söndag 28 augusti 2011

Litet mer av Malmö - utan festival


Marianne i Älmhult undrade i en kommentar till mitt förra inlägg när reklammålningarna på brandväggen kom till. Nu har jag hittat information på nätet på den här adressen

http://sten25.tripod.com/lejonet.htm 

Där står att läsa en hel massa om Apoteket Lejonet på vars brandgavel målningarna finns och jag infogar här bara det som handlar just om dem: 

 Apoteket Lejonets reklammålningar
År 1900 målades de första reklamskyltarna på Apoteket lejonets fasad. John Tesch, som var apotekare och ägare av "Teschska palatset " gjorde som många andra husägare i den växande staden mot slutet av 1800-talet, han lät använda en brandgavel som reklamplats för stadens affärsidkare och på så vis få in reklamintäkter.
Upp till åtta lager av reklam hann det bli innan väggen målades över 1914. Övermålningen flagnade och var på 1990-talet i så dåligt skick att de gamla lagren av reklam hotade att försvinna.


De flesta av stadens fasadmålningar är nu överbyggda eller övermålade, men denna vägg som återskapades 1994 till ursprungligt skick står som ett monument över gammal reklamhistoria.
Det är troligen den enda helt återskapade reklamfasaden i Europa och har blivit ett kärt blickfång i hjärtat av Malmö.

 
När jag ändå är igång med Malmö vill jag visa ett par bilder till.


På Gustav Adolfs Torg sitter denna Malmösymbol, en grip, på ett bronsklot. En humoristisk variant på fantasidjuret i stadsvapnet. Skulpturen är av senare datum än reklammålningarna, det är tydligt, och, om jag inte läste fel på det romerska årtalet på klotet, från 1990-talet. Konstnären har jag däremot inte lyckats identifiera ännu.

Byggnaden som skymtar bakom gripen är ett av mina favorithus i Malmö, teatern som byggdes 1809. Där inrymdes från början även en restaurang, Stadt Hamburg. Teatern användes ända till 1938 men redan 1925 hade BeKå, som sålde eleganta damkläder flyttat in. När teatern upphörde upptog BeKå hela huset. Min svärmor arbetade där i sin grönaste ungdom och vi har hört berättas om hur min svärfar, som då uppvaktade henne stod och väntade vid personalingången när hon slutade om dagarna.
I min barndom och ungdom var BeKå fortfarande en "fin" affär och på 1960-talet köpte jag en tärnklänning där till ett bröllop.
 Det är knappt jag vill nämna att numera huserar HM i ena änden och McDonalds i andra... Tack och lov är den vackra teaterfasaden kvar, i alla fall.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar