Det vill Annika i Umeå att vi ska illustrera denna fredag.
Enligt min erfarenhet så är man mest beroende av att vissa saker måste vara på ett speciellt sätt när man är barn och när man börjar komma upp i åren. Där på mitten är man mest flexibel.
Ungar MÅSTE få maten lagd på tallriken på ett bestämt sätt för att inte tillvaron ska falla samman. Jag träffade en pappa vars unge skulle ha ost UTAN HÅL. Annars var dagen helt förstörd.
 | ||||
| Ej godkänd. Bilden från nätet. |
Jag känner mig STARKT beroende av att få min papperstidning varje morgon och blir väldigt sur när den fallerar. Vilket den gjort tre gånger på sista tiden med bara några dagars mellanrum. Irriterad slår jag upp på nätet varför den inte kommit, blir ännu surare när det står att "du får dagens tidning i morgon". Inte tusan vill jag ha en GAMMAL tidning samtidigt med den nya. Jag skriver ett ampert mejl att dom kan stoppa sin gamla blaska nånstans - nej, det gör jag inte - jag skriver att jag inte vill ha nån gårdagstidning i morgon utan KRÄVER att istället få min prenumeration förlängd med en dag för varje utebliven tidning. Och skummar sammanbitet igenom den PDF-upplaga jag kan läsa på nätet istället för att sitta bekvämt med fötterna högt och prassla med papperstidningen och njuta av morgonkaffet, skumma världsnyheterna, läsa kulturdelen, lösa sudukot och kanske ordflätan.
 |
| Min favoritdel i Sydsvenskan, kulturdelen. |
 |
| Alexej |
 |
| Sonja |
 |
| Olga |
En trevlig helg tillönskas alla gallerister som strängt tillhålles att ta det försiktigt i trafiken eftersom SMHI utlovar halka på vissa breddgrader!
Sitter och grunnar över definitionen på beroende.det att vara "beroende för sin förekomst, sitt sätt att fungera etc."
SvaraRaderasäger NE
Faktum är ju att man vänjer sig rätt snart med att vara utan sådant man tror sig vara beroende av (utom droger).
Det är många år se'n de slutade att dela ut söndagstidningen här - istället får vi en tidningsbunt på måndagen, som nästan ta'r en vecka att komma igenom, Jag gillar det inte, men har insett att jag kan leva även med det.
Det är mycket man inte vill vara utan, men steget till beroende är, tack och lov, rätt långt.
Jern Hamberg uppmanade sina barn att spotta ut hålen i osten - och det är väl så man får göra med det mesta som man tror sig vara beroende av.
Margaretha
som inte vill
vara utan
Åskar
Att lära sig att "gilla läget" är att spara energi. Det är sällan lönt att reta ihjäl sig på sånt som uppenbarligen inte går att ändra. Vilket såklart inte betyder att man ska lägga ner stridsyxan i sånt som är viktigt att slåss för. Sitter här och håller tummar för ockupanterna på Doroteas sjukstuga.
RaderaSamtidigt som jag retar mig på att man sänkt krogmomsen för 5 miljarder ur statsbudgeten när 1 miljard hade räckt för att utplåna all hemlöshet i landet. Misshushållning, sa Bill, cyniskt, sa Bull. Typiskt nyliberalt, säger jag.
HÅLLER Helt on HÅLLET med om papperstidningen.
SvaraRaderaFast vi alla har nätet att tillgå är det ngt alldeles speciellt att läsa tidningen varje morgon.
Washington Post, i mitt fall.
OM jag inte haft kattallergi hade jag varit svårt beroende av katter också. De finaste av alla djur, ja jämte ugglor ;-), men de är lite svåra att ha som husdjur ;-)
Ha en finfin helg!!! Hoppas du hört från de som är ute och guppar på Karibiska Havet...Tänker på dem!
Awwww.....
Karibierna har nog gjort sig oberoende av cyberrymden ett tag; det är dem väl unt.
RaderaJa, min dag börjar fel utan papperstidning. Och det ska vara en "riktig"' inte en metro eller City. Jag vill ha en kulturdel!
Det där med hål eller inte hål i osten är väldigt allvarligt för en del barn i en viss ålder - men det brukar gå över med tiden. Det viktigaste är nog att inte göra någon affär av det. Vår lille Caspar har t.ex. fått för sig att han BARA ska äta pasta. Alltså pasta till morgon, middag och kväll. Han får yoghurt dessemellan och verkar må bra av det. Det är bara hemma, på förskolan brukar han äta vad de andra äter...
