lördag 5 december 2015

Lördagstema: Övning ger färdighet

Anna leder oss genom decembers lördagar. Så sant som det är sagt ger övning färdighet, eller uttryckt på annat sätt, upprepning är all kunskaps moder!
De första svettluddiga alstern när man lärde sig sticka, virka och sy har nog många av oss i minnet.
Tappade maskor gick väl an, tappade sugar var värre, men till slut, ibland efter gråt och tandagnisslan, satt det! Tala om upprepning.....
Just den här tröjan i Bohusstickning har jag faktiskt stickat fast bilden är från nätet.
Trist nog har jag upptäckt att det numera inte alls är ovanligt att yngre personer inte längre lär sig att sticka och virka eller ens att sy.
Sen ska väl erkännas att somliga lär sig fortare än andra, både praktiska och teoretiska färdigheter och några lär sig inte alls.

Att få lära sig läsa noter och pröva på nåt musikinstrument blir också svåråtkomligare när kommunala musikskolor får allt mindre resurser. Själv fick jag ta pianolektioner redan innan vi hade nåt eget piano och jag satt hemma och övade på en pappersklaviatur i en hel termin.
När jag första gången körde med en bekants hästsläp på hennes begäran och vi behövde  vända ekipaget beordrade hon mig att köra en omväg istället för att backa och komma runt. Jag trodde hon kunde eftersom hon kört med släp i många år men, se, det kunde hon inte. Hon brukade be "nån annan" om det var nödvändigt att backa. Ånej, jag satte genast igång att öva och snart var jag "nån annan" varje gång hon kom hem från tävling med dotterns häst och släpen skulle parkeras. Inte så att jag har blivit precisionsbackare men det funkar i alla fall. Och körkort för tungt släp tog jag så småningom.

Det gäller att hålla tungan rätt i mun...

Få av oss är verkliga naturbegåvningar i något avseende men när man hittar det man i alla fall har fallenhet för så blir det roligare att öva och uppnå färdighet! Så kom igen, nu tar vi det från början igen!

Nästa vecka skriver vi om en salig blandning.




12 kommentarer:

  1. Vilken fantastiskt vacker stickning!
    Jag tillhör inte den yngre generationen, men kan ändå inte varken sy eller sticka. Jag var en av dem som verkligen tappade sugen till dylikt handarbete p.g.a. en slöjdlärarinnas totala avsaknad i konsten att uppmuntra istället för att alltid komma med nedlåtande kommentarer. Förresten så kan jag inte backa med släp heller... har aldrig provat och aldrig behövt det heller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag inte hade haft min kloka allra första syslöjdsfröken och min mor som lärde mig grunderna i handarbete så hade jag inte heller kunnat varken sy eller annat. Nästa slöjdlärare gjorde vad hon kunde för att knäcka min lust men jag blev istället så arg att jag gjorde allt för att överträffa mig själv. I hennes ögon blev jag bara allt sämre men i själva verket dög hon inte till sitt ämbete. Alls. Varken som pedagog eller handarbeterska. Mest blev jag utkörd i korridoren för att jag ifrågasatte hennes idiotiska påhitt och usla tillskärarförmåga. Hon felklippte det mesta.

      Radera
  2. Backa med släp står på min "att lära" lista! Tur att livet är rätt så långt! Steppa står också högt på listan men stötdämparna har blivit sämre m åren så jag vet inte om det är nån bra idé. Du har verkligen en poäng i det du säger att få utveckla det man har fallenhet för, det är verkligen olika hos människor men så väldigt mycket roligare att nöta stöta och blöta om utdelningen blir god rätt så snart. Båda mina döttrar stickar och virkar och en av sönerna syr så jag tror att det kanske håller på att "vända"? Ena dotterns driver en blogg "fredrikapavinden" där hon lägger ut beskrivningar och tips och där alla som vill kan lägga upp sina alster, "sy-peppen" :-) Vilken fantastiskt fin tröja föresten! Den tog sin tid att pilla ihop kan jag tänka!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra att dina barn handarbetar! Måtte det vända så att det blir allmänkunskap igen. Inte så att man ska stoppa strumpor igen men i alla fall kunna laga en trasig ficka eller lägga upp ett par byxor eller sticka en halsduk.
      Tro det eller ej, men oket på tröjan och allt utom en ärm stickade jag ganska fort, sen blev det hela liggande i flera år tills en kompis stickade klart ärmen åt mig!

      Radera
  3. Åh, backa med släp. Respekt! Jag gillar att köra bil och är känd för att fickparkera med viss finess. Men jag har ännu inte kört med släp överhuvudtaget! Och vår nuvarande bil (som dessutom är rätt ny) har ingen dragkrok, så jag kanske slipper?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske det finns en vän med krok om det skulle bli kris.....
      Fickparkering var jag bra på så länge vi bodde i en stad. Nu antar jag att jag lagt av mig.

      Radera
  4. Ja, backa med släp, det är imponerande, ska träna på det.
    En känd musiker i internationell folkmusik skulle ha tackkonsert för grannar hade hjälpt honom med ett bygge. Han spelade och spelade på alla sina instrument och grannarna var så imponerade, alla utom en som kommenterade: Jo spela kan du men backa med släp kan du fan inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Innan jag övat särskilt mycket på släpbackning skulle jag hämta hö hos en bonde i min nyinköpta hästsläp. Han ville att jag skulle backa in i höladan. Jag trodde mig inte om det då men fick till en perfekt placering så kammen växte en hel del den dan. Men spela en massa instrument, det kan jag fan inte. Antagligen inte gubben som kommenterade musikern heller.

      Radera
  5. Ja ha ja, backa med släp någorlunda men så dåligt så om det fanns en väg så jag kunde köra runt precis som du beskriver så gjorde jag det.Vad gäller sticka och virka så går det bra. Brodera nej nej. Sy? Min farmor var en skicklig sömmerska och hon försökte lära mig med massor tålamod, hon var inte typen som gav upp och hade en ängels tålamod - men hon sa: Jeg tror ikke dette er noe for deg, du får finne på noe annet. Så jag fann på något annat och övar jämt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man ska ju inte vara dum - går det enklare att köra en kringla gör man ju det men inte långa omvägar!
      Kan vara klokt att inse sin begränsning och inte vara envis in absurdum. Bara man hittar sin grej.

      Radera
  6. Helt fantastiskt att du stod ut med att öva på en pappersklaviatur en hel termin! Det måste ha varit en stor omställning när du äntligen fick spela på ett vanligt piano.
    Duktigt också av dig att kunna backa ett hästsläp. Jag har aldrig ens vågat att köra med släpkärra.
    Jag blir alltid stående stum av beundran när jag ser en långtradarchaffis backa in sin jättestora och långa bil i en trång passage. Vilken skicklighet! Men jag antar att han tränat många gånger på detta...
    Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fick också en timme en kväll i veckan öva på ett piano på en lekskola när den hade stängt för dagen. Då satt en tystlåten dam och vaktade tills jag var klar. Nej, pappersklaviaturen var inget kul alls och glädjen var stor när vi fick piano.
      Den backning som imponerat mest på mig var en kusk med ardenner i tvåspann och stor vagn som backade in på en loge med ca 5 cm tillgodo på vardera sidan.

      Radera