Lördagstema: I handen

Åter är jag en aning olydig mot Karin som dikterar årets sista lördagstema med rubriken I handen.
Jag går vidare till pluralis, I händerna.
Jag har inte sett det på länge, kanske pga att vi mejlar och sms:ar istället för att skriva meddelanden på papper och stoppa i kuvert, men det händer att jag själv skriver "Tillhanda" efter personens namn på ett kuvert. Då är det ett meddelande jag inte låter posten förmedla utan på annat sätt, ofrankerat, låter överlämna direkt i händerna på vederbörande. Vill jag vara elegantare och stila litet med min språkkunskap skriver jag rent av "Aux mains", dvs sak samma fast på franska.

I flera år har det kommit nyhetsinslag om att låta operera in ett chip i handen, samma typ som dem vi märker våra husdjur med. Med den tekniken kan man slippa nycklar, ID-kort, plånbok osv. Det finns filmer på youtube som visar hur det går till.
Själv tycker jag det känns synnerligen tveksamt. Nog räcker det mer än väl med mobiltelefonen som talar om för storebror precis var vi befinner oss? Telefonen kan vi i alla fall lägga bort, det blir värre med ett chip i kroppen.
En riktig praktanka som florerar i USA  är att Obamacare, det nya "affordable" sjukförsäkringssystemet, skulle kräva att man har ett sådant chip i kroppen!

Här är ett mikrochip i alla fall utanför kroppen!

I Handen kan förstås också syfta på orten Handen som jag allt sedan många år förknippar med mord. 1967 sköts tre personer, två poliser och en väktare kallblodigt ihjäl i ortens centrum av tjuvar.

 Det är dags att tacka alla temadeltagare för det gångna året och nu särskilt Karin på Åland för decembers teman! Vi går igång med ett nytt år, nya temautmaningar och i januari står jag för fiolerna!
Sug på de här:

3/1 Min musik

10/1 Romantik

17/1 Skräp

24/1 Nyckel

30/1 Tidskrifter

Deltagarlistan finns till höger och alla som känner sig hågade är välkomna att delta!
Ett Gott Nytt År på er allihop!

PS. Jag vill hellre att det är 10 fåglar i skogen .......

Lördagstema: Förr i tiden

Jag tar mig friheten att översätta Pettaskarins rubrik, Förr i tiden, för denna vecka till ancient times på engelska och börja med att relatera en händelse från 1960-talet då jag gick i skolan ett år i Covina, Kalifornien. 
Jag hade ett "assignment" i skolan att intervjua någon viktig person och hade lyckats få ett möte med the Mayor, dvs ungefär borgmästaren.
The Mayor var en ämabel man, vars hund med det förpliktande namnet Dag (efter Dag Hammarskjöld), för tillfället satt i karantän efter att ha bitit en person! Detta för att utesluta att Dag hade rabies.... 
Ämnet för min intervju var stadens historia. Några detaljer om denna historia kommer jag inte ihåg men jag minns att mitt intervjuoffer ideligen refererade till ancient times.  Jag fick inte riktigt ihop fakta med något ancient och måste till slut fråga vilket perspektiv detta begrepp avsåg. Han såg litet förvirrat på mig och undrade varför jag frågade det. När jag då påpekade att min hemstad i Sverige fått sina stadsprivilegier på 1200-talet blev han tyst.
-Jag talar om sånt som hände för ca 50 år sedan..... Men jag lovar att aldrig mer ta ordet ancient i min mun!  
Med tanke på att denna lilla historia utspelade sig för nu drygt 50 år sedan borde jag kanske kalla den ancient med amerikanska mått mätt, i alla fall kaliforniska. Själv har jag också hunnit bli mycket ancient.

En mera nutida historia berättade en bekant för några år sedan. Hon hade arbetat som sjukvårdsbiträde i över 25 år, fr a inom intensivvård med respiratorpatienter, vilket hon var speciellt utbildad för. Sen kom den tiden när alla inom vården skulle vara minst undersköterskor och hon sattes på skolbänken drygt 50 år gammal. En stor del av utbildningen var praktik och en dag placerades hon på en intensivvårdsavdelning hon arbetat på i många år men inte just sista året. Hennes handledare blev en nyfärdig undersköterska som visade henne runt. Då poppade en detalj upp som var ny sedan min bekant senast tjänstgjort på avdelningen, jag tror det var slemsugen som fått ny utrustning.
-Jaha, sa hon, gör ni så numera.
-Så har vi ALLTID gjort, blev svaret.
När min bekant berättade detta för mig peppade jag henne att be att få byta praktik till ett område hon aldrig jobbat med; det fick hon när hon berättat för kursledningen hur det låg till.    

