Om ni tror det eller ej så är det här i år mitt potatisland. Närmast står en krusbärsbuske och en plätt med timjan. Den vissna stabben till vänster i förgrunden är ett kungsljus som fått fröa innan jag tar bort det. Men där det skymtar litet jord har jag satt mina potatisar! Jag bad ett antal scillalökar om ursäkt att jag störde och pillade tillbaka dom så gott jag kunde. Det får jag göra när jag tar upp potatisarna i sommar också men det brukar inte vara nån som klagar. Dom snälla lökarna skjuter opp sina blåa juveler nästa vår i alla fall och drar sig diskret tillbaka när det blir potatisens eller vitlökens tur.
Jag idkar vartannat-års-bruk mellan vitlök och potatis som byter plats varje säsong. Kungsljuset är en favoritblomma som får komma upp var den vill. Står en planta mycket olämpligt finns alltid någon som vill ha den. Många bekanta har fått genom åren och somliga tycks aldrig fatta att den är tvåårig, dvs ena året en bladrosett, nästa år en pampig kandelaber, kanske 2 m hög. Sen tar dom bort den på hösten och missar frösådden. Eller så lukar dom för flitigt. Det gör inte jag... Livet måste ju få en chans!
Mon Dieu!
SvaraRaderaVilket Kungsljus!
Vi fick ett sådant (inte lika ståtligt som ditt på bilden) för några år sedan mitt i bönlandet. Det fick stå kvar, fröa av sig och vi har Kungsljus överallt nu. Alla bladrosetter får stå kvar, för vi vet att det blir vackert följande år. Nu just väntar ett tiotal plantor i trädgårdslandet på att få annan placering någonstans i trädgården.
Härligt potatisland!
Vackrare potatisland får man leta efter!
SvaraRaderaMargaretha
Karin och Margaretha:
SvaraRaderaJust nu är det väldigt vackert i alla fall. Inte lika tjusigt när vårstjärnorna blommat över och ogräset tagit fart. Man jag passar på att njuta!