fredag 28 januari 2011

Fredagstema: Den bästa maträtt jag ätit på en semester

Sista fredagen ut för Mais Oui som idag ber oss om att berätta om en semestermatupplevelse, gärna med bifogat recept. Det sista kan jag inte ståta med, tyvärr. Inte kan jag heller bestämma mig för en enda rätt under en enda semester. Det får bli en minneskavalkad!
1975 besökte jag Tbilisi i Georgien, på den tiden en sovjetrepublik. Det var visserligen inte semester utan en stipendieresa men bland det som fastnat mest var all den goda maten. Allt var så vällagat, välkryddat och vansinningt gott. Fr a rätter med får- och lammkött behagade mig och det goda bröd med ost inuti, khachapuri, som man fick varmt och nybakat varje dag står fram i mitt minne. Jag hade då aldrig hört talas om mat från detta land men numera börjar det bli känt och man kan hitta recept på nätet. Till detta vill jag lägga att det godaste mineralvatten jag druckit är Borshomi från källan i de georgiska bergen.


(Båda bilderna från www.res.se som tyvärr inte berättar vem konstnären är)

Ett annat matminne, litet mer närliggande i tiden, är från Beijing 2008. Det allra mesta jag smakat i Kina under mina hittills tre resor har varit gott. Men alldeles speciellt minns jag första gången jag fick lotusrot. Den var vitlöksrostad, frasig och oerhört läcker. Jag har fått lotusrot många gånger sedan dess och även köpt (fryst) här hemma och lagat själv men aldrig igen fått den så god som den första gången.


Ett mål i Kina under den senaste resan som jag minns var extra gott var det vi fick på Mama Naxi Guesthouse i Dali. Inga konstigheter, bara grönsaker och litet tofu men vällagat och välkryddat.



Sist, men inte minst vill jag nämna lammfärsbiffarna jag fick hos Pettas på Åland i maj 2010. Kanske Uffe, som lagade dem, kan bidra med receptet - när han och Karin har vandrat klart på levadorna på Madeira där de är nu.



Detta är sista ämnet som Mais Oui har bjudit på. Vi tackar för trevliga teman och ser fram mot vad  Annika i Reston  hittar på i  februari.

12 kommentarer:

  1. Åh vilka matminnen!
    Skulle gärna varit med dig i Georgien och ätit och druckit där. Kan ju tänka mig att det var en verkligen SMAKupplevelse!
    Jag blir faktiskt hungrig bara jag läser om det här hos dig, mums!!
    Jag vill också till Karin och Uffe på Åland!! Det ska jag se till att det blir av endera sommaren!!
    Ha en fin helg!!!

    SvaraRadera
  2. Fina matminnen du delar med dig av! Underbar bild på de festande ryssarna. Du ser ut att klara av att äta med pinnar med den äran. När jag äter med pinnar får jag hålla skålen nära och lassa in maten... Säkert väldigt dåligt bordskick :-)...

    Roligt förresten att se en bild på Karin och Uffe, hon är verkligen inte den som slösar med bilderna av sig själv!
    Ingrid

    SvaraRadera
  3. Mat från Georgion är verkligen helt okänd för mej - roligt att höra att du tyckte den var så god. Kanske kan vara värt att söka lite recept. Ha en trevlig helg!

    SvaraRadera
  4. Jaha, det här var den sista bloggen jag läser i dag, för man blir ju bara hungrigare och hungrigare! : )

    Nu måste jag tänka ut någonting gott till i morgon, ta ledigt och bara laga mat!

    SvaraRadera
  5. Ja men, det var ju det jag skulle säga också: Vad roligt att höra om mat från Georgien! Måste kolla in länken. Tack, det är ju verkligen nytt!

    Och TACK för att du påminde om Saltis födelsedag! Det hade jag helg glömt.

    SvaraRadera
  6. Annika:
    Den gången i Georgien var jag inte ens så intresserad av mat som jag blivit sedan!
    Hoppas ni får en fin helg med bra väder!

    Ingrid:
    Vi har en liten kinakrog här i byn där vi åt middag så sent som idag (eller i går, det är ju över midnatt). Dom känner oss och dukar med pinnar till mig och bestick till maken. Jag vill ju inte komma ur slag med pinnarna!

    Ingabritt:
    Kan verkligen rekommendera det köket!
    Trevlig helg hos dig också!

    Marianne:
    Tag ledigt i helgen, för jösse namn! Det blir kanske svettigt med budgivning i nästa vecka.

    SvaraRadera
  7. Så härligt att läsa om dina matupplevelser. Mat från Georgien det har jag aldrig hört talas om jag måste gå in på länken och se recepten, Lammkött är något som vi verkligen älskar i vår familj. Lotusroten ser fantastiskt god ut! Är den söt?
    På tal om mat och Kina så berättade en kollega som är därifrån att där så smaskar man högt och ljudligt om maten är god. Hon undrade hur och när vi lär våra barn att inte smaska....Ingen av oss hade tänkt på det förr så det blev ett roligt samtalsämne på rasten.

    SvaraRadera
  8. Mat är väldigt spännande och speciellt om man får möjlighet att äta hos andras kulturer. "Gott" inlägg har du skrivit, jättekul.
    Till Pettas har jag förstått att jag måste åka.
    Ha en fin söndag!

    SvaraRadera
  9. Det var några härliga matminnen! Gamla sovjetregioner & Östeuropa och god mat är ju inte det man normalt förknippar med varandra. Själv nämde jag dock också överraskande god mat i Polen. Och maten i Kina så klart. Den kan jag verkligen sakna!

    SvaraRadera
  10. Vilket minne du har! Det måste ha varit väldigt gott :-) Och detta att äta lokal mat på plats, på riktigt, är ju självklart den bästa kryddan :-)

    SvaraRadera
  11. Eva: Nej, lotusroten är inte söt utan ganska neutral i sig själv. Men den tar upp kryddor och andra smaker och är trevligt knaprig.

    HeLena:
    Klart du måste ta dig till Pettas!

    Bejla:
    På tal om Polen så har jag i Warszawa ätit min godaste varmkorv med det godaste korvbrödet någonsin!

    Lise-Lotte:
    Visst är det godast på plats. Numera blir jag litet less på våra kinakrogar som är så "västanpassade".

    SvaraRadera
  12. Vad roligt att få ha upplevt mat på så exotiska platser! Lotusrot låter väldigt spännande!

    SvaraRadera