Det kom 30 sms på några få minuter....

... med denna och liknande lydelse:
HjxjhgvvmgvkgkcnbkkcbbvnfbvvvbvvvbvbbbbvbgbvvcvbbbvvvvvvbbbfjgfkgngmgjvhkfkfaqaqqsgklälöäojjöpjökhköjihttjjgkhjkjjvzfhcxxccvvvnööåpöölgkhhkhighokhhjjlåpfhjöäöllkkjvvhvvjbnkklklllööööööåkjlghjhhgxhxccjgjfjggvdvggdhdvdvhvcbbögbfcffffjfhbhnjbcbvvncjzbgttgvvccKhjgvbvvvbbbvvvngbhcbchvccbcvbcgvxccfzbcgvvxhbchbvbbvvbbbmfhvvccvvvvbbbbbbvbbvvvvbcvccbxvbccfhbchjbcjb
Bbbvvcvb
Bvbbkkjjjjh
Jvvvhhhjbbbv
Njbvvvbbbbbb
Jnbkbbbvbbbvbbcbhhfjxgbxhbxhhvzhhhdhjdhggjfgbcgbxhbcjbfjjchjggjcghcggnggfghhhvhghhhgbxxfwfhxcvcvxcccvgvhvvvvcvvbxbxvbxnvcncbbxnvxnxcncvnxbvcbvcvbvccbcxhuqafkhgjhbvvvvhvvvvvvbbvvvv nclxvbvvvbvkckckhhucvbjvbgjhjvbb
Nnbjbvbbbbbvbbjvbvvvvvvvbcnvvvvvvvvvvbgjfjhhlghguggghghhkjghhhhhhhdhdhjjjhkffgjgghhjhhkgkgjkghkhhlggghhhgkfgksgvhfghhhkkfhkuryuuoyyiiutugfghhhhjjjhvvvhhvvvvvvvccgg... JhhjjhjghjfjgfkfglfhbgkcxbhhhxhvcgccvhhgvgcgvghvghjVhhvjfhhhkhhjgjvfjcgkxgbxgbxgvccccghfdgdcfggkfjcfjxhkfhsdhwqdlööääkvmcnnc ccccccvHhvccbhcbcjgjhghhjj



Det visade sig - så klart - att ett företagsamt 3-årigt barn lånat mammas för ögonblicket obevakade mobiltelefon. Möjligen hade ett äldre syskon knäckt lösenkoden och släppt lös lillasyster. Jag fick så småningom tag på telefonens ägare som kunde konstatera att inte bara jag bland kontakterna i adressboken begåvats med ett stort flertal liknande krior. Vilket då föranledde, likaså ett flertal, ursäktsmeddelanden till alla konfunderade mottagare. Man kan bara vara tacksam att det stannade vid sms och inte samtalsuppringningar till Bortre Orienten eller diverse sk betalsamtal à många sköna kronor i sekunden.

Denna telefon kommer att hårdbevakas i fortsättningen samt försågs ju omgående med ny lösenkod som aldrig kommer att uttalas högt och efter detta endast slås in i hemlighet bakom skydd.

Just det här tilltaget blev antagligen inte så rysligt dyrt vilket det tydligen emellanåt blir när barn spelar spel på föräldrarnas telefon eller surfplatta och lyckas köpa virtuella saker för riktiga pengar -
10 000-tals kronor på en liten stund, ibland. Barnen tjatar om lösenkoden för att kunna spela och lär sig snabbt hur man låser upp spärren för köp inuti appar. Speltillverkarna är mycket väl medvetna och gnuggar förstås händerna och kasserar in sköna miljoner.

Den här lilla damen fick en föreläsning och påminnelse - hon visste mycket väl att det inte var tillåtet: "hej, hej, mamma, puss, puss!"

Bilden lånad från nätet.

Detta inlägg som en liten varning till ännu intet ont anande mor- och farföräldrar, gudmödrar, faddrar och de föräldrar som eventuellt inte redan har fattat galoppen.

Sensommar

Augusti har alltid varit min favoritmånad för semester även om jag allteftersom upptäckte att många arrangerade sommaraktiviteter tycktes helt ta slut efter juli månad. Som nöjd panschis är jag inte längre beroende av ledigheter för mina egna planer utan kan göra det som faller mig in när jag behagar.
Jag har sålunda, ensam, med maken och/eller vänner bevistat utställningar, gått på sommaropera, gjort utflykter och besett Malmöfestivalen. Bland annat. Bloggandet har det varit sämre med. Ett rejält ryggskott har jag också hunnit med; det förmörkade min tillvaro i nästan två veckor.

