fredag 25 september 2015

Lördagstema: Säsong

Min sista rubrik för september är säsong och på förekommen anledning får ni denna länk
https://www.metopera.org/Season/In-Cinemas/

Anledningen är förstås att jag redan har biljetter till alla Live in HD - föreställningarna från Metroplitanoperan i New York säsongen 2015-16 som sänds på på min biograf i Göingeskogarna.
Jag kan upplysa om - för den som tvivlar - att sångarna INTE har några mikrofoner på sig ens vid dessa föreställningar som sänds över hela världen live, senast jag såg en siffra var 64 länder med. Sändningarna utgår från en sändningsbil utanför operan som på nåt tekniskt avancerat sätt tjuvlyssnar på föreställningen och vidarebefordrar den ut i etern.

Metoperans säsong startade i måndags med galaföreställning av Othello. I onsdags hade Turandot säsongspremiär och i går, fredag, hade Il Trovatore sammalunda. 
Turandot på Met är deras dekormässigt näst största uppsättning och jag kan lova att den är magnifik, ty jag var där i onsdags.
Men ännu större kändes upplevelsen i går kväll när Anna Netrebko, Dmitri Hvorostovsky och Yonghoon Lee sjöng huvudrollerna i Trubaduren. Inte bara för att de är bäst utan också för att Hvorostovsky är tillbaka efter att i sommar behandlats för en hjärntumör. Det var så uppenbart att alla var lyckliga över detta, inte minst dirigenten och orkestern som överhöljde honom med blommor efteråt och hela publiken stod upp och jublade.
Nästa lördag är jag hemma igen och då ser jag matinéföreställningen live i HD på bio!

Härmed lämnar jag över stafettpinnen för oktobers lördagsteman till Pettaskarin!

lördag 19 september 2015

Lördagstema: Äta bör man annars dör man!



Sällan eller aldrig har väl dieter rekommenderats, matvaror förklarats skadliga om inte livsfarliga och hundratals kokböcker publicerats i en takt som nu. Medan det på många platser på jorden handlar om att över huvud taget få något i magen varje dag så är västvärldens upptagenhet av vad vi stoppar i oss absurd. Tack och lov har visionen med ett piller istället för mat aldrig blivit verklighet eller ens prövad.

Nöjsam läsning men numera svår att laga mat efter!
 Människan är en otroligt anpassningsbar varelse när det kommer till vårt energiintag. Vi överlever på det som finns tillgängligt, helt enkelt, från vegetabilier av olika slag över larver och insekter till kött och fisk om det så är valspäck eller hjortstek. Våra tänder visar att vi är allätare.

Min egen filosofi om mat är att man kan äta allting men inte alltid! Sundast känns "matpyramiden" eller "tallriksmodellen" med mycket grönsaker och rotfrukter, mindre ägg, kött eller fisk och viktmässigt minst fett. Att räkna intagna kalorier är superenkelt:
1 gram kolhydrat eller protein tillför 4 kcal, 1gram fett tillför 9 kcal. Att räkna hur många man gör av med är betydligt svårare men låter sig göras, det finns tabeller för det.

Att vi gillar sött har nog förklaringar i evolutionen, söta frukter och bär visade sig vara ätliga och ge mycket energi per viktenhet. Problemet idag är att vi har mer eller mindre fri tillgång till söta produkter och överkonsumerar dem. Läsk är en för mig totalt onödig produkt. I min barndom var det en sällsynt festdryck; det kunde det gott ha förblivit. Sylt och saft som förr måste kokas med mycket socker för att inte mögla kan idag frysas med en bråkdel av sockerhalten. Torkning är också en bra och användbar metod!

Rubinolaäpplen låter sig torkas utan att bli fula i färgen, t o m.

De flesta dieter avsedda för viktminskning fungerar - om man följer dem. Det är dock oftast lättare sagt än gjort. Förr eller senare återfaller de flesta i sina gamla vanor. 
Vissa dieter kan vara farliga. Det har förekommit kommersiella bantningsprodukter bl a en som tillverkades av kohud som förorsakade ett antal dödsfall. 
Den just nu populära lågkolhydrat-högfettskosten kan också vara farlig i vissa fall. Nyligen rapporterades i Läkartidningen om en ammande mamma som både åt för litet och åt enligt den kosten och råkade i svår syra-basrubbning, ett livshotande tillstånd. 

