söndag 28 november 2010

Full fart

Min packning ligger fortfarande som spridda skurar över huset medan jag sakta och högst intermittent lyckas åtgärda den. Det mesta är tvättat, ryggan är nerställd i källarenoch en del saker börjar hamna på sin rätta plats. Hostan tar sin tid - och en hel del energi - och kalendern är ganska full. Lördagen började ju med växtbärningsövningarna, det tog sin runda tid. Sen fick man snygga upp sig  för då var det tid att åka på vernissage till vår gode väns, Torgny Rydahl, konstutställning i Bjärnum. Torgny bor i Luhr i en vacker skogsbacke som dock börjar bli litet för brant för honom vintertid numera. Han är 85 år och förra vintern insåg han att en sån bister vinter till med halka i backen inte var att utstå, så nu flyttar han snart till en något flackare belägen bostad. Sedan många år firar vi nyår ihop med Torgny och några andra goda vänner här hemma hos oss. Vi gillar Torgnys bilder och har flera stycken redan. Nu köpte vi två till med några år mellan tillkomsterna. De är båda akvareller, den ena målad 1964 med motiv från Santorini, dit Torgny återvänt många gånger, den andra ett skirt båtmotiv målat i år.


Den här köpte vi.


Torgny fick posera bredvid bilden.


Det var mycket folk men jag lyckades passa på att ta bilden när det ett kort ögonblick glesnade så att man kan få en uppfattning om den vackra lokalen på galleri Götesdotter.

Sen for vi hem igen och det var redan mörkt när vi svängde in i carporten. Där fick vi f ö hejda oss för det kom ut två rådjur därifrån precis då. När vi undrade om det fanns fler därinne kom det ut en katt också så nån sorts samkväm tycks det ha varit.

Nu var det hög tid att snygga till sig ytterligare litet för på kvällen var det dags för det årliga julbordet på Mikkelsen på Hovdala. Det var lika gott som det brukar och lika trevligt som det brukar. Man kan bara inte fatta att det gått ett helt år sen sist! Vi har alltid sagt att Mikkelsen har det bästa julbordet och nu fick vi bekräftat att det är så. En återkommande gäst som rest som säljare för djurläkemedel i hela Sverige i 38 år och ätit julbord hela vägen intygar att det bara finns ett ställe som är NÄSTAN lika lika bra, men inte riktigt, och det finns på Öland.
Det berömda Grand i Lund kan slänga sig i väggen, det kan jag själv intyga. Mitt betyg på det julbordet är helt enkelt USELT.

Inte var det helt fel heller att ett tjockt snötäcke dekorerade Hovdala denna afton!

Idag, första advent, hade byn julskyltning och då har jag uppgifter för konstföreningen på biblioteket. Jag hade emellertid turen att ha sista lottförsäljningspasset och lotterna tog slut precis innan jag skulle avlösa, haha! Så jag kunde helt enkelt mysa runt, dricka litet glögg, handla en mosskrans och en liten vadmalstomte och prata Kina med flera vänner.

Här var det dags för dragning.

Här köpte jag mosskrans till dörren.

Här gjorde vi plötsligt samarbetsövningar med jultomten och lyfte C med pekfingrarna lätt som en plätt!

7 kommentarer:

  1. Hihi! Ja, undrar vad de pratade om, rådjuren och kissen ;-)
    Härligt att se att du kommit hem välbehållen. Nu ska jag läsa igenom Kinainläggen!
    Hälsningar Lotta

    SvaraRadera
  2. Nu har jag läst igenom dina berättelser från Kina som du lagt upp på bloggen.
    VILKET äventyr!!
    jag kommer att drömma om tågslafer och kinesiska toaletter inatt :-)
    Otroligt vad nu upplevt. Vilket äventyr och vilken resa!!!

    SvaraRadera
  3. Lise-lotte:
    Det undrade vi också! Vi ser rådjur här ofta men det var första gången dom vi hade dom i carporten.

    Annika:
    Wer eine Reise macht hat etwas zu erzählen!

    SvaraRadera
  4. Bortset från allt annat så gillar jag din rubrik, så känner man sig ju ofta. Tycker oxå synd om geten jag läsate om längre ner. Och är tom avbildad här - jösses!

    SvaraRadera
  5. Birgitta:
    Välkommen hit! Jo, den geten lär man inte glömma i rappet...

    SvaraRadera
  6. Så mycket roligt ni har i dina trakter! En av deltagarna känner jag igen!

    Jag kommer att tänka på farbror Ivan i Bulgarien. Han var portvakt i vår huslänga och bodde där. Han var 87. Vårt hus låg en bit upp på ett berg i utkanten av Sofia, och farbror Ivan som var fattig åkte minsann inte bil när han skulle ner till stan, han gick. Och han gick hem också, uppför alla dessa backar. Jag orkade knappt med en, men han skuttade upp lätt som en getabock. Alltid pigg och glad. Detta apropå din Torgny som bor backigt.

    SvaraRadera
  7. Har haft besvär med att kommentera på din blogg. Försöker med den här ”gamla” kommentaren igen som jag sparade. Fanns inte ruta för Name/URL som jag brukar klicka på. Gick tydligen bra med en annan ruta nu!

    Härligt att man kan hålla igång sitt konstnärsskap vid den åldern. Då finns det hopp...

    För mig blir det tyvärr inget julbord - MM är ju laktovetetarian så det är inte mycket han äter av det. Ostbrickan möjligen. Det enda traditionella vi har på vårt eget julbord är "halländsk långkål" kokt i grönsaksbuljong förstås och risgrynsgröt. Och så goda ostar förstås.

    SvaraRadera