onsdag 14 september 2011

Småländska dagar

Vi har familj i Småland, makens bror med hustru, och de bor i hustruns föräldrahem i de djupa skogarna. Närmaste järnvägsstation är Emmaboda. Dit kan jag inte lösa biljett med mitt Jojo-kort på Skånetrafiken utan bara till stationen före, Lessebo. Av konduktören får jag sedan lösa ett svindyrt tillägg för den korta biten som är kvar. Ska jag åka tåg hem får jag lösa en SJ-biljett till Lessebo, stiga av där och köpa biljett hem i automaten med Jojo-kortet och vänta ett antal timmar på nästa tåg...

Fler än jag som längtar efter hela folkets järnväg? Eller någon form av SAMORDNING?

Nå, jag tog i alla fall tåget till Emmaboda i förra veckan. Genast gjorde svägerskan och jag utflykter till två glasmuseer, Johansfors och Boda. Vi tittade på mycket vackert glas, både det klassiska och verk av nyare formgivare. Vi hann med annat också, hantverk och Luffarmuseet, för att inte tala om Design House Stockholm. Det senare blev en aning dyrt...

Vi stannade till hos en originell herre, Carl Cunningham Cole, keramiker bördig från England men sedan 40 år bosatt i Algutsboda.  Han hade nog inte pratat med någon förut den dagen. Underbara keramikfat och mycket annat i fantastiska glasyrer kunde man njuta av - om man fick en lugn stund, vill säga.


Följande dag tillbringade vi skogen i ett underbart sensommarväder. Det fanns ganska gott om lingon ännu även om det var i sista minuten. Många bär hade fallit av men de som satt kvar var härligt mogna och lättplockade med handkraft; inga repor hade vi. Det fanns t o m några blåbär så emellanåt avföll jag från lingonlinjen och var ganska blå om munnen när vi återsamlades efter några timmar.


Det är ingen konst att rensa handplockade lingon!
Annat godis fanns också i skogen!


Svampen blev ett väldigt gott tillbehör till middagen som svågern lagade till oss skogstroll. Fast svampen vågade vi inte låta honom laga till, det gjorde vi själva.

Efter all den friska luften sov vi gott och länge, men  steg så småningom  utvilade upp och gav oss i kast med lövräfsning (svägerskan och jag) och gräsklippning (svågern). På förmiddagen kom maken upp per bil och hela sällskapet begav sig till Kosta för en räd på outleten (vilket övermåttan gräsligt begrepp för att inte tala om ord!) där skörden blev en kastrull (en gammal kommer att åka på tippen, förlåt, återvinningen).
Sedan kom dagens begivenhet, nämligen lunch på Glashotellet. Höstbuffen var utsökt god och lokaliteterna en sevärdhet, inte minst foajén där denna vägg strålar mot den som inträder.

Bertil Vallien

På eftermiddagen gjorde vi en svamprunda till med viss framgång.
I fullmånens sken for vi så söderut hem med lingon och svamp i bagaget. Vilket jag var glad att slippa kånka på tåget...

8 kommentarer:

  1. Samordning var ordet. Ibland kan man ju verkligen undra. Vilken fantastiskt god svamp ni hittade. Jag saknar att inte kunna gå ut i skogen och plocka trattisar och gulisar. Här vet jag inte ens vilka svampar som finns och var de finns. Och finns de finns det säkert en skylt som säger "Keep out" eller "Private Property". Den svenska allemansrätten är något att vara tacksam för.

    SvaraRadera
  2. Bertil Valliens vägg skulle jag gärna ha här i Gula salen. Wow!

    SvaraRadera
  3. Vilken fin resa!!! Svamp lingon glas och umgänge. Det verkar vara en bra kombination och så slapp du tåg avstigningen på hemvägen! Så bra. Hösthälsning från Eva i Tyresö nu på väg till stugan i Haverdal.

    SvaraRadera
  4. Oj, vilken spännande och vacker keramik ni hittade i Algutsboda!
    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Håller med Margaretha om fatet. Det finns faktiskt män som tycker det är roligt att prata också, men som du säger, ni var nog de första han träffade den dagen.

    Skyller numera på min onda rygg (måste ligga på knä när jag rensar ogräs) för att slippa gå ut i skogen i onödan. Har dock sett en och annan svamp från cykelsadeln häromdagen, inte nog för en pytt dock.

    SvaraRadera
  6. Men du, i ett av de tre senaste programmen av Landet Runt (finns på svt play) så avhandlar de just Lessebo station och biljett krånglet... Kolla in det!

    SvaraRadera
  7. Anne Marie:
    Det är guld värt att kunna gå fritt i skog och mark!
    Förstår att du saknar det.

    Karin:
    Den skulle göra sig finfint i Gula salen! Du får beställa av honom, helt enkelt. Jag vet hur det går till att göra sakerna, jag har sett det i Åforshyttan. Imponerande!

    Eva:
    Visst kan du hitta svamp i Haverdal också, eller?

    Margaretha:
    Tittade du på hans hemsida? Han är verkligen glasyrekvilibrist! Gör mest jättestora saker för offentlig utsmyckning, inga små pluttar att ha på skrytbordet hemma, precis.

    Ingrid:
    Jag tycker nog det är män som håller låda mest! Fast de försöker få det att låta som om det vore tvärtom. Trist nog talar män ofta TILL andra, kvinnor mera MED andra. Tänker bl a på alla möten jag suttit i i min mansdominerade yrkesgrupp.

    Karlavagnen:
    Tack för tipset! Men du - jag har snabbspolat alla tre programmen och har inte hittat inslaget. Det måste ha varit bara några få sekunder långt..
    Får försöka leta igen. Du minns inte vilket av de tre?

    SvaraRadera
  8. O ja, middagen blev kraftigt försenad eftersom jag förlorade mig bland Herr Carls keramik!
    M

    SvaraRadera