Lördagstema: Ingenmansland

HeLenas rubrik för denna lördag är Ingenmansland.

Jag kommer genast att tänka på mitt första besök i Ryssland på tidig 1970-tal. Maken och jag åkte med en bussresa till Leningrad och Moskva. Vi äntrade bussen i Helsingfors och for österut.

Det som kändes som ingenmansland var gränslandet mellan Finland och  Sovjetunionen. Vad som tycktes vara flera mil var bara tät skog där breda gator huggits ut så att ingen skulle kunna passera osedd. 

Gränsstationen låg också i öde skog, ingen annan bebyggelse syntes till. Bussen kontrollerades noggrant, alla pass samlades in och bars iväg. Tiden gick och vi väntade och väntade. Så kom en passpolis och diskuterade med vår reseledare som blev märkbart oroad. Så småningom vände man sig till resans uppenbarligen äldsta deltagare, en dam i 85-årsåldern och meddelade att man inte var nöjd med hennes pass. 

Damen ifråga hade väldigt nedsatt syn och behövde mycket hjälp av sin yngre reskamrat, det blev vi varse under hela resan. Hon hade bl a svårt att se maten på tallriken när hon åt.

Nu blev hon tillfrågad om hon gjort något med sitt pass. Efter en stund tillstod hon att hon rivit loss fotografiet och bytt ut det mot ett där hon tyckte hon "såg mindre platt ut framifrån"! Hon tyckte inte nån hade med att göra vad hon gjorde med sitt eget pass, så det så. 

Det vidtog ytterligare diskussioner och fler uniformerade herrar tillstötte. En hel buss satt och hatade den gamla halvblinda men fåfänga damen som garanterat skulle se till att ingen kom vidare på resan. Så kom någon på att fråga om hon möjligen hade kvar originalfotot. Under över alla under, det hade hon. Ingreppet i passet hade hon gjort på färjan från Stockholm och det rätta fotot låg i hennes resväska. Den letades fram och långt om länge kunde fotot överlämnas. Ytterligare väntan medan allt högre befattningshavare konsulterades. Till slut kom en med stenansikte försedd man ombord på bussen och höll ett långt tal på ryska som vår reseledare översatte sålunda: "Med hänsyn taget till damens vördnadsvärda ålder och mitt idag så goda  humör så får ni passera".

Idag kan man inte riva ut fotografiet i de moderna passen och man får vackert godkänna den bild som tas av polisen när man står där i luckan.

Så här såg de gamla passen ut på utsidan - nu kan man köpa sig ett retrofodral till det nya...

.. som ser ut så här.

Härmed är HeLenas teman för januaris lördagar till ända och jag tackar för inspirerande ämnen!  

I februari tar Tove vid som dirigent och först ut är En fiktiv middag med två gäster.
Tyvärr meddelar Tove samtidigt som vi ska skriva efter hennes pipa att hon inte längre är med i skrivargruppen. Tack ändå för rubrikerna, Tove! Februari månads rubriker finns i högerspalten!