onsdag 31 augusti 2011

Grattis, far!

Idag skulle min far fyllt 99 år. Han var den snällaste och finaste far och morfar man kan tänka sig och jag saknar honom fortfarande djupt. Men mest är jag glad och tacksam att just han var min far.
Och jätteglad över det fina ateljéporträttet från hans tidiga barndom, förstås.


Nog måste vi planera ett speciellt firande till 100-årsdagen nästa år!

6 kommentarer:

  1. En ljuvlig bild! Vet du när den togs?
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Margaretha:
    Far brukade säga att han var två-tre år när bilden togs i Stockholm så det har varit 1914 eller 1915.

    Karin:
    Visst är det!

    SvaraRadera
  3. Ja Moster, det gör vi! Då får vi ha lite kalas! Trist för mig att jag aldrig fick träffa "Morfar på fototet". Kram!

    SvaraRadera
  4. Jag har också ett sådant underbart ateljéfoto av min pappa när han var tre år. Men han hade inte så fin hatt förstås. Han skulle ha fyllt 104 år i november. Hans förnämsta insats när det gäller mig (förutom att jag är glad över att han var min far) var nog att se till att jag övade piano en timme varje dag från det jag var sju tills jag var 16 och flyttade hemifrån.

    SvaraRadera
  5. Ingrid:
    Nog är det en aning trist att ateljéfoton har blivit omoderna i allt digitalt hemmafotograferande.
    Det finns några från min och mina systrars barndom också men sen tog det nog slut. Visst är det jättefint med dagens vardagsbilder också. Problemet blir nog att de huvudsakligen finns i elektronisk form och att de gamla programmen inte kommer att kunna läsas av allt modernare mackapärer.
    Nog har både din och min far satt sina spår hos oss!Det tackar vi för.

    SvaraRadera