torsdag 2 maj 2013

Valborg och första maj.

Så var vi då framme i maj månad, äntligen. Växtligheten är visserligen försenad men kalendern håller tiden. Gissningsvis kommer växtligheten i kapp också, det brukar den göra. Jag hade ett eget litet valborgsbål i eldkorgen i trädgården. Maken nöjde sig med att se det genom fönstret medan jag satt bredvid elden för att vakta den. Jag höll mig i alla fall varm på framsidan...



Första maj firade vi med svåger och svägerska på Hovdala som gästades av en lundensisk dubbelkvartett. Kompositören Otto Lindblad, som var en av Studentsångarnas grundare, hade starka band till Hovdala och göingetrakterna. Han var klockare i Norra Mellby församling och de Ehrenborgska barnens privata musiklärare på Hovdala Slott. I strålande majsol serverades vi en fin konsert delvis dedicerad till Otto L, men mest till våren, förstås. En utomordentligt god lunch på slottets Restaurang Mikkelsen spred ytterligare glans över dagen liksom fika i trädgården på eftermiddagen.

I morse, 2 maj, var det vardag igen.  Nu stod trädbeskärning på agendan och i full ornat äntrade skogsmannen från Småland (svågern) vresboken. Den har växt sig alltför hög och behövde tuktas.

Vresboken är ett utomordentligt lämpligt klätterträd med bra ställen att stå och sitta på när man jobbar.


Vi såg till att spara grenen som fröautomaten hänger på. Det gäller att ha ett ställe där inte traktens katter kan sitta och fånga middagen medan den själv äter! Så här ser det ut nu, det blir ett annat intryck när löven kommit.

Det blev en del ved men desto mera ris att ta hand om.
Eftermiddagen har varit litet mindre dramatisk men ändå produktiv. Jag har satt potatis (Timo, Kestrel och Pink Fir Apple) i vårstjärnehavet som ser litet tufsigt ut nu men fortfarande helblått.. Det är svårt att föreställa sig hur det inom kort inte kommer att synas ett enda spår efter de blåa skönheterna. Tomatplantorna - Den Blodige Slaktaren!- är satta i sina säckar i växthuset där frostvakten får skydda dem i alla fall minst en månad till innan vi vågar avveckla den.

Lagom trött håller jag nu kväll!






Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. Äventyret framtiden2 maj 2013 kl. 20:01

    Jag förstår väldigt bra varför Vresboken heter Vres...:)
    Här har jag inte ens tittat på växthusen ännu, men räknar med att göra dem färdiga för att ta emot plantor i helgen..Allt är ca 3-4 veckor senare i år än ifjol.

    Förstår nog att du är lagom trött:)

    SvaraRadera
  2. olgakatt2 maj 2013 kl. 22:53

    Vresbok är en mutation av vanlig bok men finns i Sverige nästan bara i Skåne. Vi har faktiskt två. Vi hämtade dem från en släktings trädgård för drygt 30 år sedan. De var då så små att vi hade 5 st på takräcket på bilen! Släktingen hade grävt upp dem i det vilda nånstans, var vet jag inte, och satt dem i sin trädgård. De stod i ren sand och hade knappt växt alls på 30 år där.
    De övriga tre hamnade i andra trädgårdar. Nu har de växt....

    SvaraRadera
  3. Anne-Marie3 maj 2013 kl. 04:03

    Mysigt med egen liten eld på tomten.
    Har aldrig hört talas om vresbok men det ser ju ut som ni fick väldigt mycket att ta hand om. Ved är ju alltid bra att ha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. olgakatt3 maj 2013 kl. 20:55

      Ved är bra till mycket! Man kan lägga ett vedträ på det som inte ska blåsa bort och så kan man ju ha en egen liten valborgsbrasa, bl a. Mysigt att elda i kaminen inne också, för den delen.
      Innan vi fick egna vresbokar att plantera kände jag bara till den enormt stora som finns i Norrvikens Trädgårdar i Båstad. De är ju verkligen inte vanliga.

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)