lördag 4 december 2010

Litet Kina på hemmaplan - matlagningskurs

Idag var det så dags för kurs i kinesisk matlagning för Jia Jönsson som har ett företag som heter Lyckostenen. Jia har varit reseledare för de två gruppresor jag gjort till Kina och därefter har hon blivit en verkligt god vän. Jag har varit på kalligrafiövningar för henne och även knagglat litet mandarin. Hennes pappa har lärt mig spela Mah Jong förra sommaren när han och Jias mamma tillbringade ett halvår i Sverige. Jia kommer från Chengdu i Sichuan där, enligt min mening, den godaste maten i Kina lagas.

Nu samlades vi 6 glada damer i ett restaurangkök i Billesholm där Jia hyrt in oss. Hon hade bunkrat ingredienser i de kinesiska affärerna i Helsingborg så att vi skulle ha så autentiska råvaror som möjligt.

Recept delades ut så att var och en fick en rätt att ansvara för. På min lott föll sötsura kamben (tunna revbensspjäll avhuggna i ca 10 cm benlängd).
Först skulle de kokas i 20 minuter i vatten med krossad ingefära. Under tiden rostar man sesamfrön i torr stekpanna tills det doftar gott.

Kambenen tas upp och delas i mindre bitar. Sen bryner man dem i litet olja och saltar försiktigt. Tillsätt 3 msk socker och låt ta mera färg.

Tilsätt 1 tsk soja och en msk vinäger, stek i en minut till. Häll sen på 1 dl av buljongen benen kokte i och en msk matlagningsvin. Sänk värmen och låt all vätska koka in. Smaka av med ngn matsked vinäger till.
Lägg upp på fat och strö rostade seamfrön över. Garanterat jättegott!

Övriga rätter var

Stekta räkor med grönsaker
Fiskkryddade auberginer
Stekt tofu i kokosmjölkssås
Brytbönor med fläskkött
Stark gurksallad från Sichuan (vitlök, chiliolja, sesamolja, vinäger, salt och socker)
Sötpotatiskakor med honung

Räkorna var färska tigerräkor och dem är jag tveksam till av miljöskäl, men gott var det.
Auberginsåsen var läcker men jag är inte så förtjust i konsistensen av kokt aubergin.
Gurksalladen var perfekt - har redan förvandlat den gurka jag fick i min Mossagårdslåda i går till Sichuanvariant.
Brytbönorna med tunna fläskköttsstrimlor var gudagoda.
Sötpotatiskakorna med rismjöl var en lagom söt avslutning.





Här fattas det kokta riset som vi naturligtvis hade till alla rätterna.

Räkorna

Aubergin i sås

Gurksallad

Kamben

Stekt tofu

Brytbönor med fläskkött

Alla lät sig väl smaka och mycket mätta och belåtna åkte vi hem. Nästa lektion planeras till en lördag i februari. Då, Christina på stationen, ska det bli dim sum, bl a!

9 kommentarer:

  1. Mycket inspirerande. Jag får sådan lust att tillreda kinamat när jag läser både din och Christinas blogg.

    SvaraRadera
  2. Oooh, nu blev jag ÄÄNU HUNGRIGARE!!!
    Det ser såå gott ut! :-)
    Kramar!

    SvaraRadera
  3. Det såg väldigt gott ut alltihop.
    Receptet på gurksalladen från Sichuan får du gärna lägga ut :-)

    SvaraRadera
  4. Karin:
    Smakerna är fantastiska!

    Saltis:
    Skicka efter från Sichuanstället vi anlitat förut, vetja!

    Christina:
    Egentligen finns det redan i parentes efter men jag kan lägga ut det så som Jia gett oss det!

    SvaraRadera
  5. Mirrfamiljen har en kinesisk studentska, Li Ye, som bor hos dem på au pair basis. Hon lagar nästan all mat som är helt kinesisk och dessutom vegetarisk hemma hos familjen. Det är förödande gott...

    Lite kycklingbitar stekta i olja med några spännande kryddor t.ex. anis har hon med ibland till Mirrmaken och mig, som inte är vegetarianer. Både Mirren och Mirrmaken äter med pinnar och jag försöker med mindre framgång.

    Jag kan inte äta aubergin av den anledning som du nämnde...

    SvaraRadera
  6. Ingrid:
    Lyckliga dom som har en sån kocka!
    Pinn-ätning klarar jag utmärkt numera. Den mesta kinamaten är ju lagad i lagom pinn-storlek. Sen ska man vara medveten om att kineserna själva inte äter så elegant precis. Dom kladdar, sörplar och skyfflar med upplyft skål in i munnen rätt friskt. Och använder fingrarna när det behövs.

    SvaraRadera
  7. Låter så fint och ovanligt. Såg du vinägertillverkaren i TV?

    SvaraRadera
  8. Eva:
    Jag tittat i efterskott på SVT Play och har i dag sett just vinägerprogrammet. Jag blir lika salig som Fredrik Önnevall av den smakrika maten!

    SvaraRadera
  9. Vad gott det ser ut!!
    Fredrik Önnevall är för övrigt en gammal kompis till mig - han var ledare på mitt konfirmationsläger 1990 och vi höll nära kontakt i några år efter det.

    SvaraRadera