La Grande Bébé - en kortlivad uppenbarelse

Så här ser hon ut när man närmar sig henne från järnvägsstationen i Kristianstad, La Grande Bébé, där hon sitter och lutar sig mot Stora Kronohuset med den kryptiska devisen Legibus et Armis - Åt lagar och vapen. Förklaringen är att i huset fanns en gång både hovrätt och regemente.
Nå, nu lutar sig emot huset denna skapelse, av maken betecknad som "elände", av mig som en grandios idé. Vackert - nej, bevare mig, men det är överhuvudtaget inte meningen heller. En snäll, vit docka som kommer att färdas runt i världen där det finns folk som är tillräckligt galna för att vilja medverka till att den sätts upp gång på gång i sitt hjälplösa jätteformat. Det tycker jag är häftigt! Det är ju i linje med Louise Bourgeois Maman eller Boteros tjocka figurer som också reser runt. Som konstnärliga OBJEKT är dessa senare långt överlägsna men som IDÉ är dom släkt. La Grande  Bébé sattes upp nu till påsk och kommer att tas ner endera dagen, enligt damen i receptionen på Grand Hotel som varit med och arrangerat det hela i Kristianstad. Någon säker uppgift om hur länge man kan beskåda konstverket finns inte så jag pallrade mig iväg idag och det var nog tur om jag ville se henne.

Jag tog en tur in på Konsthallen också där det hänger en utställning till 100-årsminnet av Eve Erikssons födelse.  Han anses vara en orättvist bortglömd skånsk målare - jag hade inte hört talas om honom, vilket inte betyder så mycket, förstås. Men det var intressant att se hans vandring genom olika epoker där han envist återkommer till favoritmotiven. Jag gillade särskilt husen som skalats på allt utom sina geometriska ytor.
Även från Konsthallen kunde jag se La Grande Bébé genom fönstret.

Jag hade inget annat ärende till Kristianstad men tog en liten promenad innan tåget skulle gå hem. Staden har en rikedom på offentliga skulpturer och en av dem brukar jag heja på, nämligen Filmfotografen på Östra Storgatan. Den är utförd av en annan skånsk konstnär, Axel Olsson från Åhus, mest känd för Utvandrarmonumentet i Karlshamn.

Storgatorna är trevliga gågator med affärer som dock skiftar ganska ofta. Har man hittat en affär man gärna återbesöker är det stor sannolikhet att den ersatts av en helt annan butik nästa gång man kommer. En affär som dock finns kvar sedan massor med år (över 100!) är O.P. Johanssons Sko-affär.   T o m skylten har fått vara kvar och det gläder mig.

Dock smärtar det mig att dom aldrig lär sig skylta. Dom har dyra, fina skor men i fönstret är det rörigt och inte ett dugg inbjudande, vare sig det är rea eller annars.

Idag är Saltis och nevön på MoMa för att se Tim Burton-utställningen som pågår där. JUST IDAG måste dom gå dit! En av de få dagar Marina Abramovic INTE gör sin performance! Den som jag skulle vilja se. Och försökte hetsa nevön att medverka i genom att sätta sig på stolen framför Marina - fast det ville han inte. Men han lovade se henne. Och så går han dit när hon inte är där, suck! Man kan se en live-strömning av Marina A´s performance när MoMa är öppet, det är en riktigt bra meditationsövning!