Jag skrattar ofta åt vardagens små roligheter, en seriestripp, nån av katterna som ser kul ut eller makens torra ordlekshumor. Jag har många vänner som jag gärna skrattar ihop med; somliga är ryslig smittsamma, t ex Jia, som jag nyligen lagade mat ihop med. Hon får alltid hela gänget att skratta.
 |
| Det här leendet kan ingen motstå! Man blir glad! |
Jag skrattar åt Mark Levengood, både hans radiokåserier och böcker, men Jonas Gardell begriper jag mig inte på. Han gör mig bara trött och uttråkad. Mias och Klaras TV-program skrattade jag mig fördärvad åt medan maken inte begrep ett dugg.
Tur att vi skrattar åt olika saker! Just nu skrattar jag dagligen åt Karl Nisse Julgård i Sydsvenskan. Här ett exempel:
Jag skissar på en succé
Det skjer kjempestore ting i Malmö.
Jag stod först i kön när biljetterna till Les Misérables på Malmöoperan slepptes i går. Premiären är först i september nästa år, så jag hade laddat opp som inför en SJ-rejse, med skolebrød och sjokoladeboller och vattenreningstabletter, men fick opplysninga att det var greit att vänta på föreställningen hemma. De är knepiga, svenskerne.
”Les Misérables” är i grunn og bunn en roman av Victor Hugo. Jeg kan godt sjå mig själv i Hugo. Han hade skägg. Han hade gått i exil. Akkurat som jag. Og Karl Ove Knausgård.
Själv skissar jag nu på en egen succémusikal: ”Les Nisséables”, en gripande skildring av julenissarnas brutale liv, baserad på ögonvittneskildringar av Viktor Rydberg och Jenny Nyström: ständig nattjänst i stall och fjøs; i lön inget annat än en tallrik kall risgrøt en gång om året.
När man jobbar med så tøfft material måste man då och då unna sig lite lättare underhållning. I morgon kväll blir det Hyllie stadsdelsfullmäktige. Såg avisnannonsen i går: ”Alla medborgare är välkomna att lyssna”, stod det. ”Höjdpunkter ... Utfallsprognos II”.
Det måste bli publikrusning. Ettan var ju en dunderhit.
Ja du det är tur att skratt är så smittsamt!!!! :-)
SvaraRaderaHoppas du får några goda skratt i helgen!
kramar!
Jamen visst ja, Tati är ju också en härlig en som man gärna skrattar åt..
SvaraRaderaDet är bra att bli påmind via andra...det finns också speciella tecknade serier på film som jag kan skratta mig riktigt sjuk av..tror att man måste känna igen sig själv för att kunna skratta riktigt gott.
Saltis:
SvaraRaderaEftersom det är grisslakt, dvs styckning i morgon vet jag inte om det blir så skrattretande. Fast styckaren (Karls morbror) och jag brukar ha rysligt trevligt. På kvällen är det HD-föreställning av Don Carlos på Kulturhuset Anders i Höör och då lär man inte gapskratta heller. Det är en sån där klassiker där man sticker in knivar och det kommer ut sång, nämligen.
Karin:
Det finns scener som jag kan sitta och tänka på och fnissa för mig åt.
Nåt annat som jag skrattar mig sjuk åt är Paasilinnas böcker, särskilt Den ljuva giftkokerskan.
Ett riktigt gott skratt är det bästa.
SvaraRaderaJonas Gardell gillar inte jag heller. Förstår mig inte på hans storhet, faktiskt.
Hoppas att helgen bjuder på goda skratt, trots slakt och Don Carlos.
Det är tur att skrattet finns :-)
SvaraRaderaTati tillhör mina favoriter också, vissa scener kan jag fnissa åt bara jag tänker på dem. T ex den scenen i Min onkel där frun i det ultramoderna huset har installerat en ny stängningsfunktion till garagedörrarna som överraskning åt maken...och så kommer den lilla taxen och slår ut tekniken ;-D
Jag skrattar också fortfarande lika mycket åt Hasse och Tage när de är som bäst. Kommer också ihåg när Povel Ramel sjöng sin timmervisa för första gången. Jag var höggradigt gravid den gången och trodde nästan att jag skulle få åka in till BB på grund av att jag skrattade så mycket.
SvaraRaderaMen jag har svårt att tycka att moderna ståuppare är särskilt roliga - det ska vara engelsmännen i så fall.
Men jag fick alldeles nyss skratta så mycket att jag fick tårar i ögonen när jag läste den här bloggen: jonas-ad.blogspot.com/2010/12/jag-fick-feeling.html. Rekommenderas!
Annika:
SvaraRaderaJojomen, det blev en mycket bra helg med flera tillfällen till skratt!
Tack att det finns fler än jag som inte förstår vad som är roligt med JG.
Christina:
Och vilken bra allsidig motion skratt är!
Jag älskar också just den scenen med taxen och hembiträdet! Måste leta fram filmen igen; det blir en fin julavkoppling - med inbyggd skrattmotion.
Musikanta:
Visst hör Povel Ramel också till det klassiska gänget man skrattar åt - utan elakheter eller under bältet "skämt".
Jag läste om Jonas! Underbart! Affärsinnehavaren har nog också en god portion humor och måste ha skrattat sig fördärvad när hon klädde på de röda underkläderna. Egentligen undrar jag vem som skrattar sist... Förhoppningsvis skrattar dom ihop över en kopp kaffe till slut.