Äter vegetariskt gör en stor del av världens befolkning antingen av nödtvång eller övertygelse och med bl a  baljväxter får man fullt tillräckligt med protein. I Asien skaffar man sig ofta proteintillskott med larver och insekter, något som diskuteras allt mera även i vår del av världen. Vissa menar att vi måste leta efter alternativa proteinkällor även i vår del av världen. På marknaderna i Kina och Laos där jag rest saluförs en hel del som får håret att resa sig och magen vända sig på en svensk. Vad sägs t ex om orm, skorpioner eller sjöstjärnor på grillspett? Eller larver?

De här påstods vara en delikatess och var jättedyra på en marknad i Laos.

Själv vill jag äta en blandad kost med en stor andel grönsaker. Helvegetariska dagar har vi ofta. Vi försöker köpa så ekologiskt det går och har fördelen att vi kan köpa direkt från gårdar i närheten. Eftersom vi äter kött menar vi att allt ska tas tillvara och vi äter med förtjusning inälvsmat. Allra godast är kalvbräss och lammnjure! Grislever blir till hemlagad leverpastej och stekt kalvlever är en ren delikatess, något finkrogskockarna också återupptäckt på senare år.

Det är också glädjande att våra vanliga butiker har allt mera ekologiska varor. Somliga hävdar att det blir mycket dyrare men prisskillnaden blir allt mindre. Ekologiska rotfrukter är billigt och om man dessutom tar tillvara och inte kastar stora delar av det man handlar - vilket statistiken säger att vi gör - så behöver inte matkontot bli dyrare alls. Fö gjorde jag en god pesto av fräsch morotsblast och solrosfrön härförleden.

I vårt nordliga hörn av världen har mejerivaror varit en viktig del av dieten i årtusenden, därför har vi behållit enzymet laktas i våra magar som krävs för att bryta ner mjölksockret, laktos. De flesta människor på jorden kan som vuxna inte det, de har för litet laktas. I yoghurt och ost finns inte så mycket laktos så det brukar gå bra att äta för de flesta. Många av våra invandrare kan behöva tillgång till laktosfria alternativ av andra produkter men enligt vissa medicinska rapporter har vi just nu en "modetrend" med mer eller mindre inbillad laktosintolerans. Vilket förstås utnyttjas i reklamen för
t ex havremjölk till mjölkböndernas ilska. F ö kan jag tänka mig att betala mer för svenska mjölkprodukter så att mjölkbönderna inte behöver lägga ner i allt snabbare takt!

Sk kosttillskott är helt onödiga för friska människor som äter varierat. Dess enda nytta är för penningpungen hos försäljarna. Somligt är rent av skadligt att använda invärtes!

Äta bör man, annars dör man - äter gör man, ändå dör man. Förr eller senare.
Dessutom påstås en hel del självmord begås med kniv och gaffel.

En trevlig helg med go' mad, möen mad (nej, lagom!) o mad i rättan ti' tillönskas er alla!



lördag 12 september 2015

Lördagstema: Naturligt

När jag tänker på begreppet naturligt brukar jag minnas ett tillfälle när jag avrådde en ung bekant från att slösa bort sin magra kassa på sk hälsopreparat. Hon invände då att det i varje fall inte kunde vara skadligt att inta sk naturmedel eftersom det bara vara "naturliga" ingredienser. Tja, sa jag då, bly, arsenik, uran, kadmium, svampgift och cyankalium är väldigt naturliga också.

Jag tror beteckningen naturlig är en av de mest missbrukade (liksom begreppet äkta som avhandlades i TV-programmet Plus i veckan).

Vad är t ex naturmaterial i kläder? Genast tänker vi på bomull, lin, silke och ylle och några litet mera ovanliga som rami, hampa, bambu och som jag senast sett, eukalyptusfiber (känns som silke!). Innan alla dessa fibrer kan omvandlas till kläder måste de genomgå ett antal processer som, vad jag förstår, innebär användning av mer eller mindre skadliga kemikalier och färger. Innan vi kan ta på oss ett behagligt bomullsplagg har det dessutom gått åt enorma mängder vatten, ofta i länder där rent vatten är en bristvara.
Inte känns det särskilt naturligt?
Viskos, som säljs under ett flertal namn, tillverkas vanligen av träfiber och brukar ömsom räknas till naturmaterial, ömsom till syntetmaterial. Syntetfibrer tillverkas oftast av olja och liknar plast. Ännu tillverkas den mesta plasten av petroleum men man kan framställa plast ur en mängd organiska produkter, t ex görs nu en populär plastkasse, Hinzaväskan, av sockerrör. Är förresten inte olja en naturprodukt i sig?  

