måndag 11 januari 2010

Rucklare och mullvarpar

Dekadens är väl alltid aktuellt, i alla fall i skvallerspalter, men i synnerhet just nu på Dunkers Kulturhus i Helsningborg och Malmö Opera. På Dunkers pågår utställningen tills i slutet av februari men av Stravinskis opera Rucklarens väg ges den sista föreställningen i dagarna. Jag skulle sett den i december när den blev inställd p g a sjukdom så det dröjde tills i går. Men jag hade ju operabiljetten när jag var på Dunkers med kompis E i fredags så jag fick rabatt på inträdet! När andra akten skulle börja fick jag nästan hicka: producenten kom in och meddelade att en av huvudrollsinnehavarna blivit akut dålig under första akten men blivit tillsedd av läkare(!) och skulle FÖRSÖKA genomföra rollen. Det lyckades, tack och lov, och jag hoppas vederbörande inte for illa av det! Det märkets i alla fall inget i framträdandet.
Jag är mycket förtjust i Stravinskys musik och gillade vad jag såg och hörde men innan jag helt uppfattar och kommer ihåg den här 1900-talsoperans musik måste jag höra den fler gånger. Bengt Krantz, baryton,  som Nick Shadow, dvs djävulen, var min favorit i alla fall!




Ni som bor med möjlighet att ta er till Dunkers - gör det! Förutom Hogarths klassiska 1700-talsbilder Rucklarens väg så finns det moderna uppfattningar av ett antal nutida konstnärer, alla speciella och intressanta. Kanske tyckte jag Gunnar Krantz serieteckningar med bladguld på var tydligast! Träffande och underbart ironiska! Jag kan bara bjuda på ett Hogarth-smakprov, gå och se resten själv!



Det här är den första bilden i sviten där Tom Rakewell just har ärvt sin far, får taget mått till nya fina kläder och håller fram handen med pengar till gravida trolovade och betalar istället för att gifta sig. Sen går det förstås bara utför...
Efter Dunkers blev det ett besök på Karla, konsthantverksbutik. E åkte hem med en flygande ko av Åsa Canbäck   i bagaget!

Vännen A och jag var på operan och jag fick julklapp i efterskott av henne. En väldigt uppskattad sådan! Vi hade pratat om en liten barnbok som jag ursprungligen träffat på hos min ena syster som är vansinnig på mullvadarna som förstör gräsmattan. Några vänner hade då gett henne barnboken på skoj om "Den lille mullvarpen som ville vide hvem der hade lavet lort på dens hoved". Det visade sig att vännen A, som är kulturskribent,  kände väl till den och dessutom hade skrivit en liten betraktelse över den en gång i tiden. Så gissa vad jag är ägare till nu - inte bara boken utan också en liten plyschig mullvarp! 
 

 

På svenska heter boken "Det var det fräckaste" men jag föredrar den danska versionen. Originalet är tyskt och författaren är Werner Holzvarth.

Medan vi är på julklappskapitlet ska jag visa min bloggbytarklapp, ett vackert och originellt ljus från  , Tina, tack, tack! Det står normalt i en lykta som är "kattsäker" men för fotografering fick det komma ut och få alla vekar tända på en gång, annars är det varannan enligt rekommendation av tillverkaren som är densamma som givaren!



På begäran kommer här också en bild på min kjol från  Gudrun Sjödén (som fö har rea just nu....). Det var den som renderade mig en komplimang i Stockholm. Den är av ylle och passar bra i denna vinter!
Fast just nu är det rena värmeböljan i Skåne, bara ca -2°.


12 kommentarer:

  1. Åh, vad jag blir avundsjuk.
    Och din berättelse leder mig till Memory Lane också. När jag bodde i Sverige och arbetade med Rhapsody in Rock, så hade vi alltid ryska orkestrar och var mycket över i främst St.Petersburg, för det var där jag hade kontakter sen tidigare. Dessa lokaler var lika underbara att repa i som att sitta och i se en föreställning!
    Jag minns på St.Petersburg lilla opera-och balett teater - de är ju bortskämda med flera - i det lilla båset där vakttanten satt, av någon anledning hade hon en stor poster på väggen som hon förmodligen satt upp för att den var utländsk och därmed fin - PÅ SVENNE & LOTTA!