Numera är även undersköterskorna i stort sett avskaffade. Alla ska vara minst sjuksköterskor....

Enligt min åsikt var faktiskt vissa saker bättre förr i tiden.....  

Ta nu inte i med julstress så att livstycket spricker, go´vänner! Stilla er och låt frid råda!

Lördagstema: Surrogat

Pettaskarins finger fastnade på surrogat den här veckan. Hade det varit för en månad sedan hade min tanke genast landat på ransoneringstidens kaffesurr. Om de olika varianterna kan man läsa på wikipedia

Kaffe och en mängd andra varor var ransonerade under och efter andra världskriget och när de flesta åter var fria något år in på 50-talet fick jag överblivna kuponger att leka med. Ett dryckesalternativ som min far brukade berätta om - och ibland tillaga sig en kopp av - var silverte, dvs hett vatten med en skvätt mjölk och en sked socker. Inget te och förstås inget silver.

I det sammanhanget har jag i minne ett brev jag sett som min far skrev till sin mor, min farmor, några månader efter min födelse. Förutom att berätta hur "snäll" jag var så relaterar far ett besök i Danmark där ockupationen då hade upphört. De svenska besökarna hade bl a med sig ett paket riktigt kaffe vilket hade blivit oerhört uppskattat.

Under kriget var det stopp för den mesta importen och inte bara mat och dryck fick ersättas med kristidsmaterial eller surrogat av olika slag. Man tillverkade tyg av cellulosafibrer; vistra var ett sådant material som fick rykte om sig att vara sladdrigt och av dålig kvalitet. Det var dock föregångare till vår tids viskos som finns i olika former och ofta av mycket hög kvalitet.

Men nu är det surrogatmödraskap som kommer för mig. Under mitt besök i USA nyligen träffade jag vid en tillställning ett antal samkönade föräldrar varav flera män. Det framgick av den öppna diskussionen att de flesta av de manliga paren hade skaffat barn via surrogatmoderskap, några i Indien men de flesta i USA där detta är lagligt.  Två av paren hade dessutom tvillingar.

Babybrunch

Själv känner jag en stor tveksamhet inför möjligheten att utnyttja en främmande kvinna på detta sätt, oberoende om det är samkönade par eller inte.  Är pengar inblandade känns det ännu mera tveksamt. Ett antal svenskar har redan skaffat barn i bl a Indien och USA och fra i USA är det synnerligen dyrt, mellan 1,5 och 2 miljoner kronor, i Indien förstås billigare. Förmedlingsbyrån ska ha betalt, kliniken, diverse advokater, myndigheter och det krävs ett antal resor. Man behöver inte ha mycket fantasi för att inse att den lilla skärven hamnar hos surrogatmodern.  Det finns ett otal "agencies" som flitigt marknadsför sina tjänster. Kritikerna framför att det bara är fattiga kvinnor som blir surrogatmödrar.
 Nota bene, jag har inget som helst mot samkönade föräldrar, inte heller mot vare sig ägg - eller spermiedonation. Det betraktar jag som likvärdigt med organdonation till förmån för någon som saknar den normala funktionen i fråga, liksom en hornhinna eller en njure. Det är lånet eller köpet av en annan människas hela kropp för en graviditet som bekymrar mig, framför allt hälsorisken som ju alls icke är försumbar. Detta sagt utan att lägga några moraliska synpunkter på de föräldrar jag träffade. De har alla handlat utifrån sina egna val och förutsättningar.
RFSL anser att Sverige bör tillåta surrogatmödraskap och införa lagstiftning till skydd för de inblandade, fra barnen. 

Andra organisationer är kraftfullt emot och jag lutar nog mest åt den syn som redogörs här från Kvinnolobbyn. 

Hur känner ni andra inför detta?

