söndag 25 december 2011

God fortsättning...

...som det heter efter julafton!
Julafton är avklarad och var njutbar på många sätt.
Vi blev bortbjudna på god fika med hembakta julkakor till goda vänner dit vi kan promenera. På så sätt fick vi litet välbehövlig frisk luft också. Det var dukat ett jättefint kaffebord med det finaste kungliga danska porslinet och levande ljus. Av hänsyn till katterna hos oss är vi synnerligen sparsamma med levande ljus; vi hade en otrevlig incident för många år sedan och det glömmer vi inte. Inget farligt hände men vi blev ordentligt skrämda när katten for längs den sjuarmade staken och svedde hela sidan av pälsen.





Till middagen hade vi ett sparsamt urval av julmat: skinka, köttbullar, leverpastej, vörtbröd, rödkål och långkål. Alla blev väldigt mätta i vilket fall som helst.
Lutfisk och ris á la Malta spar vi tills i dag.
Nötter, fikon och annat godis gick åt under kvällen. Vi tittade på Karl-Bertil, förstås (varunder våra gäster somnade i sina fåtöljer, inte så konstigt) och packade upp våra julklappar.


Tack, Emma i Skottland för jättebra klappar! Jag hade önskat mig "sånt som tar slut" och det ovan fanns i paketet jag ståndaktigt har väntat med att öppna. Men det tar nog litet tid innan 200 muffinsformar tar slut i alla fall. Brevpapper går alltid åt här. Tack, tack, Emma och tack även för initiativet till bloggklappsbytestraditionen!

Favoritklappen är nog denna från gudbarnen och deras föräldrar.



Jag tror vi alla blev glada för våra paket. Gästerna såg förstjusta ut och D blev väldigt entusiastik över barnboken med klisterbilder av Alexander Calder och han började genast planera hur han skulle gå vidare och konstruera något.


Vår traditionella tomteparad fick ett tillskott i form av en liten vresig typ i keramik och gänget önskar er alla en god fortsättning!


lördag 24 december 2011

Lille julafton

Lille julafton steg vi upp tidigt, åt frukost och gav oss iväg till Danmark med färja från Helsingborg. Våra gäster ville nämligen gärna besöka Louisiana Museum för modern konst i Humlebæk. Dels är det det ett av världens 100 mest besökta konstmuseer, dels är det med på listan "1000 saker du måste se innan du dör". Förutom det är det mitt absoluta favoritkonstmuseum och just nu visas en unik utställning av den kinesiske konstnären Ai Wei Wei.
På vägen körde vi fram till Kronborg för att E och D skulle kunna känna litet Shakespeare-stämning också. E är nämligen litteraturvetare och den mest belästa person jag känner. Nu hade vi inte tillfälle att bese Kronborg från insidan, men bara att stå framför den imponerande borgen denna dimmiga dag gav en ödesdiger känsla.


Vi skakade dock den kvickt av oss och fortsatte till Humlebæk.

I parken står Ai Wei Weis skapelse Fountain of Light med en viss blinkning till Duchamps fountain (pissoiren!) - men i övrigt förstås fri att tolka för betraktaren. Vi fick alla olika associationer! Och allteftersom mörkret tilltog fick den nya uttryck där vi kunde fortsätta betrakta den genom fönstret.


D var dock mest förtjust över att få se flera verk av sin stora idol och inspiratör Alexander Calder. D är själv konstnär, fr a violinist och kompositör, men också skapare av mobiler och där har han sin stora förebild i Calder.







Inomhus greps D av den stora inspirationen framför ett av Ai´s verk och var förlorad för omgivningen en lång stund. Om det var musik han hade i huvudet eller något annat vet jag inte. Men han förde noggranna anteckningar liksom jag sett honom göra vid andra tillfällen när inspirationen runnit till.


Själv hann jag säga hej till Dubuffet, som jag har ett gott öga till, vars skapelse står i Søhaven.


Perfekt tajming med färjorna gjorde vår resa oväntat snabb och vi avrundade med med en lugn kväll hemma med matematiskt sällskapsspel.

