ÖSKG:s runda är den som brukar kallas Österlenrundan och det brukar vara knökat med besökare på de flesta ställena, inte bara på samlings-utställningen på Tjörnedalagården. Hos en del populära konstnärer går det inte att ta sig in på rimligt vis, än mindre hitta nånstans att gömma bilen. Ett år gick det inte ens att passera på vägen på ett ställe. I min frustration körde jag helt sonika ut på en åker och förbi hela proppen den vägen. Tyvärr stod en arbetskamrat i bilkön och såg att det var jag, så jag fick "skämmas" på jobbet i veckan efter. De senaste åren har tiden sträckts ut till även nästa helg och då går det bättre.
Mannen och jag satsade i år på Mittskånerundan med samlingsutställning på Frostavallen. Mittskåne sträcker sig i detta fallet ända till Göinge och bl a Bjärnum där vi hälsade på först hos Leif Lilja och sedan Gunnel Götesdotter. Leif visade sina nonfigurativa färgrika bilder och gick sen ut och startade sitt skrotfordon på gården. Innan vi gick ut sa vi hej till Max, den röda katten som låg och sov i en soffa.
Leif ville inte stå närmre när jag tog bilden av rädsla att bli nedstänkt!
Hos Gunnel G fick vi visning i hennes museum, Ars Divina, med en samling av drygt 70 skånska konstnärers alster förutom hennes egen utställning. Hon är också mycket färgstark, både som person och i sina bilder.
Hos Gunnel G fick vi visning i hennes museum, Ars Divina, med en samling av drygt 70 skånska konstnärers alster förutom hennes egen utställning. Hon är också mycket färgstark, både som person och i sina bilder.
På Kulturhuset Anders fanns en av mina trevligaste bekantskaper i träsnidarskrået, Ulf Brandtman.
Slutligen åkte vi till Frostavallen och såg samlingsutställningen av de ca 70 konstnärerna som deltagit i Mittskånerundan som avslutats i dag. Där finns ett eller flera verk av dem alla. Vi klarade oss i alla fall från att köpa något med hem även om det visst fanns sånt som lockade.
Separat från "rundekonsten" hade Frostavallen en Lasse Åberg-utställning, Visuella hyss. Honom har vi en viss svaghet för och äger några affischer av. Jag tog några bilder som fick oss att dra på munnen och ännu "värre" blev det med speglingarna av "pralinringen" i glaset.
Den här sista, med toapappret, kommer mig naturligtvis att tänka på toapappersbristen i Moskva på 1970-talet.
Vi samlade krafter mitt på dagen med en god lunch på Höörs Gästis och kastade en blick på tre konstnärer som ställde ut där utanför "rundan", så att säga. Man måste på något sätt kvalificera sig för att få vara med i rundorna och det vill eller kan inte alla men det är ju fritt att ställa ut i annan regi, förstås.
Jag har emellanåt undrat hur i all världen vissa kan ha slunkit genom nålsögat och också hittat guldkorn utanför.Miljön och maten är god på Höörs Gästis. Det är en gammal skånsk gästgivaregård med anor sedan 1600-talet och har undgått alltför våldsam modernisering. Dock stördes idyllen idag av - skvalradio, suck. Jag blir allt mera irriterad på den ljudkuliss som möter en överallt, i synnerhet i butiker och på matställen. Och om det till äventyrs skulle vara "musikfritt" så har det numera blivit modernt att inreda kalt och sparsmakat helt utan textilier eller andra mjuka ljudabsorberande ytor. Slammer och röster ekar mellan betongväggarna, för att inte tala om hur kul det är för små barn att då stampa och skrika och lyssna på sitt eko! Ett ställe vi var på förra året var alldeles nybyggt och vi trodde att dom inte hunnit göra klart så vi frågade, eftersom akustiken var alldeles förfärlig. Satte man koppen på fatet lät det som en stenkross i rummet. Men, nej, det var klart. Vi har specialplattor i taket!
Ett konstprojekt i Kristianstad är La Grande Bébé på Stora Torg. Den skulle vara klar till skärtorsdagen men hur länge den får vara kvar kan jag inte hitta någon uppgift om. Möjligen tar jag mig till Kristianstad i morgon och ser efter om den håller på att monteras ner eller får vara kvar litet till! Det skulle vara roligt att se den - sådana vansinniga idéer tilltalar mig.
Ett konstprojekt i Kristianstad är La Grande Bébé på Stora Torg. Den skulle vara klar till skärtorsdagen men hur länge den får vara kvar kan jag inte hitta någon uppgift om. Möjligen tar jag mig till Kristianstad i morgon och ser efter om den håller på att monteras ner eller får vara kvar litet till! Det skulle vara roligt att se den - sådana vansinniga idéer tilltalar mig.
Så härligt att kunna få "konstnärlig näring" på det där sättet. Man har apat efter även hos oss och kommit igång med konstrundor, tidigare i maj men nu i augusti, till olika konstnärer som håller öppet hus. Tyvärr har jag aldrig haft möjlighet att fara runt p.g.a. arbetspass och annat, men det skall bli. Kanhända att jag själv deltar så småningom när jag har hunnit ifatt mig.
SvaraRaderaHärliga bilder, funderar om jag skall ta vara på skogsskrotet (gamla soptippar) och göra en installation så småningom:)
Tavlan med pralinspeglingen blev ju änna som ett nytt konstverk!
SvaraRaderaAnnars är nog mina favoriter träkatterna - jättefina.
Tror att varje ort med självakting dragit igång konstrundor - Österlen var kanske först? Precis som varenda hembygsdgård ska ha ett eget spel à la Värmlänningarna - att man sällan hör vad de glada amatörerna säger och sjunger är en annan femma, de har ju i alla fall roligt.
Margaretha
Karin och Margaretha:
SvaraRaderaJag tror att det är med konstrundorna som med hönan och ägget, ingen vet. i Skåne var i alla fall ÖSKG först och är fortfarande den "snobbigaste" och den folk menar när dom säger att dom ska på konstrunda.
Allt är inte kvalitet där heller, det ska gudarna veta, men huvudsaken är ju att det är roligt och att folk kommer ut och ser sig om! Och att ensamma konstnärer får besök kan ju aldrig vara fel. Var dom än bor!