Exempel på utställningar:
Tora Vega Holmström på Malmö Moderna
500 år av kvinnomakt på Skarhults Slott (2 ggr!)
Sensommarljus i Orangeriet på Hovdala
Ett annat mode, också på Hovdala men på stallvinden.
Tycho Brahemuseet på Ven
Hembygdsmuseet på Ven
Wanås Skulpturpark

Tre sommaroperor blev det:
La Scoula på Kulturhuset Anders i Höör (Nyskrivet libretto till barockmusik)
Cosi fan tutte, Skånska Operan på Hovdala (Mozart förflyttad till nutid som TV-såpa)
Titos Mildhet, Operafabriken i Lund (Mozart klädd i tjugotalsmode)

Trädgården har varit ganska försummad denna sommar. Länge var det för varmt för andra åtgärder än att vattna det nödvändigaste. Sen kom slagregnen, sen kom ryggskottet....
Nåja, jag är på gång igen så sakteliga och idag har jag gjort en liten fotopromenad efter några timmar med pelargongenomgång och ogräsrensning.

Makens fågelrestaurang är välbesökt. Han tycker dock att de spiller mycket och slänger talgbolls näten omkring sig. Som tur är finns det dom som också städar.

Lådorna med Mårbackapelargoner blommar ännu rikligt.

"Potatisträdet" är nu 20 år gammalt ocj blommar snällt.

Den här pelargonen är en riktigt gammal sort, minst 100 år. Kommer från svägerskans mormors tid.

Blyblomma gillar jag. Har sett den växa som jättehäckar i Kalifornien och på Madeira men här hemma blir det som krukväxt av blygsamma dimensioner.

Unikpelargonen Vodoo har blommat som besatt hela sommaren. Tyvärr är den skör och slagregnen knäckte ett stort antal grenar. Men jag har satt nya sticklingar och än knoppas de fyra exemplar jag har. Jag har frågat pelargonexperter vad det är för skillnad på unikpelargoner och de engelska - bladverken är snarlika - men har inte fått nåt svar. Vet någon av mina läsare? Tills vidare behandlar jag Vodoo på samma sätt som de engelska, dvs nerklippning på hösten, inte våren som övriga.

Agapanthusblomningen är nu definitivt över hos mig, detta är den allra sista med blått kvar. Men jag har många "ättlingar" hos flera vänner som har senare blomning än jag och jag njuter hos dem nu.

Den småblommiga klematisen "Summer Snow" är helt täckt av blommor.

Var den här malvan kommit ifrån vet jag inte, den bara stod där en dag.

Några äpplen blir det i år också, om än inte några mängder.

Vissa ogräs nänns man bara inte ta bort, eller hur?

Och här är ett till.

Efter hand som blommorna vissnar kommer det nya i toppen på funkia.

Fuchsior hör också till favoriterna bland sommarkrukorna. De flesta är ganska gamla, den äldsta är 35 år, faktiskt, övriga ca 10-12 år. Inte roliga på vintern men desto ljuvligare nu. Om jag inte minns fel är detta Mama Blues.

Lindisfarne.

Corsair, tror jag.

Greenpeace.

Ålandsbertan som var jättestor i flera år avdomnade i vintras men ett enda skott tog sig och äntligen blommar hon, den senfärdiga rosenknoppen. Trevligt nog har jag delat med mig till både Stockholm, Sölvesborg och Älmhult där hon också trivs gott.

Det märks att mörkret är på väg och kvällarna är inte längre ljumma. Men augustimånen är speciell och inte alltid dold bakom molnen.

Först kom den upp bakom skogen medan himlen fortfarande var blå.

Sen hängde den där som en stor skimrande lampa.

September är ingen dålig årstid heller. Då tar diverse skördefester vid!

Åskan dundrar och regnet öser.

I morse vid 6-tiden vaknade jag av åskmuller. Vi for upp och stängde av det som skulle stängas av och sedan var det blixt och dunder i en dryg timme och slagregn på dem av mina stackars pelargoner som inte har tak över sig. Tack och lov gick inget sönder trots att vi inte lyckas dra ut alla sladdar och lägga kontakterna minst 50 cm från uttagen som jag läste häromdagen att man ska. Förra sommaren gick ett modem sönder av åskan. Man är ju heller inte hemma alltid när det brakar löst och att förbereda sig för åska varje gång man går hemifrån är ju att ta i.

Nu på kvällen hotar det igen, det har redan börjat regna efter en annars solig och fin dag. Drygt 30 grader har dock gjort det ganska svettigt.

Vitlöken är finfixad, det blev en hyfsad skörd, bättre än i fjol. Men nästan alla stjälkar har blivit hårda med luftlökar i och de allra flesta har också gått i blom. Om det är värmen eller att jag vattnat för litet vet jag inte. Är någon av mina läsare bra på vitlöksodling så är jag tacksam för tips. Flätor var inte att tänka på, det fick bli nät istället, sådana jag köpt frukt i.

En rejäl påse för utsäde är undanlagd och en kartong ska skickas till brorsonen som brukar uppskatta min vitlök i sin matlagning.

Som jag visat tidigare fick jag några stora elefantlökar av de jag satte av mina från Kalifornien hemförda lökar. Den största väger 220 g! De jag hade med hem vägde 300g, så jag lyckades ganska bra. Nu har jag sparat de flesta till utsäde för nästa års skörd. De ska i jorden i november.