Och idag är det julafton och vi ska äta gott och ha det gott!
God Jul på er alla!

torsdag 22 december 2011

Våra gäster är här.

Efter en 48 timmar lång resa med buss, tåg, flyg, tåg och slutligen bil har våra kaliforniska gäster, E och D,  anlänt och tillbringat sin första dag med oss.
De bor långt ute på landet i mellersta Kalifornien och pga nyligen genomgången starroperation var bilkörning inte att tänka på just nu. Därför den långvariga resan till flyget i Los Angeles. Att de dessutom måste vänta 12 timmar i Amsterdam på sin anslutning till Köpenhamn var tidsödande påbröd. Vi mötte på Kastrup, maken och jag, tog tåg till Malmö där vi hade parkerat nära Triangelstationen och körde norrut i ytterligare en och en halv timme.
Strax efter 2 på natten ramlade vi alla i säng.

Efter en sen frukost har vi tagit det lugnt, promenerat, ätit skånsk kalops till middag, klätt granen, och haft goda vänner D och E träffat här förut över en stund på fika. Och pratat och pratat och pratat.
E, D och jag har känt varandra i över 40 år och jag har besökt dem återkommande, maken träffade dem först vid deras första besök här för ett betydligt färre antal år sedan.

Eftersom vi planerar att vara betydligt mer aktiva och rörliga i morgon så klädde vi granen idag - fast det är åtminstone en dag för tidigt enligt min åsikt. E och jag hjälptes åt och blev ganska nöjda med resultatet. Hennes make, D, nöjde sig med att titta på och komma med glada tillrop.

E klär granen som inte är så stor men passar precis på sin plats.
Nu hoppas jag de sover gott en natt till och kan anträda morgondagen med förnyade krafter.

lördag 17 december 2011

På begäran

Jag har privat låtit undslippa mig att jag blev erbjuden av en god vän, Kristina Sörskog i Osby, som har ett företag, Schewia Form, att visa litet av mina silveralster när hon hade Öppet Hus i slutet av november. Hon har detta som en återkommande tradition varje höst. Förutom hennes egna linnekläder, ofta med fina tryck, finns också närproducerade ätbara produkter och andra hantverkares saker, t ex träsmycken och stickade ting.


I min garderob hänger de här linneklänningarna Kristina sytt och tryckt på.
Halvvantarna i ull stickar Kristinas mamma. Ett par värmer numera Saltis tassar när hon joggar i Central Park!
De underbara träsmyckena tillverkas av Linda Sandström. Ängeln har jag haft i flera år, fågeln fick följa med hem den här gången. Klicka gärna bilden större och studera ängelns min!

I ett annat hus visar Kristinas sambo sin smalspåriga järnvägsmodell, ett imponerande arbete där alla hus och tåg har en verklig förlaga.


Till mina silversaker hade maken snickrat en liten träbock där jag kunde hänga upp det allra mesta. Det vara bara de små ängla-"pinsen" och ett par broscher som fick bo i en ask bredvid. Pinnarna som örhängena hänger på är runda tandpetare av trä.

Det är Kristina själv som poserar i vacker vit linnedress. Som synes har vissa av silversakerna litet julanstrykning men långt ifrån alla.Det finns litet mer på "bocken" än vad som syns på detaljbilderna.
Hoppas jag härmed har stillat "vissa personers" nyfikenhet!

Fredagstema: Halvårskoll

Året är snart slut och Annika har bett oss göra den traditionella halvårskollen.

Juli var månaden då 6 små kattungar och deras mamma räddades av ett kejsarsnitt i sista stund när livmodern spruckit. De små är nu betydligt större och har fått nya hem.

Det var också den månaden jag reste till England och upplevde opera i Glyndebourne och månaden Saltis och Ella var i Svärje.


Men mitt i den vackra sommaren blev det det svart i Oslo; en slagskugga sänkte sig som ännu ligger kvar...

Augusti dominerades av ridresan till Norge i sällskap med glada vänner och fantastiska hästar.



