor sen och köpte dessutom några på loppis så jag hade en liten samling. Men nu är de borta. Trevligt firande önskar jag er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kommer till en tid när man lämnar mer till loppis än man köper!

      Radera
  9. Jag upplever gamla minnen av ditt inlägg. Det var framför allt på somrarna som jag skickades iväg för att hämta mjölk i en särskild mjölkflaska (en mindre modell av sådana som ibland står som prydnad på något mjölkbord ute på landet)även om den inte precis såg ut som en flaska. Det var tungt och besvärligt att åka med på cykel - vi hade ganska långt till mjölkaffären. Bruna mjölkflaskor fanns ända långt in på femtiotalet. Kommer ihåg när den första tetran lanserades när jag studerade i Lund - någonting helt nytt och spännande...

    SvaraRadera
    Svar
    1. De stora plåtbehållarna för mjölk kallar vi kannor men jag har uppfattat att de kallas flaskor på vissa håll. I mindre storlek säger vi i Skåne spann om dem , andra kruka eller hink. Kul med lokala dialekter!

      Radera
  10. Oj vilka minnen jag fick av de gamla mjölkflaskorna som vi kånkade hem från Konsumbutiken, och hur det var att öppna en sådan. Ngn plastmojäng minns inte jag heller, utan vi drog flärpen runt och så på med tummen.

    Bordsvattnet Da Vinci, vad är det som gör att det skiljer sig från annat bordsvatten, undrar nyfiken?

    SvaraRadera
    Svar
    1. http://www.kiviksmusteri.se/main/default.asp?basid=16&id=14&catid=41&subcatid=178&subsubcatid=236&langID=1

      På länken kan du läsa om Da Vinci måltidsdryck. Vatten är kanske inte rätt etikett.

      Radera
  11. Mjölkaffären och mjölkkrukorna---vilka minnen!
    En aluminiumkruka med tillhörande gräddmått som stacks ner överst i krukan...Den krukan har jag till blåbär nu. Jag plockar i gräddmåttet och häller ner efter hand. Då blir det inte så oändligt segt.
    Aldrig plockare- bara händerna. Förra året hade vi inga blåbär alls...sorg.

    SvaraRadera
  12. Vilken perfekt användning för din gamla mjölkkruka!
    Nu håller vi tummarna så att inte blåbärsblommorna fryser bort i år igen!

    SvaraRadera
  13. Kul med den historiska vinkeln! Vi hämtade också mjölk när vi var små, i stora mjölkstånkor. Men det var ju inte för att det inte fanns alternativ, jag är trots allt uppväxt på 70-talet. Men visst har saker och ting förändrats till det lättare sett till hur lätt det rent fysiskt är att handla med sig mjölk och andra dryckelser hem idag.

    SvaraRadera