fredag 21 januari 2011

Fredagstema: Bästa egenskapen hos min käre make.

Mais oui låter oss välja vem vi vill tilldela en "bästa egenskap" denna fredag. Jag väljer min käre man.
Det har han varit i snart 44 år och jag önskar att det blir många år till. Vi var mycket unga när vi gifte oss så det är kanske mer tur än skicklighet att vi klarat oss så här långt.

Nu till den egenskap jag uppskattar mest hos honom, hans generositet och hjälpsamhet. Då menar jag inte bara mot mig utan i allmänhet och mot alla, kända och okända. Ibland till den grad att jag kan bli orolig att han ska råka illa ut. Som t ex den gången han ensam var på hemväg i bilen mitt i natten och tyckte sig se något som låg på vägen i den mötande filen och fick för sig att det var en människa. Han vänder tillbaka, går ut och konstaterar att det ÄR en människa. En berusad man som lagt sig att sova mitt på riksvägen, tack och lov ännu inte överkörd.
Vad gör maken? Jo, skakar liv i vederbörande, får ur honom var han bor, lastar in honom i bilen och kör en omväg och ser till att han kommer hem.
Jag hade ringt efter polisen, inte hade jag vågat ta med mannen i bilen ensam.

Många är de som längs vägkanten fått en skvätt bensin ur vår reservdunk efter att ha stått och sett massor med bilar bara köra förbi. Andra har fått ström från vårt batteri när de haft motorstopp. Aldrig nån tvekan från maken - där är en med trubbel som vi kan avhjälpa. Då gör vi det.

Familj och vänner kan alltid räkna med att han ställer upp.

Jag vet varifrån han fått den här sidan i sin personlighet, från sin mor, min underbara lilla svärmor. I hela sitt liv, sedan jag kom in i familjen, försåg hon vår frys med egenodlade grönsaker och bär, färdigpaketerade och etiketterade i lagom portioner. Vi fick saft och sylt i övermått. Det var gudagåvor i många år med våra yrkesliv och brist på fritid. Behövde vi få nåt sytt eller fållat så fixade hon det, hon vävde trasmattor åt oss och stickade raggsockor som håller än i dag. Ofta undrade hon om det var nåt hon kunde göra.

I köket har vi en arbetsfördelning som passar mig precis, jag lagar mat, maken lagar kaffe och diskar (för det mesta).

Önskar jag mig något så får jag det oftast, men han vill att jag väljer själv, vilket jag är tacksam för.



12 kommentarer:

  1. Du har tydligen gjort ett riktigt kap. Sådana människor behöver vi fler av!
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Håller med Margaretha,
    du har gjort ett kap!

    Karin som också har gjort det:D

    SvaraRadera
  3. Du har helt klart fått tag i en stjärna!

    Trevlig helg!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Margaretha:
    Det har jag! Och det gör vi! Jag kunde skrivit om min svärmor, frid över hennes minne, och då hade det handlat om hennes förnöjsamhet, en egenskap som ofta saknas i dagens värld.

    Karin:
    Jag tyckte genast att din Uffe har mycket gemensamt med min gubbe (utom matlagningen, förstås).

    Maisoui:
    Jomenvisst!
    Kram tillbaka!

    SvaraRadera
  5. Fantastiskt att det finns människor med så stort hjärta som din man, ja även din svärmor. Tänk om bara ett uns av de fina goda egenskaperna kunde "smitta" de som bara tänker på sig.

    Ha en riktigt skön helg!

    SvaraRadera
  6. DU, liksom jag, drog hjärteress i kärlekens poker! Jättefint att läsa detta, och håll hprt i honom!!
    PS, den där Uncle Sam bilden är ju för underbar!! En sådan skulle man ha i köket. Måste börja jaga en sådan

    SvaraRadera
  7. Ja, det är ju just en sådan man man vill möta när man fått stopp på bilen! Och härligt med en sådan svärmor också!

    Trevlig helg önskar Lotta

    SvaraRadera
  8. Vad roligt att läsa om S!!!!
    Och visst är han otroligt hjälpsam! Det känner vi ju till.
    Kram och ha en fin helg tillsammans med maken nu!!!! :-)

    SvaraRadera
  9. Härligt att det finns människor som har din makes egenskapter. Nuförtiden verkar många ha så bråttom och i första hand tänka på sig själva att man undrar var hjälpsamheten finns. Trevlig helg!

    SvaraRadera
  10. Underbart med människor som ställer upp för andra på det sättet som du beskriver. Och skönt med äktenskap som hållit så länge i dessa tider när så många skiljer sig utan egentligen en tanke på att barn, släkt och vänner blir berörda.
    Du beskriver också din svärmor så fint - inte alla svärdöttrar som kan göra det minsann :-) ...
    God fortsättning på helgen önskar Ingrid

    SvaraRadera
  11. Eva:
    Jag har alltid önskat att bli "smittad" av min svärmor!

    Annika:
    Vi har mycket att vara glada för!

    Lise-Lotte:
    Trevlig helg till dig också! Jo, man blir glad när man får hjälp på vägen. En gång åkte jag i diket i halka före mobiltelefonernas tid. Minst 10 bilar körde bara förbi innan en stannade och killen lovade ringa bärgare när han kom till en telefon.

    Saltis:
    Bra att inte bara jag tycker det!
    Njut av helgen!

    Anne-Marie:
    Ofta har man inte så bråttom som man tror!
    Ha en skön helg, du med!

    Ingrid:
    Hörde nyligen om ett ungt par med små barn som skiljdes för att "romantiken tagit slut". Lustgenerationen, kallade någon det. Men numera lovar man ju inte alltid för nöd och lust.
    Jag har förstått att jag varit lyckligt lottad i svärmorsfrågan!

    SvaraRadera
  12. Det var ju riktigt bra egenskaper! Både för en man och en svärmor. :-)

    SvaraRadera