Lördagstema: Solidaritet

Solidaritet är ett av de vackraste ord jag vet.
Under min uppväxt hette kooperativa konsumentföreningen i Malmö just Solidar.
Man ska hjälpas åt och inte sko sig på andras bekostnad.
Var och en ska bidra med vad den kan och var och en ska få sina behov tillgodosedda.
Att vara solidarisk är att dela med sig till den som behöver utan att kräva något i gengäld.
Ett utjämnande skattesystem är grunden för ett solidariskt samhälle - idag har vi ett Sverige som gör tvärtom. Solidariteten med sjuka, funktionshindrade, arbetslösa, gamla och av olika anledningar fattiga blir allt mindre. Löneskillnaderna ökar, bonusar till höga chefer i verksamheter som avskedar folk och pressar löner uppgår till fantasibelopp och antalet socialbidragstagare ökar.
När fastighetsskatten avskaffades (läs: döptes om till avgift) HÖJDES beloppet i vissa kommuner hos 90% av invånarna, nämligen i landsortsområden där taxeringsvärdena är låga.
Mig veterligt finns inget annat land som beskattar sjuka, arbetslösa och pensionärer hårdare än de som har ett arbete. Förut fick man i deklarationen dra av omkostnader för inkomstens förtjänande, det anser jag vara rimligt, liksom att dra av a-kasseavgiften.

Jag läser just nu Susanna Alakoskis "Oktober i fattigsverige". Den är oerhört tydlig. Utan det betydligt mera solidariska Sverige vi hade för några decennier sedan hade författarens liv sett helt annorlunda ut idag. Boken rekommenderas för läsning.

Solidariteten med omvärldens fattiga minskar också. Biståndspengar "omfördelas" och villkoras på nya sätt istället för att man tillvaratar kunskaper om hur de bäst kommer de behövande till nytta.
Välgörenhetstanken brer ut sig, man kan nu dra av på skatten för välgörenhet efter amerikanskt mönster.
Välgörenhet kan vara oerhört kränkande, solidaritet är värdighet.
Jag läser i dagens tidning ett uttalande från en person vid Stadsmissionen:
"Jag är vansinnigt trött på alla som hävdar att staten är bäst på att se till de svaga i samhället. Det har varit så men enbart under en väldigt, väldigt kort period".
Nej, nu är staten inte bra på det alls men jag kan inte sluta hoppas att det ska bli så en gång igen. Staten är nämligen vi allihop och jag vill att vi ska vara solidariska.