En allvarligt sinnad man

Maken röjde bland gamla papper och hittade detta:

Jag har många gånger hört historien om detta dokument och vad det förde med sig men aldrig sett det och maken mindes inte heller att han sparat det. Vi blev väldigt förtjusta när han idag hittade det. 

Det förhöll sig så här:

1961 hade maken, då 17 år gammal, just tagit realen i Höör och kommit in på Tekniska Gymnasiet i Malmö och var i behov av bostad i staden. På den tiden var ett inackorderingsrum det som stod till buds. I brist på ett sådant vid terminsstarten kunde han tillfälligt bo hos en släkting medan han letade vidare. Då dök den här lappen upp på skolans anslagstavla. Eftersom han ansåg sig kunna uppfylla två av kriterierna, rökfrihet och nykterhet, tänkte han att kyrkligheten kanske inte var avgörande. Och läget var perfekt precis intill skolan. (Vad beträffar rökfriheten har skribenten gjort en dubbel negation, språkligt fel, men andemeningen går ju ändå fram.)

Sagt och gjort, den allvarlige unge mannen knallade upp till adressen, godkändes trots avsaknaden av kyrkligt medlemsskap och hyrde rummet för 65kr i månaden.

Värden, en man i 75-80 åldern, framhöll att han hyrde ut för att göra en god gärning, inte för att tjäna pengar. I lägenheten bodde även ett hembiträde, jämngammal med värden.

Det kom inte att bli så många månader som maken stannade där. Ett gyllene tillfälle dök upp när en skolkamrat kom att få tillgång till en avliden släktings lägenhet och behövde någon att dela den med och där bodde de två kompisarna sedan ända tills de tagit examen 3 år senare. Ett perfekt och ovanligt lyxigt arrangemang för ett par gymnasister på den tiden, inte minst för oss alla kamrater! Inte minst kunde de där laga sin egen mat (dvs oftast värma det min blivande svärmor skickade med på söndagarna) i köket och maken kunde sluta som stamkund på Ringbaren. Som lök på laxen hade de t o m egen telefon!

När maken sa upp rummet blev den kristlige mannen upprörd. "Vem ska jag nu kunna hyra ut till så här mitt i terminen?" Så han fick en extra månadshyra som plåster på såren och det var det väl värt för att snabbt komma därifrån.

Det hade nämligen sina sidor att vara inackorderad hos denne kristlige man som varit nåt högdjur inom KFUM. Bortsett från att t ex toaletten var i sådant skick att den unge hyresgästen aldrig använde den utan utnyttjade närheten till skolan, som hade kurser till sent på kvällarna och sålunda var öppen större delen av dygnet, så hade gubben även synpunkter på umgänge och vanor. T ex förstod han inte varför man gick på skolans fester när man nu ändå inte dansade! (Oj, vad vi dansade de åren!)

 En klasskamrat som låst sig ute och vars hyresvärdinna inte var hemma höll på att bli utkastad för att sova på gatan när de hade matteskrivning dagen därpå. Då bevekades mannen dock till slut och bjöd 

t o m på en filt där ynglingen låg på golvet.

Vid ett tillfälle bjöds maken på kaffe av sin hyresvärd. Då skulle man stå bakom stolen en lång stund och be bordsbön. Under hela kalaset stod den gamla och svårt ryggböjda husan vid väggen för att passa upp! Vid följande inbjudningar hade den allvarlige unge mannen alltid nåt förhinder .....

Vi träffades under de här gymnasieåren och efter några år blev vi ett par och har förblivit så sen dess. Nästa sommar firar vi guldbröllop.

Den "allvarligt sinnade" mannen har norra Europas torraste humor, är den mest generösa person jag känner och ett tekniskt snille av stora dimensioner. Han delar somliga av mina intressen och låter mig ha de andra i fred utan att klaga; tvärtom hjälper han mig med praktiska uppfinningar och kånkar på mina krukor. Vad mer kan man begära?