September är skördemånaden och jag hade glädjen att komma ut i skogen och få en riklig tilldelning av både rött och gult guld.



Oktober började bra i New York



och slutade också bra - i Kina.


I november jobbades det med högtryck för kampanjen mot våld mot kvinnor.


Samtidigt hade vår konstförening utställning i Hässleholms Kulturhus av Susanne Demånes fantastiska skapelser - tills taket trillade ner i Kulturhuset. Utställningen kunde dock öppna igen efter två veckor, tack och lov.


Det hanns med en härlig bloggträff också, Petchie, Viggo och Viggos mormor och jag sågs en eftermiddag i Eslöv. Nu är Viggo och hans föräldrar i Spanien för att fira jul och träffa den spanska släkten. Oj, vad han ska bli  - välförtjänt - bortskämd.


Så blev det december och julen närmar sig med stora kliv! Jag åkte en dag till Köpenhamn och kände på stämningen där. Jo, den var fin!


Det hann precis bli bli lördag innan jag var klar med fredagstemat men så har det varit en aktiv dag med gudbarn på morgonen och viktiga ärenden i Malmö och annorstädes resten av dagen.
En skön helg tillönskas alla bloggare och läsare! Simma lugnt, det blir jul hur vi än gör.

tisdag 13 december 2011

Jag drog till Dronningens By

Jag brukar tycka det är trevligt att vandra i Köpenhamn när som helst med före jul lockar det extra. Just nu lockade Krøyerutställningen på Hirschsprungs samling allra mest. Det är en verkligt stor utställning och man får se verk från hela Krøyers produktion, inte bara Skagenbilderna som annars dominerar. Helt andra stilar och färgskalor förekommer också som vittne till Krøyers återkommande resor i världen. Stor kontrast mot Skagenbilderna utgör porträttet av Messalina, tredje hustru till den romerske kejsaren Claudius. Den här typen av måleri var en populärt under en period och Krøyer var inget undantag.


Intryck gjorde också bilder från olika verkstäder, t ex en hattmakares dystra rum med ett par magra småpojkar som assistenter eller denna från Burmeister og Wains smedja.


Någon julshopping ägnade jag mig inte åt men gjorde ett besök hos min silverlärare, Owe Johansson, i hans ateljé på K29 på Kompagnistræde. Jag fick också tillfälle att hälsa på ett par av  hans lärningar, jätteduktiga tjejer. En av dem, Sanna Lidström, har en blogg där hon visar vad hon redan kan. Sanna jobbar deltid på modeaffären Monki i Köpenhamn och sitter i smedjan resten av tiden. Vid mitt besök var hon i klädbutiken och jag fick gå dit med ett smørrebrød från Owe, annars hade jag missat Sanna.
Vi andra satt i smedjan och kalasade.


På ovanvåningen huserar Owes dotter, Maxjenny Forslund, med sin berömda kläddesign. Är man egen företagare är det här med föräldraledighet inte så lätt. Så knappt tre månader gamla Vega får vara med mamma på jobbet redan.



Numera undviker jag mestadels det alldeles för överbefolkade Strøget men jag var ju tvungen att gå till Den Kongelige och se de traditionella dukade borden, i år med temat To kendte generationer. Det här bordet var dukat av Ole Lynggard med dotter Charlotte.




Det var med trötta fötter jag sedan traskade till tåget hem efter att ha piggat upp mig med kaffe och en chokladkaka på vägen till Hovedbangården. Tilläggas kan att det var stormvarning för dagen och hemma i norra Skåne blåste och regnade det både på morgonen och på kvällen. I Köpenhamn var blåsten ganska blygsam och det kom inte en droppe regn på mig.

fredag 9 december 2011

Utmaning: Fem saker ni inte visste om mig

Anna of Sweden har utmanat ett flertal av oss bloggare, däribland mig,  att berätta fem saker om oss själva. Jag har grunnat ett par dagar på sånt jag inte redan har berättat på bloggen även om jag inte kan garantera att det inte slunkit med någon gång.