    SvaraRadera
  2. Carina:
    Ibland behövs bara ett litet stickord så är man där - på Memory Lane!
    Jag har också ett ryskt "förflutet", dock mest för ganska länge sedan på den sovjetiska tiden. Då gick alltid en historia att Bolshoi (Storan) hade bytt namn till Malyjteatern (Lilla teatern). Nämligen efter en utlandsturné då bara dom som inte hoppade av kom hem.
    Jag kan se kabyssen med den korpulenta lilla damen med Svenne och Lotta framför mig!

    SvaraRadera
  3. Mitt riktiga ryska liv är också från den sovjetiska tiden mest, men jag var där några gånger sedan det blev Ryssland igen.

    SvaraRadera
  4. Jag har oxå varit tillbaka i mitt älskade Moskva några gånger. När folk frågar hur det blivit där är mitt svar: HELT annorlunda - men PRECIS likadant!
    Men jag är mycket orolig nu hur det ska gå med Ryssland; mycket är så illavarslande och jättemycket har gått så snett redan. Tragiskt, det är ett hårt prövat folk som förtjänar bättre.

    SvaraRadera
  5. Ryssland - Sovjet Unionen - Ryssland II, det är så oerhört komplicerat, även under Sovjet-tiden så fanns ju Ryssland, och även under Ryssland II-tiden så finns ju Sovjet.

    Jag finner det ibland svårt att prata "Ryssland" t.o.m. med människor som inte har sett det från insidan så att säga, ämnet blir så stort, så obegripligt att hantera i ord.

    SvaraRadera
  6. Vad roligt med ert Rysslandssamband, Olgakatt och Carina! Där har jag inte mycket att tillföra, mer än att min mormor var gift med en ryss, Georg hette han. Gritskoff (han är död sedan länge, så jag tror jag kan skriva namnet). Han var målare, fast konstnär är kanske synd att säga. Han målade av vykort. Jag har en tavla av honom som föreställer två gamla skotska fyllegubbar, men han var gammal när han gjorde den så han glömde täcka över rutmönstret han hade gjort för att få proportionerna - som ändå inte blev riktigt som han hade tänkt : ) Han skrattade alltid djupt från magen.

    Sen har jag inga fler ryska minnen.

    KUL med den där mullvarpen. Jag tycker också att danska titeln var mycket bättre. Och vad fin kjolen är, inte konstigt att du fick komplimanger för den.

    Vilket läckert ljus, jag har sett dem hos Tina och vet att hon gör ljus som hon säljer. Har ju inte kunnat köpa något eftersom det inte går att skicka grejor hit. Inte ens julkort förresten, för vi har inte fått det som svärisarna har skickat ens.

    Nu ska jag sluta vara långrandig. : )

    SvaraRadera
  7. SA fin kjol, tycker sa mycket om sakerna hon har i sina butiker och brukar unna mig nat da och da! :) Stor kram!

    SvaraRadera
  8. Marianne:
    Vilka roliga och speciella minnen av gospodin Gritskoff - den magskrattande ryssen!
    Menar du att post inte kommer fram till Egypten??
    Din kommentar är inte det minsta långrandig och f ö hoppas jag du har en trevlig Sverigeresa!

    Emmama:
    Jag har faktiskt oxå unnat mig ett par saker på rean!
    Kram tebaks!

    SvaraRadera
  9. Roligt att se bilden på din kjol. Den är verkligen fin! Jag var så nyfiken. Skulle gärna vilja veta var i Stockholm hon har butiker, men kommer inte in på den sidan på nätet. Du kanske vet någon adress?

    SvaraRadera
  10. Musikanta:
    Konstigt att du inte kommer in på länken men så är det ibland. Försök googla! Det är lätt att se sortimentet på nätet.
    Annars har Gudrun Sjödén tre butiker i Stockholm:
    St Nygatan 33
    Regeringsgatan 30
    Götgatan 44
    Själv handlar jag oftast på nätet eller ringer och beställer om jag vill ha råd - det är dom som svarar i telefon bra på!

    SvaraRadera
  11. Tack för adresserna. I Gamla Stan är jag ofta när jag kommer till Stockholm. så Stora Nygatan passar bra! Jag ska titta in där nästa gång jag hälsar på Mirrfamiljen.
    Kram/M

    SvaraRadera
  12. NU är jag här och ska läsa ikapp!

    Jo, posten kommer fram, förr eller senare. Vi fick nyss ett jukort, i mitten av februari. Men paket med roligt innehåll ska man inte vara så säker på, och om det kommer fram är det höga importtullar, så det roliga naggas rätt rejält i kanten.

    SvaraRadera