Hoppas alla får en fridfull Luciahelg trots att jag kanske satt igång allvarliga tankar. Och ute härjar stormen Alexander....

Lördagstema: Dråpligt

Denna ännu så gråa december består Pettaskarin oss med teman för lördagsförfattandet. Idag ska det vara Dråpligt. När man börjar fundera på vad ett ord egentligen betyder och var det kommer ifrån kan förvirring uppstå. Forskar man sen litet så ser man hur det ordet en gång stod för förändras hela tiden.

I Svenska Akademins Ordbok från 1922 står det så här:

DRÅPLIG drå³plig² äfv. (numera i sht emfatiskt) DRÅPELIG -pe-, adj. -ara († -igiste, superl. best. GR 6: 340 (1529)). adv. == (†, GR 1: 115 (1523), SWEDBERG Schibb. 163 (1716)), -A (†, Jos. 11: 4 (Bib. 1541), RHYZELIUS Episc. 2: 39 (1752)), -EN (numera bl. arkaiserande, GR 10: 137 (1535), WULFF SvRim 37 (1898)), -T (CNATTINGIUS SnE 121 (1819) osv.). (draapOPETRI (1525) i SthmTb. 1: 43; drap- GR 1: 35 (1522), 12: 81 (1538); drop- GR 1: 115 (1523); dråp- Apg. 2: 11 (NT 1526) osv. – -pel- OPETRI (1525) i SthmTb. 1: 43 osv.; -pl- GR 1: 207 (1524) osv. -igit, n. sg., GR 6: 162 (1529: -iged), SP 1779, s. 571)
[fsv. drapliker drapelikin, dropelig, äfv. dräpelig, motsv. d. drabelig, ä. dan. äfv. dræbelig, af mnt. draplik, drepelik (eg.: som träffar målet), af drapen, drepen, träffa (se DRABBA, resp. DRÄPA); jfr (FÖR)TRÄFFLIG]
[DRÅPLIG 1]
1) ansenlig, synnerlig, stor, väldig, framstående; betydande, betydelsefull, märklig, förunderlig; med afs. på ngt ondt l. skadligt ofta: allvarlig, svår; numera bl. i några från ä. tid kvarstående uttr.: dråpligt verk, dråplig gärning, dråplig skada o. d., där ordet emellertid nu snarast torde uppfattas i bel 2. Then stora och drapelig skadæ .. (Västerås) domkirka lidhit haffuer. GR 1: 35 (1522). Gudz dråpeligha wärck. Apg. 2: 11 (NT 1526; Bib. 1917 väldiga gärningar). (De) fulle (dvs. föllo) .. offta j dråpeligha synder. OPETRI 1 Post. 26 a (1528). Wtscriffter aff the drapeligiste breff som tw nw ther seet haffwer. GR 6: 340 1529; högre upp, på samma s.: stark oc owinnelig breff). Då något dråpeligt och stort skal åstadkommas, måste det ske med mångas tilhjelp. LINNÉ PVetA 1739, s. 7. Konungen.. gick manligen fram emot trollet, och vitta (dvs. gaf) det många dråpliga hugg. SvFolks. 65 (1844). (†) ssadv.: duktigt, i hög grad, mycket, öfvermåttan, väldigt. Then .. peninge swmme . ., ther gansche dropelig stoor ær. GR 1: 115 (1523). Man . . kan taga dråpeligen miste. GEIJER I. 3: 141 (1825). – jfr ÖFVER-DRÅPLIG.
[DRÅPLIG 2]
2) utmärkt, utsökt, förträfflig, härlig, präktig, makalös, "gudomlig"; i sht numera ofta i ironisk mening; stundom: öfvermåttan barock l. löjlig. Ett dråpligt väder. En dråplig utsikt. Att Rijket förstärcht blifwe motte .. medh wällige och sköne Örligz Skep. Thesz(likes)t dråpelige bössor och wärier. GR 14: 395 (1542). Är det icke dråpeligen argumenterat och slutit? HIÄRNE Orth. 128 (1717). (De) funno et så dråpeligit öl, at de af alt hjerta drucko deraf. SP 1779, s. 571. Jag gjorde ett dråpligt fiasko. GHT 1898, nr 41 B, s. 2. Detta dråpliga bondlugn! PT 1904, nr 274, s. 3.
Ha en skön helg!