onsdag 12 januari 2011

Shanghai, del 2, sista dagen i Kina

Så var det dags för sista kapitlet om Kinaresan. Dagen efter besöket i kanalstaden var vår sista.
Utvilade efter en god natts sömn åt vi frukost på takterassen omgiven av höghus.



Sen tog vi farväl av Kina och Shanghai med att ströva omkring för att få de sista intrycken. Vi tänkte oss till en tygmarknad ett stycke utanför centrum som tidigare inte varit så enkel att ta sig till utom med taxi - nu gick det tunnelbana så att det inte var så långt att gå.


Såna här märkliga dressar var tydligen poppis. Och symaskinen på gatan verkar praktiskt - så länge det inte regnar.

En märklig kostym till.

Sockerrör fanns att köpa överallt.

Den japanska lyckokatten har adopterats av kineserna.
Nu var vi framme vid tyggatorna men först måste vi stanna och beundra ett barn till

...framifrån

och bakifrån.


Och tyg fanns det i alla dess varianter. Som jag tidigare berättat köpte jag 3 m vackert sidentyg.

Det fanns hur mycket som helst att titta på.

Efter marknadsgator känns det skönt att se såna områden som "bara" är bostadsgator med hål i väggen där de boende kan handla nödtorft.

Tillbaka i centrum åt vi på en bufférestaurang. Mobiltelefonerna används flitigt.

Chinglish även i Shanghai. Men den civiliserade parken är jättefin!

En verklig oas bland skyskraporna.

Qi Gong på lunchen?

Spel av olika slag vid bord i parken.


Ett gott nybakat bröd från ett hål i väggen.


Över de gamla gränderna - vars dagar är räknade - tornar sig den nya tiden.

På den här gatan finns vattenledningen utanför huset - som så ofta annars. Vatten - och avloppsledningar är en verklig utmaning för den hisnande snabba utbyggnaden av städerna i Kina.

Frisersalongen är också belägen på gatan

liksom skräddarens bord på hjul. Ser litet skrangligt ut, tur att han inte sitter på det

Såna här nystan brukar jag fotografera och visa min elektriske make som alltid skakar på huvudet!
Innan vi lämnade centrum av staden drack vi en kopp te på samma historiska tehus som vi besökte den dagen vi först anlände till Shanghai. Den här gången hade vi läst på bättre och visste att det var billigare att beställa te på bottenvåningen än på andra våningen där vi satt förra gången. Nu drack vi bl a ett "skönhetste" som snabbt skulle befria oss från rynkor och en massa krämpor. Gott var det i alla fall med olika blommor i och visst ser vi släta och fina ut, eller? Synd bara att det inte varade så lång stund.
Efter en hel dags promenerande återvände vi så till vårt hostel där vi parkerat våra ryggsäckar och tog flygbussen till Pudong Airport där vi bokat in oss på ett flygplatshotell för att vara nära när vårt plan skulle avgå tidigt nästa morgon. Till hotellet tog vi en taxi och råkade därmed ut för vår första och enda elaka taxichaufför. Han var sur som en ättika och trots att vi hade adress på kinesiska med exakt gata och nummer på en lapp till honom släppte han av oss vid fel hotell och försvann med pengarna snabbt som en avlöning. Säkert för att han tyckte det var en alltför kort körning! Hotellen hette förvisso likadant och hörde till samma kedja men låg på helt olika håll. Turligt nog hade hotellen gratis skyttelbussar så det tog inte lång tid innan vi kom rätt utan extra kostnad.

Mat på hotellet, tidig nattning, hem med Finnair - och så var vi plötsligt i Europa igen! Och där drabbades vi av vinter...

4 kommentarer:

  1. Tack igen!:D
    Det ser ut som om de går omkring i pyjamas när de har de lustiga kläderna på. En trend antagligen.
    Gillar bilden "Över de gamla gränderna" mycket!
    När far du iväg igen, så en annan också kan "fara ut", vara följe via bloggen?
    ps. Uffe såg inte några pilar, så han tackar för gratulationerna:D!!

    SvaraRadera
  2. Det är konstigt att kineserna fortfarande vägrar att låta sina skyltar kollas av folk som behärskar det engelska språket. Men visst är de roliga...

    De tjuriga taxichaufförerna råkade vi också ut för när Mirren bodde i Peking, eftersom det bara var 10 minuters körning från flygplatsen till dit de bodde. Det hände att de helt enkelt vägrade att köra dit.

    Visst är det fantastiskt att se hur företagsamma kineserna är och på hur många sätt de kommer på att försörja sig.

    Intressanta bilder - sockerrör har jag aldrig sett i Peking.

    SvaraRadera
  3. Jag skulle nog smälta in i gautbilden i mina snickarbyxor som jag sytt av blommig kretong - fast jag fick kanske färga håret först...
    M

    SvaraRadera
  4. Karin:
    Precis, de ser ut som om de gick i pyjamas! Inga aktuella planer för nån resa f.n. Nu blir det först nytt gudbarn. Tror jag behöver vara tillgänglig ett tag framöver.

    Ingrid:
    Man ska inte bara skratta åt Chinglish - de är ibland en bra ledtråd till hur kinesiskt språk fungerar! Fråga Mirren! Men min goda vän Jia från Chengdu har väldigt roligt åt vissa skyltar. Hon lånade en bok jag har om Chinglish för att skriva av en del praktexemplar.

    Margaretha:
    Blommig kretong låter betydligt diskretare än dessa Disney-overaller!

    SvaraRadera