1 Jag har varit kattuppfödare (Russian blue) i ca 10 år på 1980-talet.

2 Jag har en gång gått kurs i hundspannskörning - jättehäftigt och underbara hundar!

3 Jag hatar att städa. Inte särskilt originellt, dock.

4 Jag har varit i Nordamerika, Asien och Australien men inte i Sydamerika eller Afrika. Måste åtgärdas!

5 Det som retar mig mest är att jag inte kan sjunga. Men älskar opera, fast det visste ni redan.

Bilden hämtad från Matti Holmgrens hemsida - min kursledare i hundspann.

Fredagstema: Lucia

Temavärdinnan Annika vill läsa om Lucia denna fredag. Luciadagen är på onsdag i nästa vecka och jag bespetsar mig på ett Luciatåg på kvällen då en förening jag är med i har ett möte med jultema. Annars har det blivit glest mellan Luciatågen på senare år. Medan jag jobbade kom det alltid Luciatåg på alla avdelningar på sjukhuset som personal anordnade och stadens Lucia brukade dyka upp i matsalen någon gång om än inte alltid på den rätta dagen. Förra året var jag bjuden till gudsonens dagis för att se det Luciatåg barnen skulle gå och där Karl skulle vara pepparkaksgubbe (eller var det tomte??). Tyvärr missuppfattade jag tidpunkten och kom aldrig dit. Vilket Karls ömma moder ansåg var lika bra eftersom Karl ägnade sig åt att ligga på golvet och vråla av ilska och inte alls ville gå i nåt löjligt Luciatåg.

Ett år kom ett dagiståg  med 4-5 åringar till jobbet med en lång rad Lucior med ljus i håret - ingen ville vara tärna så då fick alla bli Lucia...

Under skoltiden gick jag med i många Luciatåg, både i skolan och i andra sammanhang, dock alltid som tärna. En gång läste jag en dikt (har glömt vilken) som fick ögonen att tåras på gamla tanter som ville att jag skulle läsa den en gång till. Det varken ville eller kunde jag eftersom stämningen försvann efter det första framförandet och jag inte kunde återskapa min inspiration. Min da capo-vägran gjorde min mor rasande och den utskällningen förstörde dagen totalt för mig. Det kan vara därför jag glömt vilken dikt det var, den blev ju ändå förstörd av oförstående vuxna.

På studenkorridoren gick killarna Luciatåg till alla rum. Lucia var den längste killen, Stellan, med levande ljus i håret. Därför blev alla plastkåporna på taklamporna förstörda där han skred fram. De smalt och blev sotiga!

Ett år kom det in en holländsk långtradarchaufför till sjukhuset på lucianatten. Han hamnade på IVA och när Luciatåget kom till IVA kl 7 på morgonen blev han förskräckt. Han hade aldrig hört talas om Lucia och trodde kanske att hans hjärnskakning spelade honom ett spratt. Vi kunde dock lugna honom och sedan var han bara förtjust och bedårad.

En luciamorgon för ca 15 år sedan körde jag i diket pga ishalka. Med flit satte jag bilen i diket eftersom alternativet var att köra in i den bil som stod tvärs över den smala vägen precis efter en kurva och att stanna var inte att tänka på. I diket på andra sidan stod grusbilen som också halkat av. Grusbilsföraren kunde dock grusa för hand runt både sin och min bil och till slut dra upp min bil och vända den  på andra hållet. Jag glömmer aldrig hans uppmaning: "Köur him med daj, kvinga!" Tala inte om för honom att jag inte gjorde det utan körde en mindre hal omväg till min destination.

Avslutningsvis vill jag göra reklam för en duktig silversmed som gjort en fantastiskt vacker modern luciakrona. Levande ljus i i håret har alltid gjort mig lätt nervös och den här är inte eldfarlig men verkligt vacker!


Silversmeden heter Sonja Ekman och har sin ateljé i Lund. Kronan har hon gjort 2001 till Malmö Stads Lucia.


torsdag 8 december 2011

Demokratiskt underskott i EU!

