Veckans rubrik: Eko och/eller närproducerat

Emellanåt tycks det råda en viss förvirring mellan vad det är för skillnad mellan ekologiska varor,och det som anges vara närproducerat. Men står det ”närproducerat” eller ”närodlat” och inget mer kan man i alla fall vara säker på att varan INTE är ekologisk. Det finns ingen officiell definition på vad som är närodlat. Bara organisationen Bondens egen marknad har en överenskommelse att det inte får vara mer än 25 mil från där varan säljs. Det tycker nog jag låter litet väl långt men det är i alla fall en uppgift. Det mest närodlade, förutom från eget köksland, jag hittat var rödbetor i ICA-butiken från en kvinna här i byn som odlade dem i sin trädgård. Hon hade en handskriven etikett på varje påse med namn och telefonnummer så jag ringde en dag och talade om att jag gillade hennes rödbetor. Hon blev glad, förstås, och hade just fått ytterligare beställning från affären där de gick åt som smör i solen.

I vår ICA säljs mjölk från Wapnös gårdsmejeri i Halland och dit är ca 8 mil från vår butik. Den är inte märkt som ekologisk men betecknas som ”härproducerad”, kanske eftersom det är 30 m mellan kossorna och mejeriet. Vi brukar välja den ohomogeniserade varianten. Wapnö beskriver sin verksamhet som ett ekologiskt kretslopp. http://www.wapno.se/media/73178/kretslopp_a3_konsument_sve_hi.pdf

 Helst köper vi KRAV-märkt ekomjölk i automaten på Gunnaröds gård dit vi har ca 3,5 mil. Dit kör vi inte ena ärendet efter mjölk utan när vi ändå har vägen förbi eller när det är öppet i gårdsbutiken och vi köper även annat.

Helst vill vi ha ekologiska livsmedel av flera skäl. Miljö- och klimatpåverkan är mindre, ingen giftbesprutning, ingen antibiotika till djuren, snällare djurhållning och slakt, bättre arbetsmiljö för dem som jobbar med odling och uppfödning och med all sannolikhet hälsosammare att äta. Det senare argumenterar vissa emot men jag anser att bevisbördan ligger hos dem att bevisa att den cocktail av bekämpningsmedel man får i sig av konventionellt framställda livsmedel är ofarlig. Återkommande kontroller visar 0 rester i ekomaten och ofta rester i den konventionella. Det påstås då vara ofarligt per substans men hur det är med kombinationen av dem alla vet ju ingen! I alla fall skulle jag helst se att barn fick bara ekomat och där har skolköken ett stort ansvar. Måtte det snart vara slut med thailändsk kyckling till våra ungar!

Ekologisk mat är dyrare av naturliga skäl men inte alltid så mycket dyrare som påstås. Arbetsinsatsen i produktionen per enhet blir större. Min princip är ”hellre en liten välsignad bit än ett stort förbannat stycke” och att inte kasta något. I typ Mossagårdens grönsakslådor får man produkter efter säsong och bra tips på användning. ”Soppa på en spik” är gott och tar hand om många rester så att man inte behöver kasta något. http://www.mossagarden.se/index.php?id=5

I valet mellan närproducerat och ekologiskt ska man ta hänsyn till transporten. Åker ekoäpplena båt hit kan de vara bättre för miljön än konventionellt odlade här hemma. Flygtransport är förstås aldrig godtagbart. 

Kött köper vi direkt på ekogårdar nära oss där vi kan träffa bonden och själv se hur djuren har det. Ekouppfödning ger mindre miljöavtryck än konventionell men köttfria dagar är också ofta återkommande. Självklart är det ett privilegium att vi bor så att vi bara har ett par mil till våra leverantörer. Entusiasmen hos ekobönderna är imponerande och deras produkter är värda varenda krona! http://www.kallunda.se/mop/

Fanatiskt renläriga är vi alls inte, ibland blir det hämtpizza. Närproducerad någon km bort av garanterat oekologiska ingredienser.

För övrigt är jag just nu klädd i en hemstickad kofta av garn jag själv spunnit av alpackaull jag köpt på en ekologisk alpackafarm några km bort.

Nästa vecka handlar det om kultur och därefter tar Anki över taktpinnen.