Att kalla något onaturligt brukar betyda att man inte gillar en viss företeelse. HBTQ-beteende upprör en del som menar att det är onaturligt och därmed förkastligt, ja, rent av syndigt.
Att djurvärlden i själva naturen uppvisar otaliga sådana beteenden tycks inte imponera på den som bestämt sig för att "hen" inte får finnas. Den sk naturen spelar oss ibland spratt och ger vissa människor mönster i könskromosomerna som inte är bara xx eller xy utan t ex xxy eller xo. (En ensam y-kromosom är inte förenlig med liv, den har bara några få gener som i stort sett reglerar testosteron. Liv förutsätter minst en x-kromosom.)
I själva verket är det homofobi som är onaturlig om vi nu anammar det språkbruket.

För några decennier sedan spekulerades i att vi skulle kunna sluta äta "vanlig" mat och bara livnära oss på ett dagligt piller. Utvecklingen har, tack och lov, inte tagit oss dit även om vitaminpiller kanske ibland är nödvändiga när man  i industrin processat maten så hårt att viktiga näringsämnen gått förlorade. Själv försöker jag hitta ekologiska produkter som inte utsatts för giftiga bekämpningsmedel. Inte för att de skulle vara mera naturliga men förhoppningsvis mindre förgiftade.

Tillbaka till sk naturmedel. Som mediciner framhålls dessa ibland som överlägsna de läkemedel vi från läkemedelsindustrin. Då glömmer man alla de mediciner som industrin framställer med utgångspunkt från naturen, t ex penicillin från mögel, aspirin från salixbark, atropin från belladonna, digitalis från fingerborgsblomma och ett flertal cancermediciner från olika växter, bl a vintergröna.

Vincristin tillverkas av vintergröna, en vanlig marktäckare i bl a min trädgård.

Det finns också en växande skara människor som anser att vaccinering är onaturligt och att det vore bättre att genomlida sjukdomarna "naturligt". Att många då skulle dö eller få livslånga skador av t ex mässling eller polio tycks dessa skeptiker irrelevant. Just nu står vi inför  en hotande polioepidemi i Ukraina och Rumänien där krig och en utbredd vaccinationsskepsis stoppar den massvaccinering som är nödvändig.

Kanske vi får vara beredda på att naturen slår tillbaka....

Övriga lördagsbloggare finner du i högerspalten!





lördag 5 september 2015

Lördagstema: Kultur

Nu är hösten igång och med den våra lördagsfunderingar. Om jag skulle ha svårt att få ur mig något så får jag skylla mig själv för det är jag som hittat på rubrikerna i september.

När folk undrar vad i all sin dar jag lyckas sysselsätta mig med som pensionär brukar jag svara att jag odlar min själ och min trädgård, dvs jag idkar kultur i både andlig och fysisk bemärkelse. Ordet kultur betyder ju ursprungligen odling.
Hela trädgården är full av olika växtkulturer där jag försöker bringa ordning enligt egna filosofier; inte för många räta vinklar och raka linjer utan mera huller om buller och litet rufsigt. Trots det räknas även min trädgård in i kulturlandskapet till skillnad från naturen.

Fast när vi anser oss vara ute i naturen är det nog ändå oftast så att människan gjort ett kulturellt avtryck i alla fall genom att ha skördat, avverkat, flyttat om i sten- och jordlager i sekler, odlat och övergivit, bränt och inplanterat främmande djur och växter. Vi är omgivna och invaderade av bakteriekulturer, somliga snälla i ett samliv av ömsesidig nytta, andra riktigt elaka som inväntar rätt tillfälle att slå oss med sjukdom och död.

På tidningarnas alltmer krympande kultursidor läser vi om populärkultur, finkultur, snobbkultur och vulgärkultur. Konst och konsthantverk, musik, litteratur, teater, föreningsliv, underhållning och olika typer av mer eller mindre originella sysselsättningar räknas alla som kultur.