Hjälp till att försöka stoppa Tyskland och Frankrike att skjuta Lissabonfördraget i sank genom en blixtkupp! Det är tillräckligt illa med den brist på demokrati som finns i EU-politiken; det måste diskuteras bland vanligt folk innan det beslutas om vart våra skattepengar ska gå.
 Gå in här och signera om du håller med. Genast, för det brinner i knutarna!

fredag 2 december 2011

Fredagstema: Min drömdecember

Annika i Reston har höjt taktpinnen och nu vill hon veta hur en idealisk december månad ser ut.
Ja, inte ska det ösregna som det gjort idag, den 2:e i månaden. Jag skulle helst ha LITET snö och någon minusgrad. Ingen snö på vägarna, tack, och fr a ingen ishalka.

Det är den mörkaste tiden och då lyser snön upp det som alla adventsljus och stjärnor i alla fönster orkar med.

Jag har annars inga speciella krav på månaden som sådan. Vi firar ingen överdådig jul så förberedelserna är inte överväldigande. Jag bakar pepparkakor (världens godaste men enklaste skurna, inget kavlande), saffransbröd (Prästens hår) och struvor.
Just i år kommer vi att ha vänner från Kalifornien här över jul så kanske jag anstränger mig en aning extra med en sillinläggning men de är förvarande att det blir en enkel tillställning här.
Årets  utegris är just slaktad och avhämtas i morgon, lördag, och efter leverans av ena halvan till kompisen vi delar med ska den paketeras och ner i frysen. I vanliga fall styckar jag själv, dvs jag assisterar en styckningskunnig god vän, men i år får vi färdigstyckat. Vi fick inte ihop det tidsmässigt annars.
De här sysslorna känns väldigt trevliga och hör till min december. Det känns faktiskt litet tomt att inte ha den där förmiddagen med styckningen tillsammans med M och han sa likadant men vi hoppas på nästa år.

Just denna december tillkommer flera faktorer som kan göra att årets sista månad närmar sig drömmen. Jag ska se två Metoperaförställningar i HD på bio och en opera i Malmö, Jenufa. I Malmö sjunger bl a Erika Sunnegård, en av mina favoriter.

Idealdrömmen vore att hela familjen kunde samlas, inklusive Saltisfamiljen, någon av juldagarna men det lyckas vi inte med i år.

En drömdecember är en månad utan stress och en stillsam jul med TV:n avstängd utom för Karl Bertil Jonsson.

Alla bloggare och läsare önskas en god andra advent!

Friskfaktorer

Det har många gånger bekräftats att det är hälsobefrämjande med husdjur. Från att det tills för några år sedan var helt otänkbart med katter eller hundar på vårdboenden för äldre blir det nu allt vanligare med en katt som bor på hemmet eller att en vårdhund kommer på besök.
Just nu pågår Läkarsällskapets Riksstämma i Stockholm. En anledning till att jag inte är där är att jag sedan många år bojkottat Älvsjömässan och bara åkt de år den varit i Göteborg. Älvsjömässan är så vansinnigt otrivsam och belägen långt från staden och nåbar bara med ett gräsligt pendeltåg. Svenska Mässan ligger mitt i Göteborg med gångavstånd till allt man tänka sig vilja hinna till. Tyvärr kommer Riksstämman inte längre att förläggas vartannat år till Göteborg utan bara hållas i Stockholm.
Nå, det var inte det jag skulle berätta om utan om vårdhunden Othello och hans medarbetare som utbildas i Brösarp.

(Bilden är från Dagens Medicins rapportering från Riksstämman)

Läs om vårdhundsutbildningen här.

Sonja och Olga bekräftar att det är hälsosamt med katt men ställer sig något tveksamma till hundar... För en tid sedan hade vi besök av goda vänner som ville ta sin hund med sig och den var naturligtvis välkommen. Jag kommer inte ihåg rasen men det är en ganska stor hund, nästan i schäferstorlek. Vi stängde in katterna och den mycket sällskapliga och trevliga hunden gick omkring och nosade och noterade förstås den intressanta doften bakom den stängda dörren. Hon satte nosen vid golvet men blev helt förfärad och tjöt i himmelens höjd när en lång kloförsedd grå tass kom farande under dörren (vi har inga trösklar) och viftade för att fånga odjuret utanför. Hunden rusade till matte och vågade sig inte fram till dörren mer.
Jag kan tänka mig Sonjas plan att dra in bytet under dörren och göra slut på det sedan. 

onsdag 30 november 2011

Fint besök i Skåne från kontinenten.