SvaraRaderaSom du är jag beroende av lokalblaskan, måste ju ha reda på vad som händer och sker i vår lilla kommun. Övriga stora nyheter får jag mig till livs varje dag genom lunchekot som MM alltid lyssnar på när han lagar mat. Underbara foton på katterna, särskilt på lilla Olga.
Jag lär ha räddat osten för en ung man som var skeptisk till hålen genom att inbilla honom att det godaste satt i dem. Hans mamma fattade inte vad ungen pratade om först efter att han varit inlämnad hos mig en dag. Men ost blev mer poppis efter det. Vilken auktoritet man kan ha....
RaderaNej, det är inte lokalblaskan jag är beroende av utan Sydsvenskan. Lokalblaskan läser jag nån gång på biblioteket, det tar ca 5 minuter. Många har den bara för lokalannonserna och dem kan jag avvara. De flesta lokaltidningarna är så urvattnade och utsvultna på riktig journalistik numera. Det är synd om de riktiga journalisterna som fortfarande har jobb, de sliter som slavar. Tidningarna anställer mest nyutbildade ungdomar utan rutin och ens språkkunskaper. När de väl börjar lära sig nåt får de gå innan de blir LASADE och så börjar det om igen med en ny. Medan de fast anställda går i väggen, en efter en, eftersom de inte ges en chans att göra ett riktigt jobb. Som sagt, lokaltidningarna har det värst men även de stora drakarna har bekymmer. Svenskan skulle ju lägga ner en massa men den läser jag ju inte så jag vet inte hur det har gått.
Jag håller också med om tidningen! Jag MÅSTE få läsa tidningen innan jag går till jobbet, annars är dagen... inte precis förstörd, men den har i alla fall fått en dålig början. Som tur är så händer det väldigt sällan att vår tidning uteblir.
SvaraRaderaJag älskar katter men vi har bara hundar...
Utan tidning blir det fel start på dagen och utan husdjur blir det bra tomt. Jag älskar hundar också men det får räcka med en häst och två katter.
RaderaTyvärr händer det allt för ofta att tidningen inte kommer som den ska i vårt glesbygdshörn av Skåne. Tydligen har tryckeriet tekniska problem då och då och när tidningsbärarna inte får tidningen i tid så kör de ut med lokalblaskan och vi som vill ha en större tidning blir utan.
SvaraRaderaOjojoj så fina kissar, jag blir alldeles, ja... alldeles. Vi hade en gång i tiden en Murre som det säkert var lite russian blue i. Det var i alla fall en mycket sympatisk herre som visserligen betraktade mig som en sittmöbel och ett tillbehör till kylskåpet, men oj vad jag gillade den kissen. Han blev nästan 20 år. Nu har vi ingen katt och det är ganska tomt.
SvaraRaderaUtan katt blir det väldigt tomt....
RaderaÅh, så fina! Visst får man ett alldeles särskilt förhållande till de katter som har en i sin ägo. Vår Alexander var kvartssiames och mycket pratsam, men en nästan mänsklig röst. Saknar honom absolut. Men inte att dammsuga katthår tre gånger om dagen...
SvaraRaderaOch tidningen ja, där gränsar vårt beroende till missbruk. På landet har det hänt att kassörskan protesterat: "Nu blev det visst lite tokigt här!" Och så bläddrar hon isär de sex dagstidningarna och undrar vilken vi ska ha. DN, SvD, en av kvällstidningarna, DD eller Avestatidningen. Allihop svarar vi lite skuldmedvetet.
Vi har haft ryssar sedan 1979, alla med sin speciella personlighet. Somliga pratsamma, andra mera diskreta, men alla synnerligen charmiga.
RaderaSex dagstidningar skulle jag knappast hinna läsa! Men jag antar att man lär sig vilka sidor som är läsvärda i respektive. Dock är det ju så idag att allt mera material köps in vilket resulterar i att det står precis samma sak i de flesta blaskorna. Urtråkigt och utarmande för journalistiken.
Kattberoende kan jag skriva under på!
SvaraRaderaDen listan är lång;)
RaderaJag har haft min tidningsprenumeration genom jobbet men nu under min föräldraledighet går den till min vikarie och istället har vi aktiverat tidningen på paddan. Och jag måste säga att jag saknar papperstidningen mindre än jag trodde och dessutom läser jag den ännu mer noggrant nu. Och man drabbas aldrig av utebliven tidning.
SvaraRadera