Sandgrund Lars Lerin i Karlstad.

För några år sedan såg jag för första gången i verkligheten Lars Lerins underbara akvareller i hans dåvarande museum på Laxholmen i Munkfors. Sen hade jag en fantastisk upplevelse i Malmö i början av 2012 när Malmö Konstmuseum hade en stor utställning, vilket jag skrev om då.
Konstnären har de senaste åren blivit mycket omtalad och omskriven, filmad och har både vinter- och sommarpratat i radion. Snart kommer det ut en ljudbok han själv läst in, Det tysta köket.

Under sommaren 2012 har hans museum i Munkfors flyttat till Sandgrund i Karlstad. Och dit begav jag mig för några dagar sedan.

Huset lär vara ett fd danspalats men lämpar sig utmärkt att visa konst i med stora fönster som släppte in ett fantastiskt ljus den här dagen med sol och snö utanför. Vissa bilder har glas framför vilket ger reflexproblem men många var "nakna" så att fotograferingen gick utmärkt. Och gissa vem som var tillstädes om inte konstnären själv. I full färd med ännu en intervju med fotograf och journalist. Nyligen läste jag ett reportage om honom i Kulturens Värld; undrar var nästa ska komma?

Men det var ju inte karlen jag kommit för att betrakta utan detta:

Jag låter bilderna tala för sig själva, men den sista i raden, biblioteket,  tål en kommentar. Damen i receptionen på Sandgrund pekade genast ut den när jag kom och började berätta om hur den kombinerats med en liknande på en utställning i Malmö och att hon önskade att hon hade fått se den. Jag kunde då visa henne bilden jag tog i Malmö i min iPhone. Hon dreglade över den en god stund!

Det här är bilden jag tog i Malmö.
Som synes är det den högra halvan, den mörkare, som finns i Karlstad. Men den bild jag såg först, på Laxholmen,  är den vänstra ljusare. I Malmö drog jag då slutsatsen att  den Malmö Konstmuseum äger är den mörka högra, men nu visar det sig vara tvärtom - således har Malmö inköpt den ljusa efter mitt besök i Munkfors två år tidigare. Upplevelsen av av den långa bilden är så magnifik och den trevliga damen i receptionen på Sandgrund berättade att man försöker övertala Lars Lerin att måla en bild till så att Karlstad kan ge samma intryck.

Efter Sandgrund, en god lunch i restaurangen på Värmlands Museum och slutligen matt-hämtning var det dags att vandra mot järnvägsstationen för att börja återtåget till Skåne (ursäkta vitsen). Som jag tidigare berättat klaffade alla byten bra trots att jag åkte med 4 olika bolag! Skånetrafiken, Öresundstågen, SJ Regionaltåg samt buss med Värmlandstrafiken. Imponerad, någon?