Den här charmige unge mannen har tagit sin mamma med sig för att hälsa på släkten i Skåne. Dessutom är han generös nog att även vilja träffa mammas bloggvänner, hurra! Tyvärr råkade Marianne i Älmhult ut för force majeure och kunde inte komma.
Så VIGGO, hans mamma Petchie och jag tillbringade en härlig eftermiddag bland rutiga dukar och världens godaste vedugnsbakade pizzor. Viggos mormor hann också med en stund och en Otto-glass efter sin stressiga arbetsdag.

lördag 26 november 2011

Lijiang revisited

Mitt absoluta favoritställe i Kina är Lijiang, vars gamla stad är listad som världsarv. Den präglas av Naxifolket vars kultur man numera vårdar. Den är intressant på många sätt, bl a av det faktum att den delvis har en matriarkal grund. Bl a lär språket vara konstruerat så att epitetet kvinnlig används som positiv förstärkning och manlig som nedsättande. Man ingick inte äktenskap och vem fadern till ett barn var var oviktigt. En man inbjöds att besöka kvinnans hus men fick inte bo där utan fick gå hem till sin mamma och arbeta. Det finns ett urgammalt skriftspråk, dongba-picturen. Under kulturrevolutionen förstördes stora mängder av ovärderligt material men numera försöker man bevara det som finns kvar.

Som jag berättade kom vi fram mitt i natten efter vår bussresa från Shangri-La men rumskompisen M och jag var uppe med tuppen för att uppleva marknaden och staden på morgonen innan alla hade vaknat. Vi inledde med var sin jakyoghurt, det kan man köpa överallt. Man slurpar den i sig genom ett sugrör och återbördar sedan glasflaskan. Mycket gott!


Sålunda styrkta traskade vi till marknaden och den berättelsen gör sig bäst på bild.
Var så goda!

Somligt kan jag identifiera, som maskrosblad till sallad,
men det här har jag ingen aning om vad det är.


Chili i alla former kan man frossa i.



Nyskördade grönsaker finns hur mycket som helst och man blir oerhört frestad.

Ägg av alla de sorter och hemmablandningar av grönsaker fördiga för woken.


Gissar på tofu, men jag vet inte.

Korgarna är jättefina men litet knökiga att ta med hem på flyget.

På flera hotell serverades vi insaltade jättegoda ankägg på frukostbuffén. Det nog sådana till höger på bilden, stora och ljusblå.

Ägg, ägg ägg!


Över staden vakar Jadedrakens berg med toppar på över 5000 m.


M handlar saftiga clementiner.

Svamp, någon?

Nästan alla är glada och pigga och ställer gärna upp på bild.

Det i mitten ser ut som hela innehållet i en bikupa - utom de levande flygande bina. Desto fler larver... Säkert en dyr delikatess, hm.







I den här avdelningen doftade det himmelskt av inläggningar.



Potatissorterna voro legio.

Nyskördad ingefära. Och så kallas den vi kan köpa här färsk??





Köttmarknaden hastade vi förbi. Den är INTE aptitlig till skillnad från det mesta annat, ja utom bikupan, då.


Men allt är väldigt nystyckat och vem är jag att ha synpunkter...
Tack, du som orkade ända hit! Du har säkert insett att jag är väldigt fascinerad av marknader och kanske särskilt denna. Jag var ju här även förra hösten och hade förberett rumskamraten M på resans höjdpunkt, Lijiang. Jag var litet orolig att jag i min entusiasm hade överdrivit men hon försäkrar att det hade jag verkligen inte.
Idag blir det "bara" marknaden men jag lär återkomma om denna underbara stad.

PS. Bilderna kan klickas större om man vill skärskåda något.