Ett begrepp som diskuterades mycket i vintras var kulturmannen. Det som är bra med det är att jag fick ett namn på en typ av män i offentligheten jag får kräkreflexer av att se och höra. F ö säger jag bara Heja Ebba!

Samhället anser att kultur är viktigt för människan och skattepengar bidrar därför till sådana kulturyttringar som för tillfället betraktas som bra för oss och vi har en kulturminister. Vissa kulturdelar klarar sig ekonomiskt bra på egen hand genom att de kommersiellt får många att själv köpa den kultur de önskar. Men stora delar har inte en chans att bekosta sin existens och då krävs sponsring på något sätt, skattevägen eller genom reklam, t ex.
En fd kulturminister tyckte för några år sedan att större delar av kulturen  skulle "klara sig själv" ekonomiskt och glömde då tydligen bort att t ex konst och seriös musik historiskt aldrig ens skulle existerat utan mecenater i form av rika människor, kungar eller kyrkor och kloster. Inte heller idag räcker t ex biljettpriset på teater, museer och konserter för att täcka verksamhetens kostnad. I vårt land har vi fattat demokratiskt beslut att stödja en mängd kulturformer, i vissa länder får man lita till donationer, företag och gåvor för att t ex hålla museer och teatrar i gång.

Kultur är ibland livsfarlig. Allt för många exempel finns på hur diktaturer bestämmer vilken konst och litteratur som finnas, det misshagliga bränns och dess utövare straffas och förföljs.

En oändlig mängd kulturell verksamhets drivs ideellt av människor som älskar just ett visst kulturellt uttryck. Ett exempel är det synnerligen stora antalet konstföreningarna men många andra varianter finns. Ett blygsamt kommunalt bidrag och en grupp entusiaster uträttar underverk i hela vårt land.
Nästa utställare i vår lokala konstförening i Tyringe är träkonstnären Marita Olsson från Värmland. Hon hörde själv av sig efter att ha läst i tidskriften Konstperspektiv att vi är en aktiv förening med många intressanta utställare. Vi tänkte att hon inte fattat hur långt hon hade hit men det hade hon visst det och ville gärna komma. Bilden visar ett av hennes fantasifulla skåp.



Bildningsförbund, syjuntor, stickkafeer, vävstugor, fotoklubbar, variationerna är oändliga, och alla sysslar de med kultur.

Mina egna kulturaktiviteter denna sommar har varit synnerligen många, allt från utställningar, bokläsning, föredrag och operaföreställningar. När det gäller opera kan jag nog kallas nörd och jag är väldigt glad i de olika typerna av sommaroperor som förekommer över hela landet. Inte minst lockar de människor som annars inte skulle komma till operahusen. Jag har sett Skånska Operans Carmen, Operafabrikens La Gioconda, Vattnäs Konsertladas Silverfågeln och Höörs Sommaropera om Carl Nielsen. Malmöfestivalen bjöd på gratis helaftonsföreställning på Stora scenen på Stortorget av Eugen Onegin i konsertant framförande inför en jättepublik som satt på marken på konstgräs.
Hösten lovar gott med redan bokade biljetter till flera stycken föreställningar förutom utbudet Live på Bio från Metropolitan.



 Av utställningar har jag bl a sett Karin Ferners i Leksand, en broderiutställning i Falun, Wanås, Verket i Avesta, Ad Reinhardt på Malmö Konsthall, Birgit Nilssons Museum i Båstad, Välkommen till Sverige på Malmöhus Slott, Kvinnorna och barnen på Skarhult, Siljansfors Skogsmuseum i Mora, Munkfors Bruksmuseum, Erlandergården, Lars Lerins Sandgrund i Karlstad och nu senast Louisianas enorma Afrikautställning.
Ett av de verk som gjort stort intryck är Prayer Malmö på Wanås som jag besökt flera gånger i sommar. Ett stort antal samfund från kristna, muslimska och judiska till asatroende har läst in något som kan lyssnas till i ett antal högtalare monterade på en röd matta där man kan krypa runt och urskilja dem en och en från sorlet i hela salen.


Senast idag, lördag, har jag besökt fyra skånegårdar som idkar EKO-kultur och sett grönsaksodlingar, lyckliga grisar och gårdsmejeri.

Nästa vecka ska vi ägna oss något naturligt.